Nils Gabriel Sefström

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Nils Gabriel Sefström
Nils Gabriel Sefström (1787-1845) 3.png
Född 2 juni 1787[1][2]
Ilsbo församling[1]
Död 30 november 1845[1][2]
Klara församling[1]
Begravd Norra begravningsplatsen[3]
kartor
Nationalitet Svensk
Alma mater Uppsala universitet
Sysselsättning Kemist[1]
Släktingar Anders Gustaf Sefström (bror)
Redigera Wikidata
Nils Gabriel Sefström, medaljong på Gamla Jernkontorets byggnad i Stockholm.

Nils Gabriel Sefström, född 2 juni 1787 i Ilsbo socken, Hälsingland, död 30 november 1845 i Stockholm, var en svensk kemist och mineralog. Han var bror till Anders Gustaf Sefström.

Sefström blev student i Uppsala 1807 och medicine doktor 1813. Han var en av Jöns Jacob Berzelius främsta lärjungar, och fick 1812, under dennes utrikes resa, uppehålla hans föreläsningar vid Karlberg samt utnämndes 1816 till lärare i kemi och naturalhistoria där, 1818 till professor på Högre artilleriläroverketMarieberg och 1820 till lärare vid Bergsskolan i Falun. År 1838 återvände han till Stockholm som adjungerad ledamot i Bergskollegium samt föreståndare för dess mineraliekabinett och proberkammare. Från 1815 var han ledamot av Vetenskapsakademien.

Sefström, som var en även långt utom Sverige känd kemist, upptäckte grundämnet vanadin. Inom geologin gjorde han sig bekant genom sina undersökningar över räfflorna och som upphovsman till teorin om "rullstensfloden". Han redigerade "Jernkontorets annaler" 1820-45 och författade flera smärre avhandlingar.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Nils Gabriel Sefström, Svenskt biografiskt lexikon: 6429, läst: 30 augusti 2017
  2. ^ [a b] Nils Gabriel Sefström, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt biografiskt lexikon: 6429, läs online
  3. ^ Sefström, SvenskaGravar.se, läs online, läst: 30 augusti 2017