Nuri Kino

Nuri Kino
Nuri Kino på Bokmässan i Helsingfors 2009
Född	25 februari 1965 Tur Abdin, Turkiet
Yrke	Journalist och författare
Nationalitet	Sverige

Nuri Kino, född 25 februari 1965 i Tur Abdin i Turkiet, är en svensk frilansjournalist, dokumentärfilmare, författare och debattör. Som en reaktion på terrorgruppen IS folkmord på samt tvångsfördrivning och förtryck av bland andra kristna, yazidier och shiamuslimer i Syrien och Irak grundade Kino 2014 den ideella biståndsorganisationen "A Demand For Action" (ADFA).

Biografi

Nuri Kino är assyrier/syrian och kom till Sverige som åttaåring. Kinos släkt har sitt ursprung i byn Kfar-Shomac, söder om staden Midyat. Föräldrarna var gästarbetare i Västtyskland i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet. År 1974 flyttade familjen, där Kino är äldst av fyra syskon, till Sverige, där fadern kom att driva en frisörsalong i Södertälje. Efter att i ungdomen ha arbetat i salongen utbildade sig Kino 1985 efter värnplikten till läkarsekreterare. Några år senare hamnade han i krogbranschen, men efter en svår bilolycka 1998 började han under rehabiliteringen istället att studera journalistik vid Poppius Journalistskola.

Journalistik

I samband med att Kino 1999 befann sig i Istanbul under jordbävningen i İzmit 1999, rapporterade han till tidningen Sesam. Kino har därefter skrivit bland annat för Dagens Nyheter, Expressen, Aftonbladet och Metro samt för internationella publikationer som HuffPost, och Newsweek

År 2002 nominerades Kino till Stora journalistpriset i kategorin Årets avslöjande samt Rädda barnens journalistpris för sin artikelserie om försvunna flyktingbarn som ledde till att brister i lagstiftningen uppmärksammades.

År 2003 blev Kino första journalist att intervjua Irena Sendler, som med risk för sitt eget liv smugglade ut 2 500 judiska barn ur Warszawas getto under andra världskriget. Efter hans artikel om henne förändrades hennes liv och hon fick större erkännande både i Polen och världen.

Tillsammans med Erik Sandberg producerade han 2005 SVT-serien Assyriska - landslag utan land. År 2002 började han frilansa för Sveriges Radio.

Kino har ensam och tillsammans med kollegor såsom Jenny Nordberg, Susan Ritzén, Kajsa Norell, Bo-Göran Bodin, Margita Boström, Kristina Hedberg, Marie-Jeanette Löfgren, Magnus Thorén och Urban Hamid för Sveriges Radios Ekoredaktion undersökt och publicerat inslag som Krigsförbrytare som fått uppehållstillstånd i Sverige, Sveriges skandalösa utvisningar av kristna irakier, Korruptionen kring EU:s bidrag till Turkiet, Ericssons misstänkta mutbrott i Etiopien, Utsatta barns situation i Sverige, Förfalskningar av identitetshandlingar i Syrien och Cyniska människosmugglare från Mellanöstern.

Trots att Kino 2012-2014 gjorde ett uppehåll från journalistiken för att istället driva företaget Omtanke inom hemtjänsten, hann han med att resa till Libanon för att skriva den personliga rapporten Mellan taggtråden. Rapporten som utkom 2013 debatterades bland annat i den amerikanska kongressen under namnet Religious Minorities in Syria: Caught in the Middle.

Kino är regelbunden gästskribent på ledarsidorna för tidningarna Dagen och Svenska Dagbladet

Ideellt arbete

Kino utnämndes 2021 till biståndsdebattens näst mäktigaste person av Globalbar^{[förklaring behövs]}.

Tillsammans med Gunilla von Platen ledde Kino 2015 den svenska delen av projektet Little Angel som syftade till att bygga ett barnhem utanför Damaskus i Syrien. Lokalt drevs verksamheten av St. Ephrem Patriarchal Development Committee och syrisk-ortodoxa patriarken Mor Afrem Karim II som var projektets initiativtagare, tills det avstannade pga den oroliga situationen i landet.

I frustration över vad Kino ansåg vara myndigheternas oförmåga att förutse, och senfärdiga reaktion på överdödligheten bland svenskar med rötterna främst i sydliga utomeuropeiska länder under coronapandemins första år 2020, initierade Kino webbtjänsten Tellcorona med information om Covid 19 på ett antal språk.

Den 2 mars 2022 åkte Nuri Kino ned med en kollega i Demand For Action till den polska staden Zamosc, vi den ukrainska gränsen. 93 dagar senare hade ADFA hjälpt över 3 000 ukrainare till Sverige och skickat över 500 ton mat och vårdmaterial till Ukraina.^{[källa behövs]}

Övrigt

Kino var värd för Sommar i P1 den 18 juni 2004.

Kino har drivit krogen Den Galne Kocken, vinnare av Aftonbladets omröstning om Stockholms populäraste krog 1994.

Bibliografi

• 2008: Välgörarna - Den motvillige journalisten Medförfattare Jenny Nordberg. Översatt till fyra språk.
• 2010: Gränsen är dragen om ett aktuellt "glömt" folkmord. Medförfattare David Kushner. 2013 kom den ut i USA under namnet The Line in The Sand.
• 2011: Den svenske Gudfadern om Milan Sevo som uppmärksammades i media då Sevo påstod sig ha bevis på att han fått i uppdrag av kungens vänner att förstöra bevis som kopplade ihop kungen och hans vänner med porrklubbar. Boken kritiserades för bristande källkritik och objektivitet av Hanne Kjöller på Dagens Nyheter, som kallade boken ett "idolporträtt" och även andra hade synpunkter. Efter att ha utsatts för dataintrång och ha levt under en hotbild drog sig Kino under en tid tillbaka från journalistiken.

Priser och utmärkelser

• Europaparlamentets journalistpris 2010, kategori radio
• Det lite större journalistpriset/Den gyllene Haldan 2003
• 6 nomineringar till Guldspaden, mottagit priset 3 gånger
• Public service Ikarospris två gånger
• Årets Blatte de Luxe 2006 och 2007
• Guldpalmen vid Beverly Hills Filmfestival
• Årets förebild 2015
• Kino tilldelades 2017 en utmärkelse av Libanons justitieminister för sina insatser för Mellanösterns kristna.
• Kino kom på plats nummer två i Biståndsdebattens mäktigaste 2021
• Kino kom på plats nummer fyra i Biståndsdebattens mäktigaste 2022