Nils Palmborg

Från Wikipedia

Nils Torsten August Gösta Palmborg, född den 30 augusti 1921 i Lund, död 24 maj 2010, var en svensk biblioteksman, författare, översättare och kynolog. Han är bland annat känd som redaktör för utgåvan av Esaias Tegnérs samlade brev.

Familjebakgrund, utbildning och yrkeskarriär[redigera | redigera wikitext]

Nils Palmborg var son till bokhandlaren Gösta Palmborg och dennes hustru Ester Fries. Han avlade studentexamen vid Katedralskolan 1939 och inskrevs samma år vid Lunds universitet. Här blev han filosofie kandidat 1942 och filosofie licentiat 1948. Från 1944 tjänstgjorde han parallellt med studierna vid Universitetsbiblioteket där hans fortsatta karriär fram till pensioneringen skulle äga rum. Han blev amanuens 1949, extra ordinarie bibliotekarie 1951 (efter tidigare kortare förordnanden på denna nivå) och bibliotekarie 1956. 1964 avancerade han till förste bibliotekarie och 1977 till avdelningsdirektör. Han pensionerades 1986. Palmborg är gravsatt i minneslunden på Norra kyrkogården i Lund.[1]

Litterär verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Palmborgs mest omfattande litterära gärning var den som redaktör för den samlade utgåva av Esaias Tegnérs brev som utgavs i tio band (omfattande 2484 brev) samt ett supplement- och registerband 1953–1976. I anslutning till detta redaktörskap publicerade han också åtskilliga uppsatser och artiklar kring Tegnér.

Utöver Tegnér ägnade Palmborg stort intresse åt författaren Axel Wallengren ("Falstaff, fakir"). Tillsammans med K. Arne Blom och Bertil Romberg var han initiativtagare till Fakirensällskapets grundande 1982, och var under många år redaktör för sällskapets skriftserie Fakirenstudier. Han utarbetade även en tryckt bibliografi över Wallengrens samlade litterära produktion samt utgav en kommenterad utgåva av dennes artiklar som Aftonbladets korrespondent i Berlin.

Palmborg utgav också ett stort antal böcker om staden Lund. Han var vidare en framstående kynolog och publicerade ett flertal böcker om hundar, samt var under en period vice ordförande i Svenska Kennelklubben.

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Nils Palmborgs litteraturhistoriska och publicistiska insatser gjorde honom 1982 till filosofie hedersdoktor vid Lunds universitet. Han erhöll vidare Lengertz litteraturpris 1986[2] och Lunds kommuns kulturpris 1990.[3] Han var hedersledamot i såväl Lunds nation som i Fakirensällskapet och i Föreningen Gamla Lund (i vars styrelse han 1984–1988 även satt som Lunds kommuns officiella representant),[4] och fick sin näsa avgjuten och uppsatt i Akademiska Föreningens Nasotek 1987.

Bibliografi i urval[redigera | redigera wikitext]

  • Bidrag till en förteckning över Esaias Tegnérs bevarade manuskript (Lund 1946)
  • Författarnamnets utsättande på titelbladet – Aktstycken ur hovkanslersämbetets arkiv 1802–1807 (Stockholm 1948)
  • Supplement till förteckningar över Esaias Tegnérs manuskript och brev (Lund 1949)
  • Ur en tidningsmans korrespondens – brev från och till Bernhard Cronholm (Lund 1949; tillsammans med Signe Carlsson)
  • En nyupptäckt Kellgrendikt (Uppsala 1950)
  • Esaias Tegnérs brev, del 1–10 samt supplement (Malmö 1953-1976)
  • Att ge ut Tegnérs brev (Malmö 1953)
  • Esaias Tegnér sedd av sina samtida - en antologi (Lund 1958; Palmborg redaktör)
  • Taxen – en rasmonografi (Stockholm 1961; 2:a upplagan 1963)
  • Under hundstjärnan – uppsatser om människan och hunden (Stockholm 1965)
  • Mjöhund och byracka – hunden i skilda tider och kulturer (Stockholm 1966)
  • Gamla Lund i Per Bagges bilder (Stockholm 1976)
  • Utställningsbedömning av hund (Stockholm 1980)
  • Svenska kennelklubben (Stockholm 1980)
  • En bok om Grand (Lund 1981; tillsammans med Jan Mårtensson och Per Lindström)
  • Vårt gamla Lund (Malmö 1982)
  • I Lundabygd – en bildkrönika till Lundabygdens sparbanks 150-årsjubileum (Lund 1982)
  • Hundar, hundar, hundar - hunden och människan genom tiderna (Laholm 1982)
  • Vårt gamla Lund än en gång (Malmö 1983)
  • Med Falstaff, fakir på badort sommaren 1888 (Lund 1983)
  • Axel Wallengren: Brev från Berlin 1895–1896 (Malmö 1984; Palmborg redaktör och kommentator)
  • Den överlägsna hunden (Laholm 1984)
  • Universitetsbibliotek i skönlitterär spegel – några anteckningar (Lund 1984)
  • En metares anteckningar (Örkelljunga 1985)
  • Lund - Eslöv och åter (Lund 1985)
  • Litteratörernas Lund (Lund 1985)
  • I Lund för hundra år sedan (Malmö 1986)
  • På besök i Lund (Lund 1987)
  • Sällsamheter i Lund (Stockholm 1988)
  • Anteckningar vid Åsnens strand – fiskesjö och kulturbygd (Örkelljunga 1989)
  • Svenska kennelklubbens jubileumsbok 1889-1989 - en årskrönika (Bromma 1990)
  • Ett hundliv (Örkelljunga 1990)
  • Böckernas hundar – berättelser ur världslitteraturen från Homeros till Kerstin Ekman (Stockholm 1990)
  • Näktergal och sockerbeta (Lund 1991)
  • Skrifter av och om Axel Wallengren (Falstaff, fakir) – en bibliografi (Lund 1992)
  • La collection d'elzéviers de Sten Broman – catalogue concernant la collection des volumes elzéviers de Sten Broman et se trouvant à la Bibliothèque universitaire de Lund (Lund 1993)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Huvudkällor[redigera | redigera wikitext]

  • K. Arne Blom: "Så minns vi Nils Palmborg" i Gamla Lund-nytt nr 5 2010
  • Eva Gerle: Lunds universitets matrikel 1967-68 (Lund 1968)
  • Carlhåkan Larsén: "Nils Palmborg in memoriam" i Fakirenstudier XXIV (Lund 2010)
  • Bertil Romberg & Patrick Meurling: "Om fakirensällskapets tillblivelse och fortsatta öden" i Fakirenstudier XVI (Lund 2002)
  • Biblioteksdatabasen Libris

Noter[redigera | redigera wikitext]