Olof H. Ödman

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Olof Herman Ranfast Ödman, född 28 maj 1906 i Kungsholms församling, Stockholm, död 3 december 1973 i Oscars församling[1], var en svensk geolog och mineralog.

Ödman blev filosofie licentiat 1933, doktoringenjör vid Technische Hochschule i Aachen samma år, filosofie doktor och docent vid Stockholms högskola 1941, var geolog vid Bolidens Gruv AB 1933–39, blev statsgeolog 1940 och var professor i mineralogi och geologi vid Kungliga Tekniska högskolan 1952–69.

Ödman utförde geologiska fältarbeten i Finland 1928, Irland 1945, Kamerun 1949 samt Östafrika och Ghana 1951. Han genomförde en forskningsresa i Brittiska Östafrika 1927–28, en studieresa med konsultuppdrag i Sydafrika 1928, i USA 1929, 1937 o 1951, i Brasilien 1953 och 1956 samt i Liberia 1956–65, i Venezuela 1959 och i Bolivia 1962. Han blev ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien 1958 och av Fysiografiska sällskapet i Lund 1962.

Bibliografi i urval[redigera | redigera wikitext]

  • Urbergsgeologiska undersökningar inom Norrbottens län (1939)
  • Geology and Ores of the Boliden Deposit, Sweden (1941)
  • Beskrivning till berggrundskarta över urberget i Norrbottens län (1957)

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).