Norbergs Järnväg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Norbergs Järnväg
Norbergs station.jpg
Norbergs järnvägsstation.
Allmänt
Plats Västmanland
Sträcka Ängelsberg-Kärrgruvan
Anslutande järnvägslinjer Krylbo-Norbergs Järnväg
Kärgruvan-Klackberg Järnväg
Stambanan Krylbo-Mjölby
Stockholm-Västerås-Bergslagens Järnvägar
Organisation
Invigd 1856 Smalspår
1876 Normalspår
Ägare Stockholm-Västerås-Bergslagens Järnvägar 1922-1944
Svenska staten 1944-
Trafikoperatör Stockholm-Västerås-Bergslagens Järnvägar 1876-1945
Statens Järnvägar 1945-
Tekniska fakta
Längd 18 kilometer
Antal spår Enkelspår
Spårvidd 1435 millimeter (normalspår)
Största lutning 10 
Elektrifierad 1956-12-05 (Ängelsberg-Snyten)
Matning 16 kV 16 1/3 Hz
Linjekarta
km
Unknown BSicon "exLUECKE"
19,8 Krylbo-Norbergs JärnvägKrylbo C
Unknown BSicon "exABZlg"
Kärgruvan-Klackberg JärnvägKlackberg
Station on track
17,9 Kärrgruvan
Unknown BSicon "exSTRrg" Unknown BSicon "eABZrf"
Smalspårssträckningen-1876
Unknown BSicon "exSTR" Unknown BSicon "eBST"
16,9 Spännarhyttan
Unknown BSicon "exSTR" Unknown BSicon "eHST"
16,3 Hackspettbacken
Unknown BSicon "xABZrg" Track turning right
Smalspårssträckningen-1876
Unknown BSicon "eABZlf" Unknown BSicon "exSTRlg"
Smalspårssträckningen-1876
Unknown BSicon "eBST" Unknown BSicon "exSTR"
15,1 Mimerfältet
Unknown BSicon "eABZlg" Unknown BSicon "exSTR"
Kärgruvan-Klackberg JärnvägKlackberg
Station on track Unknown BSicon "exSTR"
14,5 Norberg
Unknown BSicon "eHST" Unknown BSicon "exSTR"
12,3 Rosendal1940-1962
Straight track Unknown BSicon "exBST"
Trättsbo
Track turning left Unknown BSicon "xABZlg"
Smalspårssträckningen-1876
Unknown BSicon "eHST"
10,9 Livsdal1940-1962
Unknown BSicon "eHST"
10,4 Mauritsbacke1940-1962
Station on track
8,0 Högfors
Unknown BSicon "eHST"
7,2 Fallbron-1962
Unknown BSicon "eHST"
6,3 Blomdalstäkt1940-1962
Unknown BSicon "exSTRrg" Unknown BSicon "eABZrf"
Smalspårssträckningen-1876
Unknown BSicon "exSTR" Unknown BSicon "eHST"
5,3 Snytsbo-1962
Unknown BSicon "exSTR" Junction from left
Godsstråket genom BergslagenKrylbo C
Unknown BSicon "exSTR" Station on track
4,1 Snytens station-1900
Unknown BSicon "exSTR" Junction to right
Godsstråket genom BergslagenFagersta C
Unknown BSicon "exSTRlf" Unknown BSicon "eABZlg"
Smalspårssträckningen-1876
Unknown BSicon "eBST"
1,4 Engelsbergs bruk1899-1958
Unknown BSicon "eHST"
1,1 Engelsbergs bruk1940-1962
Junction from right
Stockholm-Västerås-Bergslagens JärnvägarFagersta C
Station on track
0,0 Ängelsberg1876-
Abbreviated in this map
Stockholm-Västerås-Bergslagens JärnvägarRamnäs
Källor[1][2][3]

Norbergs järnväg (NJ) eller Norbergsbanan är en järnväg från Kärrgruvan till Ängelsberg i Västmanlands län.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Koncession för järnvägen gavs första gången den 21 december 1850 till Norbergs järnvägsaktiebolag[4] startat av Norbergs Gruvbolag för en bana med spårvidden 891 mm. Provisorisk trafik startade på sträckan Kärrguvan–Trättsbo den 1 december 1853. Trafiken var den första lokdragna i Sverige med lokomotivet Förstlingen från Munktells i Eskilstuna. Lokomotivet Förstlingen finns endast i delar kvar på Sveriges järnvägsmuseum i Gävle. Efter en konkurs, beroende på felkonstruerade spår, för det första järnvägsbolaget bildades Norbergs Nya Järnvägsaktiebolag som den 19 juni 1855 fick koncession för den ovanliga spårvidden 1188 mm (fyra svenska fot). Kärrgruvan till Trättsbo byggdes om och hela sträckan till Ängelsberg öppnades för allmän trafik 27 juni 1856.[5][6][7][8]

Den 1 januari 1876 stängdes banan för ombyggnad till den svenska normalspårvidden 1435 mm och byggdes till en stor del i en ny sträckning[4] mellan Engelsbergs bruk och Kärrgruvan.[3] Banan öppnades för trafik igen den 30 augusti 1876. I samband med breddningen byggde Stockholm–Västerås–Bergslagens Järnvägar (SWB) en järnväg som anslöt i Ängelsberg. Dessförinnan fraktades malmen från Norbergsfältet till Ängelsberg vid sjön Åmänningen, för vidare befordran med pråmar på Strömsholms kanal till Mälaren.[9]

Trafiken på Norbergs Järnväg hanterades av SWB från 1876[4] och fram till att SWB köpte NJ 1922.[5] Efter köpet upphörde NJ som självständigt bolag. SWB köptes i sin tur av Svenska staten 1944 och drevs först som ett statligt bolag för att 1945 införlivas i Statens Järnvägar (SJ).[9]

Den av staten byggda Stambanan Krylbo–Mjölby anslöt år 1900 vid Snyten.

Persontrafiken på banan upphörde den 1 november 1962. Godstrafiken Snyten–Kärrgruvan den 1 april 1990 då gruvor och järnhantering var nerlagda.[9] Flytande järn transporterades mellan Spännarhyttan och Surahammars bruk under åren 1974–1981[10]

Nuvarande[redigera | redigera wikitext]

Delen Snyten-Ängelsberg används fortfarande av Trafikverket för omledningstrafik mellan Godsstråket genom Bergslagen och Bergslagspendeln vid trafikstörningar eller banarbeten. Delen Snyten–Kärrgruvan är inte nedlagd, men Trafikverket strävar efter att få ny ägare.[11] Efter en längre tids trafikuppehåll mellan Snyten och Kärrgruvan började Engelsbergs Norbergs järnvägshistoriska förening (ENJ) i augusti 2003 trafikera Ängelsberg-Kärrgruvan med (veteran)rälsbussar sommartid.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Driftplatsregister 226 Ängelsberg - Kärrgruvan
  2. ^ Norberg i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1913)
  3. ^ [a b] Lantmäteriet Historiska kartor
  4. ^ [a b c] Svenska Järnvägsföreningen 1876-1926. (1926). Svenska Järnvägsföreningen.
  5. ^ [a b] Norbergs järnväg i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1913)
  6. ^ Gamla Postvagnen Sv: Första Norbergsbanan..
  7. ^ Tekniska Museet Sveriges tåg och järnvägar
  8. ^ Historiskt om Svenska Järnvägar Nora – Ervalla Järnväg – Sveriges första lokomotiv
  9. ^ [a b c] Järnvägar i historien Arkiverad 21 oktober 2009 hämtat från the Wayback Machine.
  10. ^ Järnvägshistoriskt Forum 2011-09-01 - Lite fakta om järntransporter
  11. ^ Översyn av det lågtrafikerade järnvägsnätets framtid – Rapporten Arkiverad 15 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  • Olsson, Torsten; Aghult, Kjell; Sundström, Erik (1995). Norbergsbanorna: järnvägar i Norbergs bergslag sedan 1853. Malmö: Stenvall. Libris 7630221. ISBN 91-7266-134-8 
  • Järnvägsdata. Svenska järnvägsklubbens skriftserie, 0346-8658 ; 68 (3., omarb. uppl., 1999). Stockholm: Svenska järnvägsklubben. 1999. Libris 7745538. ISBN 91-85098-85-X 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Blomme, Bertil (1982). ”Två västmanländska järnvägsanläggningar 125 år”. Årsskrift / Västmanlands fornminnesförening och Västmanlands läns museum (Västerås : Västmanlands läns museum, 1981-) 1982 (60),: sid. 67-89  : fotogr. ISSN 0349-9820. ISSN 0349-9820 ISSN 0349-9820.  Libris 3283112