Olof Bjurbäck
| Biskop Olof Bjurbäck | |
 Oljemålning av Carl Fredric von Breda 1804 | |
| Kyrka | Svenska kyrkan |
|---|---|
| Stift | Karlstads stift, biskop |
| Period | 1803-1829 |
| Företrädare | Herman Schröderheim |
| Efterträdare | Johan Jacob Hedrén |
| Prästvigd | 1775 |
| Akademisk titel | Filosofie magister 1753 |
| Född | 26 oktober 1750 på Bjurbäcks bruk Värmland |
| Död | 18 april 1829 |
Olof Bjurbäck, född den 26 oktober 1750 på Bjurbäcks bruk i Värmland, (efter vilken födelseort han tog sitt tillnamn), död den 18 april 1829, var biskop, författare och översättare. Föräldrar: hammarsmeden Jonas Olsson och Maria Svensdotter Bock. Gift 1811 med Maria Lundgren.
Biografi
Av ett par tilldragelser i Bjurbäcks späda år antog hans anhöriga att han skulle bliva något stort. Då han döptes släpptes han av ovarsamhet i golvet, men upptogs utan tecken till skada, och några år senare föll han under en flyttning oförmärkt ur åkdonet och påträffades ett par timmar därefter, i ostörd sömn på landsvägen, mitt för Kils kyrka, där han sedan såsom biskop i Karlstad blev pastor.
Genom understöd av gynnare kom han fick tillfälle att studera. Vid Uppsala universitet där han inskrevs till student 1770, erhöll han 1774 den filosofiska graden och prästvigdes 1775. Trots sin lärdom och utmärkta egenskaper fick han ingen ordinarie befordran förrän vid 37 års ålder, då han (1787) utnämndes till eloquentiæ lektor i Karlstad. 1801 utbytte han denna lärarplats mot kyrkoherdebefattningen i Filipstad, vilken han blott innehade till 1803, då han blev biskop i Karlstads stift.
Bjurbäck anses som en av sin tids förnämsta representanter för lockianismen. Redan under sin studietid i Uppsala vinnlade han sig om filosofin, varvid han åtnjöt Christiernins personliga ledning. Även under sin lärartid utmärkte sig Bjurbäck för ett mångfrestande vetenskapligt intresse. Som präst vårdade han sina församlingar med stort nit och arbetade för en ordnad fattigförsörjning samt de arbetande klassernas höjande. Samma människovänliga anda genomgår även hans riksdagsmannaverksamhet (1809–1815).
En kronisk sjuklighet plågade honom jämt med den föreställningen att han ej samvetsgrant fyllde sin plats, och endast hans vänners kraftiga uppmaningar hindrade honom att nedlägga sitt ämbete. En del av sin ovanligt rika boksamling skänkte Bjurbäck till Uppsala universitetsbibliotek.
Bibliografi
Bjurbäck var en flitig vetenskaps- och vitterhetsidkare samt utgav ett stort antal tillfällighetsskrifter i kyrkliga och politiska ämnen liksom översättningar bland annat av Shakespeares Hamlet (1820) och Schillers Cabal och kärlek (1821), varjämte i handskrift efter honom förvaras översättningen av Kung Lear, Klopstocks Messias, Ossians sånger med flera verk. Hans tryckta skrifter vittnar om mångsidig lärdom.
Litteratur
- Anders Edestam, Karlstads stifts herdaminne från medeltiden till våra dagar. 1. Superintendenter och biskopar, domprostar, domkapitel m.m.. (1975) s. 56-76.
Källor
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Olof Bjurbäck, 1904–1926.- Denna artikel är helt eller delvis baserad på artikeln Olof Bjurbäck Svenskt biografiskt handlexikon (SBH), utgiven 1906.
