Nora Bergslags Järnväg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Nora Bergslags Järnväg
NBJ Järleån.jpg
NBJ:s bro över Järleån omkring år 1905
Allmänt
Plats Sverige
Tekniska fakta
Antal spår Enkelspår
Spårvidd 1435 millimeter
Elektrifierad Nej
Linjekarta
Head station
Otterbäcken
Station on track
Gullspång
Junction to right
Torved-Gullspång
Junction from left
Värmlandsbanan
Station on track
Strömtorp (Degerfors)
Junction to right
Värmlandsbanan
Stop on track
Degernäs
Stop on track
Botorp
Station on track
Ekeby
Stop on track
Karlskoga Busstation
Stop on track
Karlskoga Centrum
Stop on track
Hyttåsen
Bridge over water
Timsälven
Station on track
59,2 Bofors (Karlskoga)
Stop on track
Kortfors
Stop on track
Vikersvik
Straight track Head station
Bredsjö
Straight track Stop on track
Hjulsjö
Straight track Stop on track
Grängen
Straight track Stop on track
Järnboås
Straight track Stop on track
Striberg
Station on track Straight track
Gyttorp
Junction to left Track turning right
Straight track Head station
18 Nora
Junction to left Junction to right
 
End station Straight track
Pershyttan
Stop on track
14 Källarhalsen hp
Station on track
12 Stora Mon
Stop on track
10 Lilla Mon
Station on track
8 Järle
Stop on track
6 Torpa
Stop on track
3 Löth
Junction from left
 Köping-Hults Järnväg mot Frövi
Station on track
0 Ervalla
Straight track
 Köping-Hults Järnväg mot Örebro

Nora Bergslags Järnväg, (NBJ), var ett privatägt bolag som bedrev järnvägstrafik under stora delar av 1900-talet.

NBJ bildades 1905 genom en sammanslagning av Nora-Ervalla Järnväg och Nora-Karlskoga Järnväg, inklusive delar av Bredsjö-Degerfors Järnväg, nämligen sträckan Striberg-Bredsjö som breddats till normalspår. Bolaget bedrev järnvägstrafik med egna fordon och bana, sammanlagt 173 km på sträckorna BredsjöGyttorpKarlskogaOtterbäcken och GyttorpNoraErvalla. Verksamheten dominerades av godstransporter med järnmalm från traktens gruvor till hamnen i Otterbäcken.

Persontrafiken var liten och upphörde 1966 till förmån för trafik med landsvägsbuss, som NBJ också drev. När gruvorna i Bergslagen lades ned mot slutet av 1960-talet försvann inkomsterna från malmtransporterna. Övrig godstrafik var inte tillräckligt lönsam att driva järnvägen vidare på. I mitten av 1970-talet började NBJ att avvecklas och 1979 övertogs kvarvarande delar av SJ. Bansträckningen Gyttorp - Bredsjö revs upp 1979, men det finns gott om järnvägshistoria kvar efter linjen.

På den sydligaste delen Strömtorp – Otterbäcken fortsatte emellertid godstrafiken ända till 1994. Delen Gullspång – Otterbäcken revs upp 2002, men sträckan Strömtorp – Gullspång ligger kvar och har öppnats för dressintrafik med utgångspunkter i Konsterud och Gullspång, där banan ansluter till ett sidospår till Kinnekullebanan. Tillfälliga rop på återupptagen godstrafik gjordes i början av 2000-talet, då med tankar om ett sidospår till Bäckhammars pappersbruk från Konsterud.

I dag bedrivs kommersiell trafik endast på 22 kilometer av före detta NBJ-bana, mellan Strömtorp och Bofors. På sträckan ErvallaNoraGyttorp - Karlskoga kör Nora Bergslags Veteran-Jernväg museitrafik.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Albertsson, Monika (1989). Nora Bergslags Järnväg: restaurerad 1984-1985. Stockholm: Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms univ. Libris 843081 
  • Karlsson, Lars Olov; Malmberg Sven (1981). Nora bergslags järnväg 125 år: en minnesskrift. Nora: NBJ. Libris 273380 
  • Krantz, Claes (1956). Järnets järnväg: minnesskrift vid Nora Bergslags järnvägs hundraårsjubileum, 1856-1956. [Nora]: [Nora Bergslags järnväg]. Libris 608157 
  • Nora Bergslags Veteran-Jernväg 2007: Sveriges första normalspåriga järnväg för personbefordran invigd 1856. 2007. Libris 13993222