Nors

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Nors
Slom nors1.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Överklass Benfiskar
Osteichthyes
Klass Strålfeniga fiskar
Actinopterygii
Ordning Norsartade fiskar
Osmeriformes
Familj Norsfiskar
Osmeridae
Släkte Osmerus
Art Nors
O. eperlanus
Vetenskapligt namn
§ Osmerus eperlanus
Auktor Linné, 1758
Hitta fler artiklar om djur med

Nors (Osmerus eperlanus L.) är en fiskart i familjen norsfiskar (Osmeridae) som förekommer i en havslevande- och en sötvattenlevande form.

Utseende och anatomi[redigera | redigera wikitext]

Norsen kännetecknas genom sina stora spetsiga tänder på plogbenet och insidan av vingbenen samt på tungan. Fjällen saknar silverglans och är löst sittande samt ytterst tunna. Den underliggande huden har endast på vissa ställen silverglans så att köttet skimrar genom fjällen och ger fisken ett på vissa ställen liksom genomskinligt utseende.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Norsen förekommer i kustnära vatten i Europa, från Östersjön til Biskajabukten. En sötvattenform är vanlig i stora sjöar i Nordeuropa.

Norsen förekommer i Östersjön till nordliga delen av Bottniska viken, utom på Gotland, samt i ganska många större och mindre svenska sjöar. Upp till 70% av biomassan i de större sjöarna i Sverige består av Nors.[källa behövs]Sveriges västkust är den mera sällsynt och saknas vid större delen av norska kusten, men den är talrik i Norges större insjöar. I England och Frankrike förekommer den bara vid kusten och i älvmynningarna.[1]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Slom som håvas upp från Ljusnan när den stiger från Fryken.
Torkad Nors.

Norsen håller sig stimvis tillsammans och uppträder, i synnerhet vid lektiden tidigt på våren, i ofantliga stim. Den lever såväl på grunden i sjöarna som i älvarna.

Norsen utgör en viktig bytesfisk för gös, lax och andra fiskarter. Merparten blir bytesdjur redan vid endast några få centimeters längd, men i större vattendrag och i havet blir den upp till 25 cm lång.

Namn[redigera | redigera wikitext]

I Värmland kallas norsen slom (storslom och småslom). I övriga Vänerlandskap (och delvis i Värmland) betecknar slom storvuxen nors och blånäl småvuxen nors.[2]

I kulturen[redigera | redigera wikitext]

Kanske på grund av doften, som påminner om gurka, används denna fisk sällan som mat i Sverige. I England och Ryssland värderas norsen däremot, till en del just för sin pikanta lukt. I Mariestad har man också en tradition av norsfiske, och sedan 1983 finns också en årlig festival, kallad Norsival, på våren, då man fiskar och äter nors[3].

Norsen är Värmlands landskapsfisk.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Osmerus eperlanus, Fishbase, läst 2017-03-22.
  2. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 10 april 2011. https://web.archive.org/web/20110410071559/http://www.fiskbasen.se/nors.html. Läst 24 april 2011. 
  3. ^ Norra ländstidningen april 2007, arkiverad på google[död länk], hämtad 8 november 2008

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Ingvar Svanberg (2014) "'En god del af fattiga folckets föda om wåren..' Fångst och konsumtion av nors, (Omserus eperlanus, Linnæus 1758) i det förindustriella Sverige." Svenska Linnésällskapets Årsskrift .