Nuri Kino

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Nuri Kino
Nuri Kino
Nuri Kino
Född25 februari 1965 (56 år)
Tur Abdin, Turkiet
YrkeJournalist och författare
NationalitetSverige

Nuri Kino, född 25 februari 1965 i Tur Abdin i Turkiet, är en svensk prisbelönt frilansjournalist, dokumentärfilmare, författare och debattör. Som en reaktion på terrorgruppen IS folkmord på samt tvångsfördrivning och förtryck av bland andra kristna, yazidier och shiamuslimer i Syrien och Irak grundade Kino 2014 den ideella biståndsorganisationen A Demand For Action, ADFA.[1]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Nuri Kino är assyrier/syrian och kom till Sverige som åttaåring. Kinos släkt har sitt ursprung i byn Kfar-Shomac, söder om staden Midyat. Föräldrarna var gästarbetare i Västtyskland i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet. 1974 flyttade familjen, där Kino är äldst av fyra syskon, till Sverige där fadern kom att driva en frisörsalong i Södertälje. Efter att i ungdomen ha arbetat i salongen utbildade sig Kino 1985 efter värnplikten till läkarsekreterare. Några år senare hamnade han i krogbranschen, men efter en svår bilolycka 1998 började han under rehabiliteringen istället att studera journalistik vid Poppius Journalistskola.[2]

Journalist[redigera | redigera wikitext]

I samband med att Kino 1999 befann sig i Istanbul under jordbävningen i İzmit 1999 rapporterade han till tidningen Sesam. Kino har därefter skrivit bland annat för Dagens Nyheter, Expressen, Aftonbladet och Metro samt för internationella publikationer som HuffPost[3], Newsweek[4], Washington Examiner[5] m.fl.

2002 nominerades Kino till Stora journalistpriset i kategorin Årets avslöjande samt Rädda barnens journalistpris för sin artikelserie om försvunna flyktingbarn[6] som ledde till att brister i lagstiftningen uppmärksammades.[7]

2003 blev Kino första journalist att intervjua den polska sjuksköterskan Irena Sendler som med risk för sitt eget liv smugglade ut 2 500 judiska barn ur Warszawas getto under andra världskriget.[8] Efter hans artikel om henne förändrades hennes liv och hon fick större erkännande både i Polen och världen.[9]

Tillsammans med Erik Sandberg producerade han 2005 SVT-serien Assyriska - landslag utan land.[10][11] 2002 började han frilansa för Sveriges Radio. Han har gjort reportage och rapporterat åt bland andra Ekoredaktionen, Kaliber, Studio Ett, P1-morgon, Brytpunkten och Qolo.[12]

Kino har ensam och tillsammans med kollegor såsom Jenny Nordberg, Susan Ritzén, Kajsa Norell, Bo-Göran Bodin, Margita Boström, Kristina Hedberg, Marie-Jeanette Löfgren, Magnus Thorén och Urban Hamid för Sveriges Radios Ekoredaktion undersökt och publicerat inslag som Krigsförbrytare som fått uppehållstillstånd i Sverige,[13] Sveriges skandalösa utvisningar av kristna irakier,[14] Korruptionen kring EU:s bidrag till Turkiet,[15] Ericssons misstänkta mutbrott i Etiopien,[16] Utsatta barns situation i Sverige,[17][18] Förfalskningar av identitetshandlingar i Syrien[19] och Cyniska människosmugglare från Mellanöstern.

Trots att Kino 2012-2014 gjorde ett uppehåll från journalistiken för att istället driva företaget Omtanke inom hemtjänsten hann han med att resa till Libanon för att skriva den personliga rapporten Mellan taggtråden. Rapporten som utkom 2013 debatterades bland annat i den amerikanska kongressen under namnet Religious Minorities in Syria: Caught in the Middle.[20]

Kino är regelbunden gästskribent på ledarsidorna för tidningarna Dagen och Svenska Dagbladet[21]

Ideellt arbete[redigera | redigera wikitext]

I samband med IS folkmord i Mellanöstern grundade Kino 2014 biståndsorganisationen A Demand For Action, ADFA som verkar för utsatta barn i Libanon. Som grundare och ordförande ägnar Kino den växande organisationen det mesta av sin tid och utnämndes 2021 till biståndsdebattens näst mäktigaste person av Globalbar. [22] Efter organisationens insamling av 1,2 miljoner kronor i katastrofhjälp till Beirut uppmärksammade Aftonbladet Kino i artikelserien Svenska hjältar.[23]

Tillsammans med Gunilla von Platen ledde Kino 2015 den svenska delen av projektet Little Angel som syftade till att bygga ett barnhem utanför Damaskus i Syrien.[24] Lokalt drevs verksamheten av St. Ephrem Patriarchal Development Committee och syrisk-ortodoxa patriarken Mor Afrem Karim II som var projektets initiativtagare, tills det avstannade pga den oroliga situationen i landet.

2021 gick ADFA in som samarbetspart med den libanesiska biståndsorganisationen Village for Peace and Love (VPL) för att driva barnhemmet Safe Haven Lebanon i Beirut, Libanon.[25]

I frustration över myndigheternas oförmåga att förutse, och senfärdiga reaktion på överdödligheten bland svenskar med rötterna främst i sydliga utomeuropeiska länder under coronapandemins första år 2020, tog Kino initiativet till Tellcorona. Tellcorona är en webbaserad kostnadsfri tjänst med information om Covid 19 på engelska, vietnamesiska, tigrinska, polska, arabiska, persiska, armeniska, syriska/syriac, kantonesiska, dari, kurdiska, rumänska, somaliska, spanska och turkiska. Efter att först ha startat på Facebook utvecklade Kino tillsammans med kommunikationsbyrån Bright Mind Agency webbplatsen Tellcorona.com. Tellcorona har därefter vuxit till att bli ett gemensamt EU-projekt[26] och har uppmärksammats stort internationellt.[27]

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Kino var värd för Sommar i P1 den 18 juni 2004.[28]

Kino har drivit krogen Den Galne Kocken[29], vinnare av Aftonbladets omröstning om Stockholms populäraste krog 1994.[30]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • 2008: Välgörarna - Den motvillige journalisten[31] Medförfattare Jenny Nordberg. Översatt till fyra språk.
  • 2010: Gränsen är dragen[32] om ett aktuellt "glömt" folkmord. Medförfattare David Kushner. 2013 kom den ut i USA under namnet The Line in The Sand.
  • 2011: Den svenske Gudfadern[33] om Milan Sevo som uppmärksammades i media då Sevo påstod sig ha bevis på att han fått i uppdrag av kungens vänner att förstöra bevis som kopplade ihop kungen och hans vänner med porrklubbar.[34] Boken kritiserades för bristande källkritik och objektivitet av Hanne Kjöller på Dagens Nyheter, som kallade boken ett "idolporträtt"[35] och även andra hade synpunkter. Efter att ha utsatts för dataintrång och ha levt under en hotbild drog sig Kino under en tid tillbaka från journalistiken.[36]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

  • Europaparlamentets journalistpris 2010, kategori radio[37]
  • Det lite större journalistpriset/Den gyllene Haldan 2003[38]
  • 6 nomineringar till Guldspaden[39], mottagit priset 3 gånger
  • Public service Ikarospris två gånger
  • Årets Blatte de Luxe 2006 och 2007[40][41]
  • Guldpalmen vid Beverly Hills Filmfestival[42][43]
  • Årets förebild 2015[44]
  • Kino tilldelades 2017 en utmärkelse av Libanons justitieminister för sina insatser för Mellanösterns kristna.[45]
  • Biståndsdebattens mäktigaste 2021[46]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ https://globalbar.se/2021/06/bistandsdebattens-maktigaste-har-ar-vinnarna/
  2. ^ https://budbararen.nu/artikel/som-gravande-journalist-ar-du-aktivist/
  3. ^ https://www.huffpost.com/author/nuri-kino
  4. ^ https://www.newsweek.com/swedens-pandemic-strategy-deadly-most-vulnerable-opinion-1568277
  5. ^ https://www.washingtonexaminer.com/author/nuri-kino
  6. ^ https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/XwqaeW/ministern-detta-chockar-mig-jag-ska-kontakta-rikskriminalen
  7. ^ https://www.storajournalistpriset.se/bidrag/de-forsvunna-flyktingbarnen
  8. ^ https://www.facebook.com/Polska.institutet/photos/inför-kvällens-vising-av-föreställningen-irena-ingen-ängel-av-unga-roma-på-youtu/2810343735898107/
  9. ^ ”Om Irena Sendler”. 16 mars 2007. Arkiverad från originalet den 22 september 2017. https://web.archive.org/web/20170922202231/https://www.metro.se/artikel/irena-kan-f%C3%A5-fredspriset-xr. 
  10. ^ ”SVT gör Assyriska-dokumentär.”. http://www.svd.se/svt-gor-assyriska-dokumentar. SvD 6 oktober 2005.
  11. ^ ”Director Nuri Kino: What was done to me created me.”. http://www.hurriyet.com.tr/director-nuri-kino-what-was-done-to-me-created-me-11921176. (engelsk text).
  12. ^ https://sverigesradio.se/sok?query=nuri%20kino
  13. ^ ”Krigsförbrytare fick medborgarskap.”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=575719. Sveriges Radio 14 mars 2005.
  14. ^ ”Utvisade från Sverige - nu flyr de igen.”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3437&artikel=3022708. Sveriges Radio 10 augusti 2009.
  15. ^ ”Granskning: EU:s bidrag till Turkiet”. http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3437&grupp=9902. Sveriges Radio 2010.
  16. ^ ”Ericsson-partner inför rätta i Etiopien”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=3569337. Sveriges Radio 19 mars 2010.
  17. ^ ”Utnyttjade flyktingbarn: Västsvensk pedofilhärva växer”. http://www.dn.se/arkiv/nyheter/utnyttjade-flyktingbarn-vastsvensk-pedofilharva-vaxer. DN 5 september 2002.
  18. ^ ”Utredningar om övergrepp mot barn krockar”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=412653. Sveriges Radio 14 maj 2004.
  19. ^ ”Falska papper”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1316&artikel=1705114. Sveriges Radio, Kaliber 11 november 2007.
  20. ^ ”Joint Subcommittee Hearing: Religious Minorities in Syria: Caught in the Middle”. House.gov. http://foreignaffairs.house.gov/hearing/joint-subcommittee-hearing-religious-minorities-syria-caught-middle. 
  21. ^ ”Nuri Kino”. dagen.se. https://www.dagen.se/nuri-kino-18.795. 
  22. ^ https://globalbar.se/2021/06/bistandsdebattens-maktigaste-har-ar-vinnarna/
  23. ^ https://www.aftonbladet.se/svenskahjaltar/a/vQ4L1m/svenskarna-har-samlat-in-over-en-miljon-kronor-till-katastrofhjalp-i-b
  24. ^ https://littleangel.nu/ombarnhemet.html
  25. ^ https://www.ademandforaction.com/shl
  26. ^ https://ec.europa.eu/migrant-integration/integration-practice/tellcorona-video-messages-reach-marginalised-communities_en
  27. ^ https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sodertalje/tellcorona-sodertaljekampanjen-som-spreds-over-varlden
  28. ^ ”Nuri Kino 2004”. Sveriges Radio. 2004. https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/373916?programid=2071. Läst 13 juli 2019. 
  29. ^ https://www.mitti.se/nyheter/krogen-har-blivit-rissnes-vardagsrum/lmrfD!4017635/
  30. ^ https://www.dn.se/arkiv/pa-stan/aj-did-it-maj-wuaaj/
  31. ^ Välgörarna - Den motvillige journalisten Arkiverad 6 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  32. ^ Gränsen är dragen
  33. ^ Den svenske Gudfadern
  34. ^ Stenquist, Victor. ”Maffiabossen om kontakt: ”Förvånad””. Aftonbladet.se. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13058682.ab. 
  35. ^ Kjöller, Hanne. ”Milan Sevos makeover”. DN.se. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924143254/http://www.dn.se/ledare/signerat/milan-sevos-makeover/. 
  36. ^ https://www.aftonbladet.se/debatt/a/zL8g9O/kungagranskaren-tvingas-leva-under-hot
  37. ^ ”Ekots granskning av EU-bidrag får journalistpris”. Europa.eu. http://www.europarl.europa.eu/news/sv/news-room/content/20101014IPR87108/html/Ekots-granskning-av-EU-bidrag-f%C3%A5r-journalistpris. 
  38. ^ https://sv.wikipedia.org/wiki/Det_lite_större_journalistpriset
  39. ^ ”Guldspaden”. http://www.fgj.se/guldspaden/. 
  40. ^ ”De 10 Pristagarna av Blatte de Luxe Awards 2007-07-30”. BlatteDeluxe.se. http://www.blattedeluxe.se/Pristagarna07.html. 
  41. ^ ”Läs orsaker här - Blatte de Luxe”. http://www.blattedeluxe.se/Nuri.html. 
  42. ^ ”Prisad filmare årets assyrier”. http://www.svd.se/prisad-filmare-arets-assyrier.  SvD 27 april 2006
  43. ^ ”Guldpalm till dokumentären om Assyriska”. http://www.dn.se/kultur-noje/film-tv/guldpalm-till-dokumentaren-om-assyriska/.  DN 4 oktober 2006
  44. ^ ”Årets förebild 2015”. 4 december 2015. http://www.dagen.se/livsstil/nuri-kino-ar-arets-forebild-2015-1.479959. 
  45. ^ https://www.dagen.se/nyheter/2017/11/11/nuri-kino-prisas-for-sin-insats-for-mellanosterns-kristna/
  46. ^ ”Biståndsdebattens mäktigaste 2921”. 4 november 2021. https://globalbar.se/2021/06/bistandsdebattens-maktigaste-har-ar-vinnarna/. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]