Natsume Sōseki

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Natsume Sōseki
Det här är en artikel om en person med japanskt personnamn; Natsume är familjenamnet.

Natsume Sōseki (夏目漱石, 9 februari 1867 - 9 december 1916), var en japansk författare, troligen den mest kända från Meijiperioden. Hans bild prydde länge de japanska tusenyen-sedlarna. Hans ursprungliga namn var Kinnosuke (金之助), Sōseki är hans författarnamn.

På svenska finns romanerna Kokoro (こころ, ursprungligen skrivet med upprepningstecken efter första tecknet: こゝろ) i översättning av Vibeke Emond och Jag är katt (吾輩は猫である; Wagahai wa neko de aru, ordagrant snarare "Vi äro katter". Wagahai är ett högfärdigt och uppblåst sätt att referera till sig själv, i dag ålderdomligt) i översättning av Kazuyo och Håkan Lundström.

Ett annat känt verk är Botchan.

Som ung[redigera | redigera wikitext]

Natsume Sōseki var född 1867 i staden Babashita, som ligger i delstaten Edo. När Sōseki föddes så började han sitt liv som ett oönskat barn. Innan honom så fanns det redan fem barn i familjen, och ett sjätte barn skapade osäkerhet i familjen, och det var på ett visst sätt en skam för Natsume Familjen.

När Sōseki var 2 år gammal så blev han adopterad av Shiobara Masanosuke och hans fru.

Familjen uppfostrade honom upp till han var nio år gammal, när paret skiljde sig. Efter det så återvände han till sitt biologiska familj där han blev välkommen av sin mor, men hans far var inte lika nöjd över hans återvändo. Sōsekis mor dog när han var fjorton, och hans två äldsta bröder dog 1887.


Under Sōsekis skolår fick han en djup förälskelse med Kinesisk litteratur, och började få tankar om att vilja bli en författare. Hans familj ogillade tanken om en författarkarriär, och när Sōseki började på Tokyos universitet september 1884, så var det med avsikt att bli en arkitekt. Fastän han föredrog klassisk Kinesisk litteratur, så började han att studera Engelska, eftersom han tyckte att det skulle vara värdefullt för hans karriär. Engelska var en nödvändighet på college i Japan.

Storbritannien[redigera | redigera wikitext]

1900 skickade den Japanska regeringen Sōseki till att studera i Storbritannien som “Japans första litteraturvetare”.6  Han besökte Cambridge och stannade där under en natt, fast han gav snabbt upp iden om att plugga på det universitetet eftersom hans statliga stipendium kunde inte betala för det. 7 Istället så pluggade ha på University College London. Hans tid i London var fylld av elände, och han spenderade mestadels av sin tid med att läsa böcker, och hans vänner var oroliga för Sōsekis mentala hälsa.

Senare så skrev Sōseki såhär om sin period i London:

De två åren som jag spenderade i London var de mest obehagliga i mitt liv. Tillsammans med engelska så    levde jag i misär, som en spinkig hund som hade förirrat sig bland en flock av vargar.


Trots has fattigdom, ensamhet och mentala problem  så befäste han sina kunskaper inom Engelsk litteratur och återvände till det Japanska imperiet januari 1903. 1 I april började Sōseki arbeta på first national college of Tokyo. Han började också med hålla lekturer om Engelsk litteratur tills han blev en professor på Tokyos universitet där han lärde ut litterär teori och litterär kritik.

Författarkarriär[redigera | redigera wikitext]

Sōsekis författarkarriär började 1903 när han började med Haiku, renku, haitaishi och litterära sketcher till litterära magasiner. Men det var med satiriska romanen Jag är en katt som fick han att få allmänhetens beundran och populariteten för honom började att växa.


Efter detta fortsatte han sin framgång med noveller såsom “Rondon to” 1905 och romanerna Botchan och Kusamakura 1906., vilket gav honom sitt bra rykte inom litteratur. Lyckan av Sōsekis litterära karriär fick honom att sluta sitt jobb på Tokyos universitet och istället skriva på heltid.

Till slut så dog Sōseki 1916 av magsår.