Hoppa till innehållet

Nima Sanandaji

Från Wikipedia
Nima Sanandaji
Nima Sanandaji 2013.
Född30 juni 1981 (43 år)
Teheran, Iran
UtbildningTeknologie doktor i polymerteknik vid Kungliga Tekniska högskolan
Yrke/uppdragTeknologie doktor, författare, debattör

Nima Sanandaji, född 30 juni 1981 i Iran, är en svensk författare, polymertekniker och samhällsanalytiker. Sanandaji har sedan 2012 varit fristående skribent och samhällsdebattör inom en stor mängd spridda policyområden.[1] Han har även forskat vid Chalmers tekniska högskola, Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Cambridgeuniversitetet. Han är yngre bror till nationalekonomen Tino Sanandaji.

Sanandaji, som är av kurdisk härkomst, kom till Sverige från Iran vid åtta års ålder och är bosatt på Malta. Familjen Sanandaji härstammar från en av de mest inflytelserika landägarfamiljerna i 1700-talets feodala Persien[källa behövs]. Sanandaji har forskat inom strukturbiokemi vid universitetet i Cambridge och har en examen inom bioteknik från Chalmers tekniska högskola. Han är teknologie doktor vid Kungliga Tekniska högskolan i polymerteknik. Han har gått Timbros utbildning Stureakademin. Sanandaji har tidigare varit ordförande i Fria Moderata Studentföreningen i Göteborg och Svensk-amerikanska förbundet i Göteborg.

Författarskap

[redigera | redigera wikitext]

Sanandaji var en av författarna till Timbrorapporten "Välkommen till Sverige! Om politisk snedvridning i kurslitteraturen SFI, svenska för invandrare", som kritiserade sfi-utbildningen för att gå Socialdemokraternas ärenden.[2][3] Sedan dess har han fortsatt att skriva om olika samhällsfrågor. Sanandajis mest kända verk med internationellt genomslag är Scandinavian Unexceptionalism och Debunking Utopia. Han har även varit en av två medförfattare till boken SuperEntrepreneurs, som fått internationell uppmärksamhet av bland annat Richard Branson.

I Scandinavian Unexceptionalism argumenterar Sanandaji för att fria marknader och kulturella normer är receptet bakom skandinavisk ekonomisk framgång snarare än dess skatter och välfärdsutgifter. Boken publicerades i juni 2015 av både den brittiska tankesmedjan Institute of Economic Affairs och Timbro. Förordet till boken är skrivet av den amerikanska libertarianska författaren Tom Palmer.

Sanandaji har även bidragit till antologierna Self-Control or State Control? You Decide av Tom Palmer och A U-Turn on the Road to Serfdom av Grover G. Nordquist.[4][5]

Timbro förlag publicerade 2018 Sanandajis bok The Birthplace of Capitalism – The Middle East, som berättade om kapitalismens historia i Mellanöstern.

Tillsammans med skolforskaren Gabriel Heller-Sahlgren skrev han 2019 boken Glädjeparadoxen : Historien om skolans uppgång, fall och möjliga upprättelse.

Utöver böcker producerar Sanandaji även rapporter för olika företag och intresseorganisationer, såsom Skandia och Småföretagarnas riksförbund. För Skandia har han bland annat skrivit rapporten Samhällsförlusten av sjukskrivningar, som beräknade samhällsförlusten av sjukskrivningar till 62 miljarder. För Småföretagarnas riksförbund har han bland annat skrivit De Företagsamma 2021, som bedömde skadeverkningarna av coronaviruspandemin 2019–2021 på ekonomin med ett nytt mått på företagande. Han har även skrivit rapporter för Svenskt Näringsliv, Skattebetalarnas förening, Företagarna, Vinnova samt Stockholms handelskammare.

Sanandaji har även skrivit ett flertal internationella rapporter, såsom skriften "The Swedish Model Reassessed: Affluence Despite the Welfare State" som bland annat argumenterar för att det svenska samhällets framgångar i termer av goda sociala utfall inte är en ren konsekvens av en stor välfärdsstat, utan existerade redan under första halvan av 1900-talet när den offentliga sektorn och skatterna var relativt begränsade. Rapporten har blivit uppmärksammad av flertal internationella libertarianska tankesmedjor som exempelvis Cato Institute, Adam Smith Institute, Atlas Foundation och Bastiat Institute. En uppföljande rapport, "The Surprising Ingredients of Swedish Success – free markets and social cohesion" släpptes 2012 vid Institute of Economic Affairs och fick internationell uppmärksamhet via bland annat BBC, The Telegraph och CNBC.

År 2008 utsåg Expressen Sanandaji till den tredje viktigaste person som fick Almedalsveckan att snurra. Samma år utsågs han av Fokus till en av Sveriges makthavare. År 2009 utsågs Sanandaji tillsammans med sin bror Tino av Expressen till en av Almedalsveckans tio powerpar. Veckans Affärer utsåg honom till en av Sveriges 101 supertalanger, och han hamnade på plats tre i listan.

Sanandaji debatterade även med Richard Florida och Charlotta Melander i Magasinet Neo 2013–2014. Sanandaji kritiserade Floridas uppfattning att tillväxt i städer sker genom den så kallade kreativa klassen, vilket enligt Sanandajis resonemang bland annat resulterade i att en stad som Södertälje kunde få en utmärkelse som kreativ stad, och framförde istället att städer växer genom effektiv brottsbekämpning, bra infrastruktur, och låga skatter.[6][7]

I november 2017 omskrevs Sanandaji av den socialdemokratiska politiska kommentatorn Widar Andersson angående förslaget om behovet av en ny kunskapsdriven arbetslinje.[8]

Sanandaji har kritiserats av den amerikanska vänstertidningen Jacobin magazine för sitt argument att skandinavisk kultur och hög tillit ligger bakom nordisk välfärd snarare än höga skatter och statlig inblandning. Detta underbygger Sanandaji genom att jämföra BNP per capita mellan nordiska medborgare och amerikanska medborgare med nordiskt ursprung. Jacobin magazine argumenterade i en artikel publicerad 2016 att Sanandaji inte utförligt förklarar varför etnicitet är ett mer träffsäkert mått för att jämföra relativ social mobilitet framför klass.[9] Norska politikern Ingvild Reymert i Sosialistisk Venstreparti har också kritiserat Sanandajis bok Debunking Utopia. Reymert menar att nordisk skatt- och inkomstfördelning har, i motsats till Sanandajis argument, varit huvudförklaring bakom jämlikhet i inkomster i nordiska länder.[10]

  • 2009Mellanförskap – mellan utanförskap och integration, mellan hinder och möjligheter (Captus)
  • 2009Jämställdhet inom räckhåll – om kvinnors karriärmöjligheter, företagande och framsteg (Captus)
  • 2009Innate Confinement Effects in PCL Oligomers as a Route to Confined Space Crystallisation. Licentiatavhandling vid KTH.
  • 2010Entreprenörer som går mot strömmen – Vad är företagares erfarenheter av att utveckla idéer under och efter ekonomiska kriser? (Fores)
  • 2011Sverige vs Kanada (Samhällsförlaget). Tillsammans med Fredrik Bergström, Robert Gidehag och Stefan Fölster.
  • 2011Kapitalism utan kapitalister (Captus). Tillsammans med Anders Ydstedt.
  • 2011Fri Zon – därför blev datorer, datorspel och internet världens innovationsmotor (Kalla Kulur Förlag). Tillsammans med Stefan Fölster.
  • 2011Åtta visioner om trygghet – socialförsäkring i förändring (Arena). Ett kapitel till denna antologi av Folksam och Arena Idé.
  • 2012Från fattigdom till framgång – om iranska invandrare som lyckas och om svensk integrationspolitik som inte gör det (Timbro)
  • 2012The Single Income Tax Final report of the 2020 Tax Commission (Taxpayers Alliance). Tillsammans med Tino Sanandaji och Arvid Malm, i den del av skriften som berör kopplingen mellan inkomstskillnader, fattigdom och sociala utfall.
  • 2012I väntan på välfärden (Timbro)
  • 2013Framtidsutmaningar – det nya Sverige (Framtidskommissionen). Ett kapitel tillsammans med Mernosh Saatchi, till antologin för Framtidskommissionen.
  • 2013Different paths to explore confined crystallisation of PCL. Doktorsavhandling vid KTH.
  • 2013Att spräcka glastaken (Volante)
  • 2013Välfärdsförlusten (LIF)
  • 2014Renaissance for Reforms (Institute of Economic Affairs/Timbro). Tillsammans med Stefan Fölster.
  • 2014SuperEntrepreneurs (Center for Policy Studies). Tillsammans med Tino Sanandaji.
  • 2014Den nödvändiga vinsten (Timbro). Ett kapitel skrivet tillsammans med Anders Ydstedt.
  • 2014Aktivt åldrande - vägen till fler friska år (Volante).
  • 2014Utanförskapets Pris (Studentlitteratur).'Tillsammans med Ingvar Nilsson, Anders Wadeskog och Lena Hök.
  • 2015The Spending Plan (Taxpayers Alliance). Bidrog med två kapitel.
  • 2015Scandinavian Unexceptionalism: Culture, Markets and the Failure of Third-Way Socialism (Paperback)
  • 2016The Nordic gender equality paradox (Timbro)
  • 2016Debunking Utopia: Exposing the Myth of Nordic Socialism (Paperback)
  • 2017Vägen till social hållbarhet (Studentlitteratur)
  • 2018The Birthplace of Capitalism – The Middle East (Timbro)
  • 2019Vägen till ett tryggare Sverige (Vulkan, tillsammans med Li Jansson)
  • 2019Glädjeparadoxen : historien om skolans uppgång, fall och möjliga upprättelse (Lorensvik Förlag). Tillsammans med Gabriel Heller-Sahlgren.
  • 2019Kreativa Sthlm : en framtidshistoria om Stockholm (Förlaget Näringslivshistoria)
  • 2021 - The Henry Fords of Health Care (Institute of Economic Affairs)
  • 2021 - Rsvayi Armanshahr (persisk översättning av Debunking Utopia)
  • 2021 - Bortom den stora staten (Timbro, kapitel i antologi)
  • 2022 - Normboken (Vulkan, tillsammans med Gabriel Heller Sahlgren)
  1. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2015. https://web.archive.org/web/20150813014646/http://captus.nu/2012/06/omorganisation/. Läst 14 augusti 2015. 
  2. ^ Hedlund, Ingvar; Pettersson, Mats (27 mars 2006). ”Så ser Sverige ut – i skolböckerna. Invandrare lär sig läsa svenska med s-propaganda”. Expressen: s. 24. Läst 21 juli 2008. 
  3. ^ Sanandaji, Nima (12 september 2007). ”Förmedla kunskap – inte vänsterreklam”. SVT Opinion. Sveriges Television. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525132742/http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=35188&a=906677. Läst 21 juli 2008. 
  4. ^ ”Self-Control or State Control? You Decide” (på engelska). Amazon. Paperback. 26 september 2016. https://www.amazon.com/Self-Control-State-Control-You-Decide/dp/089803177X. Läst 3 Februari 2017. 
  5. ^ ”A U-Turn on the Road to Serfdom” (på engelska). Papers SSRN. 10 december 2014. https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=2535292. Läst 3 Februari 2017. 
  6. ^ Sanandaji, Nima (29 november 2013). ”"Myten om den hippa staden"”. Magasinet Neo. http://magasinetneo.se/artiklar/myten-om-den-hippa-staden/. Läst 4 mars 2017. 
  7. ^ Florida, Richard (6 februari 2014). ”"Hårt arbete, inte hippa kvarter"”. Magasinet Neo. http://magasinetneo.se/artiklar/hart-arbete-inte-hippa-kvarter/. Läst 4 mars 2017. 
  8. ^ Andersson, Widar (12 november 2017). ”"S borde värna kollektivet"”. Folkbladet. Arkiverad från originalet den 26 december 2017. https://web.archive.org/web/20171226234547/http://www.folkbladet.se/blogg/widardirekt/s-borde-varna-kollektivet/?blog=2518025&entry=9703759. Läst 26 december 2017. 
  9. ^ Hendrickson, Clara (21 juli 2016). ”Clara Hendrickson: We Could Be Denmark: Workers build Nordic social democracy through class struggle, not ethnic homogeneity. And we can do the same here” (på engelska). Jacobin. https://www.jacobinmag.com/2017/01/denmark-nordic-welfare-universal-social-democracy-workers-solidarity-race/. Läst 29 januari 2017. 
  10. ^ Reymert, Ingvild (20 oktober 2016). ”"Vil du leve den amerikanske drømmen, bør du flytte til Danmark"” (på norska). Dagbladet. http://www.dagbladet.no/kultur/vil-du-leve-den-amerikanske-drommen-bor-du-flytte-til-danmark/63973998. Läst 12 januari 2017. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]