Delta

Från Wikipedia
För andra betydelser, se Delta (olika betydelser).
Delta
Grekiska alfabetet
Enhetsalfabetet
Α α Alfa Ν ν Ny
Β β Beta Ξ ξ Xi
Γ γ Gamma Ο ο Omikron
Δ δ Delta Π π Pi
Ε ε Epsilon Ρ ρ Rho
Ζ ζ Zeta Σ σ ς Sigma
Η η Eta Τ τ Tau
Θ θ Theta Υ υ Ypsilon
Ι ι Jota Φ φ Fi
Κ κ Kappa Χ χ Chi
Λ λ Lambda Ψ ψ Psi
Μ μ My Ω ω Omega
Extra tecken i äldre alfabet¹
 Digamma  San
 Heta
Numeriska tecken¹
 Stigma  Sampi
 Koppa
Extra tecken i andra språk¹
 Jot  Sjo

¹Källor: se Grekiska alfabetet#Referenser
Ej att förväxla med Nablaoperatorn eller .

Delta (grekiska δέλτα délta) (versal: Δ, gemen: δ) är den fjärde bokstaven i det grekiska alfabetet. Den hade i det joniska talbeteckningssystemet siffervärdet 4.[1] Delta motsvarar D, d i det latinska alfabetet och Д, д i det kyrilliska alfabetet.

Versalt liksom gement delta används inom matematiken för att beteckna differens eller förändring, exempelvis då riktningskoefficienten för en linje ska bestämmas: . δ brukar i regel beteckna en mindre differens eller förändring. En annan användning i matematiken är Diracs delta-funktion.

Den gemena bokstaven delta (δ) används inom kemin för att ange polaritet hos en molekyl.

Unicode[redigera | redigera wikitext]

  decimalt hexadecimalt HTML
δ 948 03B4 δ
Δ 916 394 Δ

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Aaboe, Asger (1969). Antikens matematik. Prisma Stockholm. sid. 115