Omikron
Utseende
| Grekiska alfabetet | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Enhetsalfabetet | |||||
| Α α Alfa | Ν ν Ny | ||||
| Β β Beta | Ξ ξ Xi | ||||
| Γ γ Gamma | Ο ο Omikron | ||||
| Δ δ Delta | Π π Pi | ||||
| Ε ε Epsilon | Ρ ρ Rho | ||||
| Ζ ζ Zeta | Σ σ ς Sigma | ||||
| Η η Eta | Τ τ Tau | ||||
| Θ θ Theta | Υ υ Ypsilon | ||||
| Ι ι Jota | Φ φ Fi | ||||
| Κ κ Kappa | Χ χ Chi | ||||
| Λ λ Lambda | Ψ ψ Psi | ||||
| Μ μ My | Ω ω Omega | ||||
| Extra tecken i äldre alfabet¹ | |||||
| Numeriska tecken¹ | |||||
| Extra tecken i andra språk¹ | |||||
| ¹Källor: se Grekiska alfabetet#Referenser | |||||
Omikron (grekiska όμικρον ómikron, egentligen ’litet o’) (versal: Ο, gemen: ο) är den 15:e bokstaven i det grekiska alfabetet. Dess ljudvärde är ett kort å-ljud [o], både i klassisk och modern grekiska, och den har gett upphov till O, o i det latinska alfabetet och О, о i det kyrilliska alfabetet.
I det joniska talbeteckningssystemet hade omikron värdet 70.[1]
Namnet omikron betyder litet o och användes för att skilja den från omega, stort o.
Unicode
[redigera | redigera wikitext]| decimalt | hexadecimalt | HTML | |
|---|---|---|---|
| ο | 959 | 3BF | ο |
| Ο | 927 | 39F | Ο |
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Aaboe, Asger (1969). Antikens matematik. Prisma Stockholm. sid. 115