Nima Sanandaji

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Nima Sanandaji
Nima Sanandaji 2013.
Född30 juni 1981 (37 år)
Teheran, Iran
UtbildningTeknologie doktor i polymerteknik vid Kungliga Tekniska högskolan
Yrke/uppdragTeknologie doktor, författare, debattör
Webbplats
sanandaji.se

Nima Sanandaji, född 30 juni 1981 i Iran, är en svensk författare och analytiker. Sanandaji har sedan 2012 varit fristående skribent och samhällsdebattör inom en stor mängd spridda policyområden.[1] Han har även forskat vid Chalmers tekniska högskola, Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Cambridgeuniversitetet. Han är yngre bror till nationalekonomen Tino Sanandaji.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Sanandaji är född i Teheran och kom till Sverige vid åtta års ålder och är bosatt i Stockholm. Familjen Sanandaji härstammar från en av de mest inflytelserika landägarfamiljerna i 1700-talets feodala Persien.[2] Sanandaji har forskat inom strukturbiokemi vid universitetet i Cambridge och har en examen inom bioteknik från Chalmers tekniska högskola. Han är teknologie doktor vid Kungliga Tekniska högskolan i polymerteknik. Dessutom har han studerat vid Stureakademin. Sanandaji har tidigare varit ordförande i Fria Moderata Studentföreningen i Göteborg och Svensk-amerikanska förbundet i Göteborg.

Författarskap[redigera | redigera wikitext]

Sanandaji var en av författarna till Timbrorapporten "Välkommen till Sverige! Om politisk snedvridning i kurslitteraturen SFI, svenska för invandrare", som kritiserade sfi-utbildningen för att gå Socialdemokraternas ärenden.[3][4] Sedan dess har han fortsatt att skriva om olika samhällsfrågor. Sanandaji har skrivit ett stort antal rapporter för bland annat Svenskt Näringsliv, Skattebetalarnas förening, Företagarna, Vinnova samt Stockholms handelskammare. Bland Sanandajis mest kända verk med internationellt genomslag är Scandinavian Unexceptionalism och Debunking Utopia.

I Scandinavian Unexceptionalism argumenterar Sanandaji för att fria marknader och kulturella normer är receptet bakom skandinavisk ekonomisk framgång snarare än dess skatter och välfärdsutgifter. Boken publicerades i juni 2015 av både den brittiska tankesmedjan Institute of Economic Affairs och Timbro. Förordet till boken är skrivet av den amerikanska libertarianska författaren Tom Palmer.

Sanandaji har även bidragit till antologierna Self-Control or State Control? You Decide av Dr. Tom G. Palmer och A U-Turn on the Road to Serfdom av Grover G. Nordquist.[5][6]

Utgivna böcker[redigera | redigera wikitext]

Sanandaji i media[redigera | redigera wikitext]

Sanandaji har uttalat sig kraftigt negativt mot kommunism. Han är en flitig besökare på Almedalsveckan. År 2008 utsåg Expressen honom till den tredje viktigaste person som fick Almedalsveckan att snurra. Samma år utsågs han av Fokus till en av Sveriges makthavare. År 2009 utsågs Sanandaji tillsammans med sin bror Tino av Expressen till en av Almedalsveckans tio powerpar. Veckans Affärer utsåg honom till en av Sveriges 101 supertalanger, och han hamnade på plats tre i listan.

Under 2011 skrev Sanandaji skriften "The Swedish Model Reassessed: Affluence Despite the Welfare State" som bland annat argumenterar för att det svenska samhällets framgångar i termer av goda sociala utfall inte är en ren konsekvens av en stor välfärdsstat, utan existerade redan under första halvan av 1900-talet när den offentliga sektorn och skatterna var relativt begränsade. Rapporten har blivit uppmärksammad av flertal internationella libertarianska tankesmedjor som exempelvis Cato Institute, Adam Smith Institute, Atlas Foundation och Bastiat Institute. En uppföljande rapport, "The Surprising Ingredients of Swedish Success – free markets and social cohesion" släpptes 2012 vid Institute of Economic Affairs och fick internationell uppmärksamhet via bland annat BBC, The Telegraph och CNBC.

Sanandaji förde även debatt mot Richard Florida och Charlotta Melander 2013-2014 i Magasinet Neo. Sanandaji vände sig mot Floridas uppfattning att tillväxt i städer sker genom den så kallade kreativa klassen, vilket enligt Sanandajis resonemang bland annat resulterade i att en stad som Södertälje kunde få en utmärkelse som kreativ stad, och framförde istället att städer växer genom effektiv brottsbekämpning, bra infrastruktur, och låga skatter.[7][8]

I november 2017 omskrevs Nima Sanandaji av den socialdemokratiska politiska kommentatorn Widar Andersson angående förslaget om behovet av en ny kunskapsdriven arbetslinje.[9]

Kritik[redigera | redigera wikitext]

Sanandaji har kritiserats av den amerikanska vänstertidningen Jacobin magazine för sitt argument att skandinavisk kultur och hög tillit ligger bakom nordisk välfärd snarare än höga skatter och statlig inblandning. Detta underbygger Sanandaji genom att jämföra BNP per capita mellan nordiska medborgare och amerikanska medborgare med nordiskt ursprung. Jacobin magazine argumenterade i en artikel publicerad 2016 att Sanandaji inte utförligt förklarar varför etnicitet är ett mer träffsäkert mått för att jämföra relativ social mobilitet framför klass.[10] Norska politikern Ingvild Reymert i Sosialistisk Venstreparti har också kritiserat Sanandaji's bok Debunking Utopia. Reymert menar att nordisk skatt- och inkomstfördelning har, i motsats till Sanandaji's argument, varit huvudförklaring bakom jämlikhet i inkomster i nordiska länder.[11]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2015. https://web.archive.org/web/20150813014646/http://captus.nu/2012/06/omorganisation/. Läst 14 augusti 2015. 
  2. ^ ”Sanandaj” (på engelska). Academic. 18 juli 2010. http://en.academic.ru/dic.nsf/enwiki/323178. Läst 11 oktober 2017. 
  3. ^ Hedlund, Ingvar; Pettersson, Mats (27 mars 2006). ”Så ser Sverige ut – i skolböckerna. Invandrare lär sig läsa svenska med s-propaganda”. Expressen: s. 24. 
  4. ^ Sanandaji, Nima (12 september 2007). ”Förmedla kunskap – inte vänsterreklam”. SVT Opinion. Sveriges Television. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525132742/http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=35188&a=906677. Läst 21 juli 2008. 
  5. ^ ”Self-Control or State Control? You Decide” (på engelska). Amazon. Paperback. 26 september 2016. https://www.amazon.com/Self-Control-State-Control-You-Decide/dp/089803177X. Läst 3 Februari 2017. 
  6. ^ ”A U-Turn on the Road to Serfdom” (på engelska). Papers SSRN. 10 december 2014. https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=2535292. Läst 3 Februari 2017. 
  7. ^ Sanandaji, Nima (29 november 2013). ”"Myten om den hippa staden"”. Magasinet Neo. http://magasinetneo.se/artiklar/myten-om-den-hippa-staden/. Läst 4 mars 2017. 
  8. ^ Florida, Richard (6 februari 2014). ”"Hårt arbete, inte hippa kvarter"”. Magasinet Neo. http://magasinetneo.se/artiklar/hart-arbete-inte-hippa-kvarter/. Läst 4 mars 2017. 
  9. ^ Andersson, Widar (12 november 2017). ”"S borde värna kollektivet"”. Folkbladet. http://www.folkbladet.se/blogg/widardirekt/s-borde-varna-kollektivet/?blog=2518025&entry=9703759. Läst 26 december 2017. 
  10. ^ Hendrickson, Clara (18 juli 2016). ”Clara Hendrickson: We Could Be Denmark: Workers build Nordic social democracy through class struggle, not ethnic homogeneity. And we can do the same here” (på engelska). Jacobin. https://www.jacobinmag.com/2017/01/denmark-nordic-welfare-universal-social-democracy-workers-solidarity-race/. Läst 29 januari 2017. 
  11. ^ Reymert, Ingvild (20 oktober 2016). ”"Vil du leve den amerikanske drømmen, bør du flytte til Danmark"” (på norska). Dagbladet. http://www.dagbladet.no/kultur/vil-du-leve-den-amerikanske-drommen-bor-du-flytte-til-danmark/63973998. Läst 12 januari 2017. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]