Hoppa till innehållet

Jota

Från Wikipedia
Uppslagsordet ”Ι” leder hit. För den till utseendet identiska latinska bokstaven, se I. För den till utseendet identiska kyrilliska bokstaven, se І. För andra betydelser, se Jota (olika betydelser).
Jota
Grekiska alfabetet
Enhetsalfabetet
Α α Alfa Ν ν Ny
Β β Beta Ξ ξ Xi
Γ γ Gamma Ο ο Omikron
Δ δ Delta Π π Pi
Ε ε Epsilon Ρ ρ Rho
Ζ ζ Zeta Σ σ ς Sigma
Η η Eta Τ τ Tau
Θ θ Theta Υ υ Ypsilon
Ι ι Jota Φ φ Fi
Κ κ Kappa Χ χ Chi
Λ λ Lambda Ψ ψ Psi
Μ μ My Ω ω Omega
Extra tecken i äldre alfabet¹
 Digamma  San
 Heta
Numeriska tecken¹
 Stigma  Sampi
 Koppa
Extra tecken i andra språk¹
 Jot  Sjo

¹Källor: se Grekiska alfabetet#Referenser

Jota eller iota (nygrekiska ιώτα, ióta, eller γιώτα, gióta, av klassisk grekiska ἰῶτα) (versal: Ι; gemen: ι) är den nionde bokstaven i det grekiska alfabetet. Den hade i det joniska talbeteckningssystemet siffervärdet 10.[1] Dess ljudvärde var i antik grekiska [i]. I modern grekiska uttalas den även som [j] om den står framför en vokal. Jota motsvaras i det latinska alfabetet av I, i. I standarden Unicode tecknas det som ℩.[2] Tecknet saknar versal form.

  decimalt hexadecimalt HTML
ι 953 3B9 ι
8489 2129
Ι 921 399 Ι

"Inte ett jota"

[redigera | redigera wikitext]

Uttrycket "inte ett jota" med betydelsen "absolut ingenting" lär ha biblisk[3] bakgrund. Jesus säger i Matt 5:18, enligt den grekiska originaltexten att inte ett jota av lagen skall förgås.[4] Då lagen (Torah) är skriven på hebreiska, vilket Jesus också talade, är det rimligt att anta att Jesus syftade på motsvarande bokstav i det hebreiska alfabetet, bokstaven Yod (י), som är det alfabetets klart minsta bokstav. Denna betydelse av jota noteras i svensk skrift sedan 1650.[3] Däremot är det osäkert hur och när det vandrade in i svenskt tal från Bibeln, eftersom tidiga svenska bibelöversättningar inte noterar bibelfrasen på detta sätt utan enligt en formulering motsvarande "lagens minsta bokstav".[5] Det är dock så att nyare bibelöversättningar försökt följa det hebreiska eller grekiska originalet.

  1. ^ Aaboe, Asger (1969). Antikens matematik. Prisma Stockholm. sid. 115 
  2. ^ Finns tillgänglig som PDF på U2100.pdf. (engelska)
  3. ^ [a b] ”jota - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/jota-(1). Läst 19 september 2020. 
  4. ^ ”Bible Gateway passage: Matteus 5:17-20 - Svenska Folkbibeln”. Bible Gateway. https://www.biblegateway.com/passage/?search=Matteus%205%3A17-20&version=SFB. Läst 19 september 2020. 
  5. ^ Rosenkvist, Henrik (14 september 2020). ”Svenskan kryllar av grekiska ord - Språket”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/avsnitt/1569453. Läst 19 september 2020.