Nordlig näbbval

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Nordlig näbbval
Status i världen: Kunskapsbrist[1]
Nordlig näbbval på ett frimärke från Färöarna
Nordlig näbbval på ett frimärke från Färöarna
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Valar
Cetacea
Underordning Tandvalar
Odontoceti
Familj Näbbvalar
Ziphiidae
Släkte Hyperoodon
Art Nordlig näbbval
H. ampullatus
Vetenskapligt namn
§ Hyperoodon ampullatus
Auktor Forster, 1770
Utbredning
Utbredningsområde
Utbredningsområde
Synonymer
Hyperoodon latifrons Gray, 1846[2][3]
Hyperoodon butskopf (Bonnaterre, 1789)[2][3]
Hyperoodon rostratus (Muller, 1776)[2][3]
Balaena rostrata Müller, 1776[2][3]
Balaena ampullata Forster, 1770[3]
Hitta fler artiklar om djur med

Nordlig näbbval även dögling eller flasknosval[4] (Hyperoodon ampullatus[2][5][6][7][8][9][10][11][12]) är en art i familjen näbbvalar (Ziphiidae)[13]. På grund av att arten förekommer i europeiska havsområden är den bättre utforskad än andra arter i samma familj. Arten förekommer tillfälligt i Sverige, men reproducerar sig inte.[13] Inga underarter finns listade.[14]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Denna näbbval lever i kalla och tempererade regioner av Atlanten. Utbredningsområdet sträcker sig från Davis Strait och kustlinjen av Nova Scotia över Island och Färöarna till Svalbard och Storbritannien. I mellersta Atlanten förekommer den huvudsakligen kring Azorerna. I sällsynta fall iakttas arten i Nordsjön och 1993 hittades en död individ i Östersjön. Allmänt är arten vanligare i kalla havsområden. Nordlig näbbval utför även vandringar. Under våren och tidig sommar vandrar den till kallare regioner och på sensommaren flyttar arten söderut.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Nordlig näbbval når vanligtvis en längd mellan 6 och 8 meter och blir ibland 9 meter lång. Hanar är något större än honor. De har ett stort avrundat huvud och en kort nos. Kroppsfärgen är hos unga individer brunaktig och hos vuxna djur gulaktig till grå. Stjärtfenorna är korta och slutar i en spets. Den skäraformiga ryggfenan sitter särskilt långt bakåt.

Föda[redigera | redigera wikitext]

Födan består huvudsakligen av bläckfiskar. Ibland äter nordlig näbbval även fiskar, sjöstjärnor och sjögurkor.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Hyperoodon ampullatusIUCN:s rödlista, auktor: Taylor, B.L., Baird, R., Barlow, J., Dawson, S.M., Ford, J., Mead, J.G., Notarbartolo di Sciara, G., Wade, P. & Pitman, R.L. 2008, besökt 22 mars 2009.
  2. ^ [a b c d e] Mead, James G., and Robert L. Brownell, Jr. / Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) Order Cetacea, Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., vol. 1
  3. ^ [a b c d e] Hershkovitz, Philip (1966) Catalog of Living Whales, United States National Museum Bulletin 246
  4. ^ Nordlig näbbval, Nationalencyklopedin
  5. ^ (1996) , database, NODC Taxonomic Code
  6. ^ Banks, R. C., R. W. McDiarmid, A. L. Gardner, and W. C. Starnes (2003) , Checklist of Vertebrates of the United States, the U.S. Territories, and Canada
  7. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
  8. ^ Wilson, Don E., and Sue Ruff, eds. (1999) , The Smithsonian Book of North American Mammals
  9. ^ Rice, Dale W. (1998) Marine Mammals of the World: Systematics and Distribution, Special Publications of the Society for Marine Mammals, no. 4
  10. ^ (1998) , website, Mammal Species of the World
  11. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  12. ^ Banks, R. C., R. W. McDiarmid, and A. L. Gardner (1987) Checklist of Vertebrates of the United States, the U.S. Territories, and Canada, Resource Publication, no. 166
  13. ^ [a b] Dyntaxa Hyperoodon ampullatus
  14. ^ Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/services/res/2011AC_26July.zip. Läst 24 september 2012. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]