Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF, även kallat neuropsykiatriska diagnoser eller neuropsykiatriska funktionsvariationer) är i Sverige en vanlig samlingsbenämning på ett antal psykiatriska diagnoser som vanligen ställs under barndomsåren. Den vardagliga termen bokstavsdiagnoser syftar på ADHD, ADD och tidigare damp, vilka ingår i diagnosgruppen.

Begreppet neuropsykiatriska funktionsnedsättningar så som det används i Sverige har introducerats av professor Christopher Gillberg och används inte internationellt. Den internationella motsvarigheten är närmast "child and adolescent neuropsychiatry".[källa behövs] Internationellt är neuropsykiatri studiet av sambanden mellan nervsystemet och psykiska sjukdomar och så har begreppet tidigare även använts i Sverige. Det förekommer dock att begreppet neurospsykiatri används om demenssjukdomars psykiatriska konsekvenser i Sverige, vilket ansluter till den internationella normen. Under senare år har Gillberg introducerat termen ESSENCE (Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations), vilket väsentligen motsvarar hans svenskspråkiga begrepp neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Den del av psykiatrin som diagnostiserar och behandlar dessa tillstånd kallas i Sverige för neuropsykiatri. Till de neuropsykiatriska diagnoserna brukar i Sverige räknas ADHD, ADD, autismspektrumstörning, autism och Tourettes syndrom. Ibland inräknas även tvångssyndrom som en neuropsykiatrisk diagnos.[1] Damp var en svensk diagnos som utvecklades av Christopher Gillberg, som numera definieras som ADHD i kombination med störd utveckling av motorisk koordinationsförmåga (developmental coordination disorder, DCD). Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan bland annat ha svårigheter med socialt samspel samt även ha koncentrations- och inlärningssvårigheter. Intelligensen, definierad som intelligenskvot, är däremot inte påverkad.

Diagnoserna, främst Gillbergs damp-diagnos, har från sociologiskt håll kritiserats för att vara vaga och för att inte tillräcklig ta hänsyn till olika sociala faktorer som uppväxtmiljöer och sociala problem. Diskussionen om damp-diagnosen pågick från 1996 till 2006. Personer som var inblandade inkluderar förutom Gillberg själv även Eva Kärfve och Leif Elinder.[2][3][4][5]

Idag står inte terminologin funktionsvariation med i Socialstyrelsens termbank men begreppet används ändå av funkisrörelsen eller i media. Detta på grund av att uttrycket funktionsnedsatt kan upplevas som mer negativt laddat.[6]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Vad är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning?”. 5 juni 2014. http://www.lul.se/sv/Kampanjwebbar/Infoteket/Funktionsnedsattningar/Neurospykiatriska-funktionsnedsattningar/Vad-ar-neuropsykiatrisk-funktionsnedsattning/. Läst 25 mars 2017. 
  2. ^ Inger Atterstam (22 maj 2005). ”Vetenskapsstriden där allt gick fel”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/vetenskapsstriden-dar-allt-gick-fel. Läst 22 juli 2019. 
  3. ^ Peter Örn (30 maj 2005). ”Rättegången i Göteborg: Personliga motsättningar banade väg för åtal”. Läkartidningen. http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=1349. Läst 22 juli 2019. 
  4. ^ Henrik Axlid (12 december 2005). ”Gillbergärendet: Detta har hänt”. Göteborgs Universitet. https://www.gu.se/omuniversitetet/aktuellt/nyheter/detalj//gillbergarendet--detta-har-hant.cid123199. Läst 22 juli 2019. 
  5. ^ Elisabeth Richter (6 november 2012). ”Debatten om damp under lupp”. Specialpedagogik. https://specialpedagogik.se/debatten-om-damp-under-lupp/. Läst 22 juli 2019. 
  6. ^ Bolin, Mattias (22 februari 2019). ”Funktionnedsättning eller funktionsvariation? Vad får man säga?”. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/halland/funktionnedsattning-eller-funktionsvariation-vad-far-man-saga. Läst 13 augusti 2019. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]