Lunds kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om den svenska kommunen. För den norska kommunen med samma namn, se Lunds kommun, Norge.
Lunds kommun
Kommun
Kristallen, det nya kommunhuset.
Kristallen, det nya kommunhuset.
Lund vapen.svg
Fri vapensköld för Lunds kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land  Sverige
Län Skåne län
Landskap Skåne
Domsaga Lunds domsaga
Läge 55°42′0″N 13°12′0″Ö / 55.70000°N 13.20000°Ö / 55.70000; 13.20000
Centralort Lund
Areal 439,91 km² (2015-01-01)[1]
202:a största (av 290)
 - land 427,07 km²
 - vatten 12,84 km²
 - storstadsområde 2 520,85 km²(2015[2])
Folkmängd 116 834 (2015-12-31)[2]
12:e största (av 290)
 - centralort 76 188 (2005)11:e största tätort (av 1940)
 - storstadsområde 695 430 (2015[2])del av Stor-Malmö
Befolkningstäthet 273,57 invånare/km²[2][1]
25:e högsta (av 290)
 - storstadsområde 276 invånare/km²
Kommunstyrelsens
ordförande
Anders Almgren (S)
GeoNames 2693555
Kommunkod 1281
Tätortsgrad (%) 94,7 (2010)[3]
Antal anställda 10 875 (2014-11)[4]
Lund Municipality in Scania County.png
Webbplats: www.lund.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.

Lunds kommun är en kommun i Skåne län, i före detta Malmöhus län. Kommunen ingår i Stormalmö och Öresundsregionen. Centralort är Lund.

Kommunen är belägen i de sydvästra delarna av landskapet Skåne och gränsar i öster till Sjöbo kommun, i sydöst till Skurups kommun, i söder till Trelleborgs kommun, i sydväst till Svedala kommun och Staffanstorps kommun, i väster till Lomma kommun, i nordväst till Kävlinge kommun och i nordöst till Eslövs kommun, alla i före detta Malmöhus län.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Socknar i nuvarande Lunds kommun.

Kommunens område motsvarar socknarna: Bonderup, Dalby, Genarp, Gödelöv, Hardeberga, Håstad, Hällestad, Igelösa, Lund, Lyngby, Norra Nöbbelöv, Odarslöv, Revinge, Silvåkra, Stora Råby, Stångby, Sankt Peter kloster, Södra Sandby, Valkärra, Veberöd, Vomb, och Västra Hoby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Lunds stad som 1863 bildade en stadskommun. 1914 uppgick Sankt Peters Klosters landskommun i Lunds stad. Lunds landskommun uppgick till del och helt 1944 i Lunds stad.

Veberöds municipalsamhälle inrättades 13 juni 1919 och upplöstes vid årsskiftet 1957/1958. Dalby municipalsamhälle inrättades 7 november 1941 och upplöstes vid årsskiftet 1954/1955.

Vid kommunreformen 1952 skedde olika sammanläggningar av kommunerna och Torns landskommun bildades.

1967 införlivades Torns landskommun i Lunds stad. Lunds kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Lunds stad. 1974 införlivades kommunerna Dalby, Genarp, Södra Sandby och Veberöd.[5]

Kommunen ingår sedan bildandet i Lunds domsaga.[6]

Alternativa omfattningar av kommunen[redigera | redigera wikitext]

När kommunen Lund bildades kom den att få en stor yta som sträckte sig så långt österut som till Övedskloster, som ligger nära Sjöbo och så pass långt söderut som Sturup som har närmre till Skurup och Svedala än till Lund. Samtidigt ingick inte Lomma kommun som var den närmsta orten från staden vilket gjorde att kommungränsen kom att dras väldigt nära stadens södra och västra utkanter, i synnerhet som Staffanstorps kommun bröts ur Lunds kommunblock 1971 och fastställde kommungränsen vid Höje å. Detta innebär att kommungränsen går precis där bebyggelsen upphör i tätortens södra och västra delar, vilket förhindrar expansion i dessa riktningar.

Strax efter att kommunen bildades 1974 föreslog lokala centerpartister att Genarp, Veberöd, Dalby och Södra Sandby skulle bryta sig ur Lunds kommun och bilda Romele kommun. Med Romele kommun avsåg man orter som låg längs med Romeleåsen vilket samtliga av orterna gör och man skulle dra gränsen mot Lund ungefär vid Hardeberga. Tanken har uppkommit många gånger under årens lopp, och på 2000-talet när strax över 25 000 bor i det som skulle bli Romele kommun anses befolkningsunderlaget såpass stort att det skulle bli en tillräckligt bärkraftig kommun. Från kommunens sida har man inte helt avvisat förslaget, men det anses inte vara någon fråga av prioritet.

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Pungmes, Lunds kommunfågel.

Blasonering: En sköld av silver, däruti en på grön mark stående krenelerad mur med ett krenelerat porttorn, varöver ett mindre torn samt ett torn på var sida, allt rött.

Vapnet fastställdes för Lunds stad 1913 och är tecknat efter ett sigill från 1300-talet. Efter kommunbildningen registrerades vapnet 1975 i PRV. Inga andra ingående enheter hade haft något vapen.

Pungmesen är Lunds kommunfågel

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Lunds kommun 1970–2010
År Invånare
1970
  
69 073
1975
  
76 284
1980
  
78 487
1985
  
82 015
1990
  
87 681
1995
  
96 557
2000
  
98 948
2005
  
102 257
2010
  
110 488
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.



Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikesfödda personer samt inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar) 27 170, eller 23,43 % av befolkningen (hela befolkningen: 115 968 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 17 195, eller 17,13 % av befolkningen (hela befolkningen: 100 402 den 31 december 2002).[7]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Lunds kommun 94 198 personer. Av dessa så var 21 770 personer (18,8 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[8]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Inom kommunens gränser finns det stora åkerarealer med monokulturerLundaslätten och, främst i kommunens östra delar, stora skogs- och betesområden. Skogen täcker större delen av Romeleåsen och betesmarkerna finns främst på övningsfälten som disponeras av P7 Revingehed i kommunens nordöstra delar, framförallt vid Krankesjön. Vombsjön som ligger inom kommunen används som dricksvattentäkt för stora delar av sydvästra Skåne, se även Bolmentunneln.

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Distrikt i Lunds kommun från 2016

Från 2016 övergår indelningen till att vara baserad på följande distrikt[9]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Det finns 9 tätorter i Lunds kommun.[10]

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2010. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning
1 Lund &&&&&&&&&&082800.&&&&&082 800
2 Södra Sandby &&&&&&&&&&&06136.&&&&&06 136
3 Dalby &&&&&&&&&&&05708.&&&&&05 708
4 Veberöd &&&&&&&&&&&04062.&&&&&04 062
5 Genarp &&&&&&&&&&&02892.&&&&&02 892
6 Stångby &&&&&&&&&&&01218.&&&&&01 218
7 Idala &&&&&&&&&&&&0738.&&&&&0738
8 Torna Hällestad &&&&&&&&&&&&0584.&&&&&0584
9 Revingeby &&&&&&&&&&&&0545.&&&&&0545

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Från nordöst till sydväst genomkorsas kommunen av E22. Genom kommunens västra del sträcker sig riksväg 16 i nord-sydlig riktning. Kommunens östra del genomkorsas av riksväg 11 i väst-östlig riktning. Denna förbinds med europavägen av länsväg 102 som tar av åt söder i Veberöd.

I Lund delar sig söderifrån Västkustbanan mot nordväst och Södra stambanan norrut. De trafikeras av SJ:s och Öresundstågs fjärrtåg samt Pågatågens lokal- och regionaltåg med stopp även i Stångby mot Höör och Hässleholm C samt Gunnesbo mot Helsingborg.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Mats Helmfrid (m) Lunds kommunstyrelses ordförande mellan 2006 och 2014.

Lund är ett starkt fäste för Folkpartiet och Miljöpartiet som båda har betydligt högre stöd i Lund än i länet och riket. Socialdemokraterna har haft betydligt lägre stöd i Lund än i länet och riket.

Den politiska majoriteten växlar ofta i kommunen. Mandatperioden 2002–2006 styrdes kommunen av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Mellan 2006 och 2014 bildade Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna majoritet i kommunfullmäktige, nämnder och styrelser. Efter valet 2014 styrs Lunds kommun av en minoritet bestående av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Feministiskt initiativ (fram till hösten 2015 även Vänsterpartiet).

Kommunstyrelseordförande[redigera | redigera wikitext]

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Lennart Prytz 1994 1998 Socialdemokraterna
  Christine Jönsson 1998 2002 Moderaterna
  Lennart Prytz 2002 2006 Socialdemokraterna
  Mats Helmfrid 2006 2014 Moderaterna
  Anders Almgren 2014 Socialdemokraterna

Mandatfördelning i Lunds kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP DV FI SD KS FNL C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 24 7 10 10
24 7 10 10
51 90,1
44 7
1973 4 27 15 6 13
4 27 15 6 13
65 92,3
55 10
1976 6 25 12 9 13
6 25 12 9 13
65 91,9
51 14
1979 9 23 8 9 16
9 23 8 9 16
65 90,5
42 23
1982 7 23 4 7 5 19
7 23 4 7 5 19
65 91,4
41 24
1985 6 22 4 5 10 18
6 22 4 5 10 18
65 89,8
43 22
1988 5 21 8 5 9 17
5 21 8 5 9 17
65 86,5
41 24
1991 5 18 6 4 9 2 21
5 18 6 4 9 21
65 87,0
40 25
1994 5 22 6 4 8 1 19
5 22 6 4 8 19
65 86,6
38 27
1998 6 17 6 1 3 8 4 20
6 17 6 3 8 4 20
65 82,34
40 25
2002 7 21 6 3 12 3 13
7 21 6 3 12 3 13
65 81,64
40 25
2006 4 18 6 1 2 5 10 2 17
4 18 6 5 10 17
65 83,00
37 28
2010 4 15 9 1 3 3 10 2 18
4 15 9 3 3 10 18
65 84,11
40 25
2014 5 15 9 2 5 4 3 7 2 13
5 15 9 5 4 3 7 13
65 84,74
37 28
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Valresultat i kommunalvalet 2014[redigera | redigera wikitext]

Parti Röstfördelning Mandatfördelning
Antal % +/− Antal +/−
  Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 17 332 22,83 +0,91 15 +/−0
  Moderaterna 14 249 18,77 −9,27 13 -5
  Miljöpartiet de gröna 10 822 14,26 +1,28 9 +/−0
  Folkpartiet liberalerna 8 077 10,64 −2,79 7 −3
  Vänsterpartiet 5 646 7,44 +1,75 5 +1
  Sverigedemokraterna 5 525 7,28 +2,20 5 +2
FörNyaLund 4834 6,37 +6,37 4 +4
  Centerpartiet 3 557 4,69 +0,73 3 +/−0
  Feministiskt initiativ 2 750 3,62 +2,68 2 +2
  Kristdemokraterna 1 739 2,29 −0,64 2 +/−0
Demokratisk Vänster i Lund 0 0,00 −2,15 1 −1
Övriga partier 9 137 1,57 +1,12 0 +/−0
Totalt 75 906 100,00 +/−0 65 +/−0

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Universitet[redigera | redigera wikitext]

I kommunen ligger Lunds universitet.

För- och grundskolor samt gymnasieskolor[redigera | redigera wikitext]

Det finns en stor mängd förskolor och grundskolor samt fyra kommunala gymnasieskolor i Lunds kommun. De kommunala gymnasieskolorna är Katedralskolan, Polhemskolan, Gymnasieskolan Spyken och Gymnasieskolan Vipan. I fristående regi finns även 13 ytterligare gymnasieskolor: Consensum, Drottning Blankas Gymnasieskola, Humanus gymnasium, Jensen Gymnasium i Lund, Lars-Erik Larsson-gymnasiet, LBS Kreativa Gymnasiet, Lunds dans- och musikalgymnasium, Lunds Fordonstekniska gymnasium, NTI Gymnasiet, Procivitas privata gymnasium, Realgymnasiet, Sveriges Ridgymnasium SRG och Thoren Innovation School.[11]

I Lunds kommun finns även vuxenutbildning i form av komvux.

Lunds Europeiska vänorter.

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Lund har etablerade vänortsförbindelser i samtliga nordiska länder och dessa orter har dessutom vänortsrelationer mellan sig. Det nordiska samarbetet fungerar således som en ring av vänorter. Udda år arrangeras en Nordisk Vänortskonferens för att bekräfta arbetet och dra upp riktlinjer för kommande år.

Vänortssamarbetet omfattar utöver besök av officiella delegationer vid särskilda tillfällen utbyte företrädesvis inom kultur- och skolsektorn.

Lunds kommun undertecknade ett vänortsavtal med Nevers 1967. Kontakterna etablerades genom att Alfa Laval hade en fabrik där och har under drygt 30 år utvecklats att omfatta många områden särskilt inom skol- och kultursektorn. Lund deltager årligen vid den stora mässan "La Foire" som på olika teman arrangeras i Nevers under mars månad.

Vänortsföreningen Lund-Nevers uträttar ett stort arbete för att vidareutveckla samarbetet mellan städerna och utbytet mellan svensk och fransk kultur. Föreningen har cirka 200 medlemmar och en väl utvecklad verksamhet.

Kommunfullmäktige beslutade 1995 att upprätta vänortsförbindelse med León. Samarbetet har i huvudsak bestått av kulturella kontakter samt stödprojekt initierade och genomförda av vänortsföreningen. Kommunerna har också hedrat varandra med officiella besök.

Vänortsavtalet mellan Lund och Greifswald undertecknades i oktober 1990 och i februari 1991 bildades Vänortsföreningen Lund-Greifswald. Från de inledande kontakterna med den gamla svenskorten i dåvarande DDR till dagens samarbete med bl.a. ett starkt växande näringsliv har utvecklingen varit snabb. Kontakterna mellan universiteten är omfattande och inom skolområdet har med ökat intresse för tyskundervisning språkutbytet intensifierats. Intresset för nordiska språk och nordiska historia är stort på Greifswalds universitet vilket befrämjar kontakterna. Erfarenhetsutbyte har på senare år etablerats för miljö, demokrati och kommunförvaltning.

Lunds vänorter:[12]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b c d] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2015”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2016. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/399199/. Läst 23 februari 2016. 
  3. ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti 2015. 
  4. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ om Lunds rådhusrätt
  7. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 24 januari 2016)
  8. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
  9. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  10. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  11. ^ Lunds kommuns webbplats (läst den 31 mars 2015)
  12. ^ ”Lunds vänorter och samarbetsavtal”. Lunds kommun. 28 juni 2013. http://www.lund.se/Medborgare/Kommun--politik/Omvarld/Internationellt-arbete/Vanorter-och-samarbetsavtal/. Läst 6 februari 2014. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]