Onni Niskanen

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Onni Niskanen
Född31 augusti, 1910
Ryssland Helsingfors, Storfurstendömet Finland
Död20 mars 1984 (73 år)
Sverige Solna, Sverige
Känd förInsatser som idrottsledare samt biståndsarbete i Etiopien

Onni Herman Niskanen, född 31 augusti 1910 i Helsingfors, död 20 mars 1984 i Solna, var en svensk idrottsledare med en lång karriär i Etiopien, dels som svensk militär rådgivare och etiopisk statstjänsteman, men även som ledare för internationell biståndsverksamhet. Han var en av dem som drev fram fenomenet med etiopiska långdistanslöpare till internationella idrottsliga framgångar.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Onni Niskanen föddes i det ryska storfurstendömet Finland som den andra sonen av fyra till, faktor och typograf, Herman Niskanen (1877–1957) och hans svenskfödda hustru Hulda Törnqvist (1885–1945). När Onni var tre år flyttade familjen till Solna i Sverige, där han växte upp i stadsdelen Råsunda.[1]

Niskanen var en aktiv idrottare och tävlade bland annat i långdistans- och terränglöpning för Duvbo IK i Sundbyberg, en idrottsklubb som han blev ledare och ordförande för.[2] Som löpare var han medlem av den svenska idrottstrupp som skulle tävla i den alternativa folkolympiaden (spanska: Olimpiada Popular) i Barcelona 1936, en protest mot att de olympiska sommarspelen det året var förlagda till Berlin, men arrangemanget fick ställas in i sista stund när Spanska inbördeskriget bröt ut.[3]

Före andra världskriget arbetade han som typograf, och tillsammans med bröderna Wäinö och Erik startade han reklambyrån Bröderna Niskanen. Tillsammans med sina bröder anmälde Onni Niskanen sig som frivillig i Finska vinterkriget och tjänstgjorde vid Sallafronten.[4] Efter Moskvafreden fortsatte Niskanen på sin militära bana vid kadettskolan på Karlberg, men i samband med Fortsättningskriget ställde han på nytt upp som Finlandsfrivillig och skadades av granatsplitter i vid sin tjänstgöring i Hangö.[2][5]

Han blev reservofficer och med en utbildning till idrottsinstruktör vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) fick han anställning som idrottsofficer vid Svea livgarde. När han 1946 fick en förfrågan från den svenske generalen Viking Tamm, som var i kejserlig etiopisk tjänst, om att resa till Etiopien för att bli instruktör vid kadettskolan i Addis Abeba accepterade han erbjudandet.[6] Niskanen återvände till Sverige 1954-1956 då han vidareutbildade sig till gymnastikdirektör vid Gymnastiska centralinstitutet, men besökte därefter Sverige endast sporadiskt.[7] I Etiopien ledde han bland annat maratonlöparna Abebe Bikila och Mamo Wolde till deras segrar vid olympiska sommarspelen under 1960-talet. Han fortsatte själv att vara aktiv med löpning, men också med andra sporter som flygning och rally.[8]

Han var gift två gånger, 1936–1937 med Britta Björk (1912-1986) och därefter med 1943–1956 med Mary Jakobsson, men fick inga egna barn. Han ligger begravd i Niskanens familjegrav på Solna kyrkogård.

Etiopien[redigera | redigera wikitext]

Abebe Bikila vid målgången i Rom, 1960.

Viking Tamm, som rekryterade Niskanen, och andra svenska officerare hade varit i etiopisk tjänst redan på 1930-talet och med dessa erfarenheter efterfrågade den etiopiske kejsaren Haile Selassie på nytt hjälp från svenska militära rådgivare med att återuppbygga landet efter det krig som 1936 först hade lagt landet under italiensk överhöghet och sedan andra världskriget som inneburit en befrielse från den italienska ockupationen.[9]

Onni Niskanen tillhörde den grupp svenskar, som 1946 åkte till Etiopien för att bistå med utveckling av en rad viktiga samhällsfunktioner.[10] Som svensk militär rådgivare var Niskanen idrottsofficer med majors grad vid kadettskolan i Addis Abeba och hade till uppgift att utveckla idrotten bland etiopiska officerare.[6][11] Han fortsatte med detta under två år och övergick därefter till en tjänst vid utbildningsdepartementet som inspektör för fysisk fostran vid etiopiska skolor och utbildningsinstitutioner. Mest känd för den samtida idrottsvärlden blev han som tränare till Abebe Bikila, barfotalöparen, som vann guld i maraton i vid olympiska sommarspelen 1960 i Rom och även segrade i maraton vid OS i Tokyo 1964.[12][13] Niskanen var också tränaren bakom Mamo Wolde, som segrade i maraton vid olympiska sommarspelen 1968 i Mexico City.[11][14]

Efter sin aktiva tid som idrottsofficer där han bland annat lett livgardisten Bikila till två olympiska guldmedaljer, övergick Niskanen till en mer civil karriär inriktad på humanitär biståndsverksamhet.[15] Remarkabelt är också att Niskanen överlevde statskuppen som avskaffade kejsardömet 1974, accepterades av den nya militärjuntan och kunde fortsätta sin verksamhet i landet.[16] Mellan 1967 och 1979 var han chef för ALERT (engelska: All Africa Leprosy, Tuberculosis and Rehabilitation Training Centre), ett sjukhus och all-afrikanskt medicinskt center för leprasmittade, samt för Armauer Hansen Research Institute (AHRI), ett biomedicinskt forskningsinstitut för kliniska studier på infektionssjukdomar.[17][18][19][20] Under många år var han generalsekreterare för Röda korset i Etiopien, och från 1970 också som svenska Rädda barnens representant där.[21]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Östdal (18 juli 1980). ”Etiopiens Rädda barnen-chef på besök hos Backa Rotary” (på svenska). Katrineholms-Kuriren. http://onniniskanen.se/kkuriren.php. Läst 10 september 2015. ”Familjen Niskanen är finsk-svensk. Mamman var svenska. I Helsingfors föddes Onni hösten 1910. När han var tre år flyttade Niskanens till Solna.” 
  2. ^ [a b] Det är slutsprunget för mig nu”. Aftonbladet. 25 januari, 1942. http://onniniskanen.se/aftonbladet.php. Läst 10 september 2015. 
  3. ^ ”1910-1946, Finland och Sverige”. Till minne av Onni Niskanen. onniniskanen.se. http://www.onniniskanen.se/onni.php. Läst 10 september 2015. ”Det var 12 man som blev avvinkade på centralstationen i Stockholm. Onni var med och skulle springa medeldistanslopp. När truppen anlände till Paris fick man veta att inbördeskriget hade utbrutit i Spanien, så tyvärr var det bara att återvända hem.” 
  4. ^ ”1910-1946, Finland och Sverige”. Till minne av Onni Niskanen. onniniskanen.se. http://www.onniniskanen.se/onni.php. Läst 10 september 2015. ”Han hade jobbat som typograf men sadlade om till det militära. 1939 anmälde sig Onni och hans tre bröder till de frivilliga styrkorna från Sverige till att hjälpa Finland under "vinterkriget". Ingen av bröderna har velat prata så mycket om den här tiden.” 
  5. ^ Östdal (18 juli 1980). ”Etiopiens Rädda barnen-chef på besök hos Backa Rotary” (på svenska). Katrineholms-Kuriren. http://onniniskanen.se/kkuriren.php. Läst 10 september 2015. ”År 1941 blev det kadettskolan på Karlberg för Onni. Sedan kom fortsättningskriget och Onni ställde upp igen för vårt östra broderfolk. Nu hade han befattningen st.f. Plutonchef på en granatkastarpluton vid Hangö och mot av ryssarna besatta orkalla udde.” 
  6. ^ [a b] ”1910-1946, Finland och Sverige”. Till minne av Onni Niskanen. onniniskanen.se. http://www.onniniskanen.se/onni.php. Läst 10 september 2015. ”1/11 1946 blev han utnämnd till Major. Han hade studerat till Idrottsinstruktör på GIH 1946 när han fick ett telefonsamtal från General Viking Tamm: "Vill du åka till Etiopien?"” 
  7. ^ Tord Wallström (1980). ”Visst minns ni "barfotalöparen" Abebe Bikila? Han vann tack vare en svensk!”. Hemmets journal. http://onniniskanen.se/visst_minns_ni.php. Läst 10 september 2015. ”Med undantag av åren 1954-56, då han gick på Gymnastiska centralinstitutet, har han bara varit tillbaka i Sverige i korta perioder och det är under ett sådant besök vi träffar honom.” 
  8. ^ Tord Wallström (1980). ”Visst minns ni "barfotalöparen" Abebe Bikila? Han vann tack vare en svensk!”. Hemmets journal. http://onniniskanen.se/visst_minns_ni.php. Läst 10 september 2015. ”Onni har själv ägnat sig åt långdistanslöpning och har haft mycket glädje också av en del andra sporter: flygning och bilkörning. Han tog flygcertifikat och hade en tid ett eget flygplan. Och han har kört rally i tio år.” 
  9. ^ Marcos Cantera Carlomagno (15 mars 2019). ”Svenska officerare i kejsarens tjänst”. Populär historia. http://www.popularhistoria.se/artiklar/svenska-officerare-i-kejsarens-tjanst/. Läst 10 september 2015. ”Enligt anställningskontraktet skulle Tamm och hans mannar tjänstgöra under en period av tre år från och med den 10 november 1934. Under denna tid skulle officerarna fortsätta att tillhöra den svenska armén samtidigt som de var tvungna att ställa sig till den etiopiska regeringens förfogande i egenskap av rådgivare i militära och tekniska frågor. Det fastställdes dock att kontraktet skulle upphöra automatiskt om det blev krig mellan Etiopien och ett annat land. Dock kunde officerarna ”om den kejserliga etiopiska regeringen önskar det och med tillstånd av den kungliga svenska regeringen fortsätta sin tjänstgöring i Etiopien”.” 
  10. ^ Pia Bergman. ”Svensken som blev etiopier”. Barnen & vi (Nr. 3 juni 1984. Årgång 23.). http://onniniskanen.se/svensken_som_blev_etiopier.php. Läst 10 september 2015. ”Det blev en massiv satsning med svenskar, totalt 600-700 med familjer som anställdes av den etiopiska staten för att arbeta som lärare, bygga upp flygvapnet, utbilda folk inom tele och polis och arbeta inom sjukvården.” 
  11. ^ [a b] ”Mamo Wolde (1931-2002)” (på engelska). Ethiopian Athletics Legends. ethiopians.com. http://www.ethiopians.com/mamo_wolde.htm. Läst 10 september 2015. ”Mamo later would muse: "At the 20-th Km, Coaches Negussie and Major Niskanen got out of their car and told me ‘You are Ethiopia’s only chance, Ayzoh Berta.’"” 
  12. ^ Judah, Tim (2008). Bikila: Ethiopia's Barefoot Olympian. Reportage Press. ISBN 978-0-9558302-1-1. http://books.google.com/books?id=nJHuPQAACAAJ 
  13. ^ Pontus Lindberg (20 juni 1984). ”En man och hans verk”. Svensk idrott. 
  14. ^ Ulf Wickbom (Nr. 11 DEC 08/JAN 09). ”Onni Niskanen”. Runner's World. http://onniniskanen.se/runners_world.php. Läst 10 september 2015. 
  15. ^ Tord Wallström (1980). ”Visst minns ni "barfotalöparen" Abebe Bikila? Han vann tack vare en svensk!”. Hemmets journal. http://onniniskanen.se/visst_minns_ni.php. Läst 10 september 2015. ”I början fick Onni ibland höra kritik över att han inte satsade på elitidrotten, men tiden var inte mogen. Inte förrän 1960, alltså, då Abebe Bikila kom springande på upploppet i Colosseum i Rom. Abebe var medlem av livgardet, där Onni hade hand om idrottsträningen. Fyra-fem pojkar satsade på maraton med siktet inställt på en olympiaseger.” 
  16. ^ ”Ethiopia” (på engelska). World Factbook. CIA. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/et.html. Läst 10 september 2015. ”Unique among African countries, the ancient Ethiopian monarchy maintained its freedom from colonial rule with the exception of a short-lived Italian occupation from 1936-41. In 1974, a military junta, the Derg, deposed Emperor Haile SELASSIE (who had ruled since 1930) and established a socialist state. Torn by bloody coups, uprisings, wide-scale drought, and massive refugee problems, the regime was finally toppled in 1991 by a coalition of rebel forces, the Ethiopian People's Revolutionary Democratic Front.” 
  17. ^ Pia Bergman. ”Svensken som blev etiopier”. Barnen & vi (Nr. 3 juni 1984. Årgång 23.). http://onniniskanen.se/svensken_som_blev_etiopier.php. Läst 10 september 2015. ”I tolv år satt han som chef för leprasjukhuset Alert och försökte bryta alla tabun kring spetälska. Det gick rätt bra. Samtidigt använde han alla sina internationella kontakter för att samla ihop pengar till Rädda Barnens barna och mödravård. Det gick också bra. Vid 73 års ålder hade han fortfarande inte pensionerat sig. Han jobbade halvtid som rådgivare åt Rädda Barnen i Etiopien.” 
  18. ^ Östdal (18 juli 1980). ”Etiopiens Rädda barnen-chef på besök hos Backa Rotary” (på svenska). Katrineholms-Kuriren. http://onniniskanen.se/kkuriren.php. Läst 10 september 2015. ”Efter tjänsterna som idrottsofficer på kadettskolan och inspektör för fysisk fostran i skolorna samt den grundläggande uppbyggnaden av Etiopiens idrott, mest som fritidsarbete , blev Onni Niskanen chef och direktör för ALERT. Ett internationellt center för lepra (spetälska) - forskning och ett modernt sjukhus med plats för flera tusen leprasjuka. I den befattningen reste han runt hela världen - och skaffade pengar till ALERT. Han slutade i fjol efter 12 år i arbetet mot lepran.” 
  19. ^ All Africa Leprosy, Tuberculosis and Rehabilitation Training Centre (WHO)
  20. ^ Armauer Hansen Research Institute Arkiverad 18 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (East African Consortium for Clinical Research)
  21. ^ Tord Wallström (1980). ”Visst minns ni "barfotalöparen" Abebe Bikila? Han vann tack vare en svensk!”. Hemmets journal. http://onniniskanen.se/visst_minns_ni.php. Läst 10 september 2015. ”Biståndsarbetet har tagit allt mera av Onnis tid. I många år var han generalsekreterare för etiopiska Röda Korset och sedan 1967 är han verkställande direktör för ett utbildningsinstitut för lepra (spetälska) som är unikt och även driver sjukhus och klinik. Det stöds av svenska och norska Rädda Barnen samt av ett 20-tal länder. Sedan 1970 är Onni svenska Rädda Barnens Etiopien representant.” 
  22. ^ [a b c d e f g] ”Decorations received” (på engelska). onniniskanen.se. http://www.onniniskanen.se/meritlista.php. Läst 10 september 2015. ”Star of Honour of Ethiopia (Miazia 27, 1958 Eth.Cal), Knight of the Royal Vasa order (first class), Ethiopian Red Cross gold medal (8-5-1982), Rädda Barnen's gold medal (in Addis Ababa...), Swedish Red Cross gold medal, Lions International gold medal District S-101, Sweden, Redd Barna, Norway, Golden badge, All those medals were awarded to me as appreciation for my Work in Ethiopia.” 
  23. ^ ”The Imperial Orders and Decorations of Ethiopia”. The Crown Council of Ethiopia. http://www.ethiopiancrown.org/decorations.htm. Läst 10 september 2015. ”The Order of the Star, sometimes referred to as the Order of the Star of Honour of Ethiopia, has been awarded sparingly, but to notable Imperial and military figures” 
  24. ^ Order of the Star of Ethiopia
  25. ^ ”HENRY DUNANT MEDAL” (på engelska). onniniskanen.se. http://www.onniniskanen.se/meritlista.php. Läst 10 september 2015. 
  26. ^ Lions distrikt 101S Arkiverad 6 januari 2016 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]