Osijek

Osijek
Ort
Överst, från vänster: Vy över del av floden Drava och den befästa stadsdelen Tvrđa, Ante Starčevićs torg, Slavonska generalstabens palats, Gradski vrt-stadion, spårvagn vid Hotel Central, Heliga Treenighetens torg, Europaavenyn och nattvy över Övre staden.
Flagga Vapen
Smeknamn: Grad na Dravi (Staden vid Drava), Nepokoreni grad (Obesegrade staden)
Land	Kroatien
Landskap	Slavonien
Län	Osijek-Baranjas län
Koordinater	45°33′27″N 18°40′46.52″Ö
Folkmängd	96 313 (2011)
Borgmästare	Ivan Radić (HDZ)
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Postnummer	31000
Riktnummer	031
Geonames	3193934
Osijeks läge i Kroatien. Osijeks läge i Kroatien.
Webbplats: www.osijek.hr

Osijek (uttal: [ôsijeːk], tyska: Esseg, Essegg eller Essek, ungerska: Eszék, se även andra namn) är en stad och stadskommun i Kroatien. Osijeks stadskommun har 96 313 (2021) invånare varav 75 535 bor i tätorten. Staden är residensstad i Osijek-Baranjas län, en universitets- och industristad samt det ekonomiska och kulturella centret i landskapet Slavonien. Osijek ligger vid floden Drava i landets östligaste del och är befolkningsmässigt Kroatiens fjärde största och Slavoniens största stad.

På platsen för dagens Osijek fanns under antiken den romerska bosättningen Mursa. Det moderna Osijek spår dock sina rötter från det samhälle som på 900–1000-talet växte fram på platsen och sedan dess har varit kontinuerligt bebott.

Etymologi

Stadens namn kommer från det kroatiska ordet 'oseka' med betydelsen 'ebb'. Namnet har troligtvis sitt ursprung i att staden är byggd på höjd mark som förhindrade att den översvämmades av floden Drava och de närliggande träskvattnen.

Osijek på andra språk

På grund av sitt förflutna som en stad i den habsburgska monarkin och den historiska närvaron av en tysk och ungersk minoritet finns det tyska (Esseg/Essegg/Essek) och ungerska (Eszék) namn för staden. Dessa är en variant det kroatiska namnet och var främst i bruk fram till Österrike-Ungerns upplösning år 1918. Det tyska och ungerska namnen används idag i historisk kontext eller av de respektive minoriteterna. Under den osmanska ockupationen åren 1526–1687 använde osmanerna det turkiska namnet för staden – Ösek eller Esgek. På serbiska heter staden Осек (Osek).

Historia

Förhistoria

De hitintills äldsta spåren efter bosättningar i området kring nuvarande Osijek är från yngre stenålder då området beboddes av illyrer. Under den andra hälften av fjärde århundradet f.v.t. invaderades området av en keltisk folkstam – skordiskerna.

Antiken

Den första bebyggelsen i vad som idag är tätorten Osijek härstammar från romartiden då romarna erövrade området och skapade provinsen Pannonien. Under den romerska sjunde legionens beskydd anlade romarna ett castrum som de kallade Mursa i vad som idag är stadsdelen Donji grad. Under kejsar Hadrianus styre år 133 e.v.t. upphöjdes Mursas status till koloni med särskilda privilegier. Det antika Mursa ödelades omkring år 380 av goterna och förstördes definitivt av hunnerna år 441.

Medeltiden

Tyskspråkig karta som visar områdets politiska indelning i början av 800-talet.

I slutet av folkvandringstiden (och århundradena efter Västromerska rikets fall år 476) började slaviska stammar att slå sig ner permanent i området där de upprättade ett furstendöme (se Pannoniska Kroatien). Bland annat slog de sig ned vid ruinerna av det romerska Mursa. I samband med Pacta conventa ingick det medeltida kroatiska kungariket i personalunion med Ungern. Under högmedeltiden blomstrande handeln och stadslivet i Europa. Osijek var på 1100-talet en viktig marknadsplats belägen vid en strategiskt viktig led och omnämns vid namn för första gången år 1196. Åren 1353–1472 var staden Kórógyi-ättens feodala egendom och sedan ätten dött ut på svärdssidan förlänade kung Mattias I Corvinus Osijek till Rozgonyi-ätten.

Osmanskt styre

År 1526 intog osmanerna Osijek som de kontrollerade till år 1687. Redan innan det osmanska maktövertagandet hade stadens lokalbefolkningen flytt och de nya härskarna lät återbefolka det ödelagda Osijek med muslimer från andra delar av Osmanska riket – i synnerhet från dagens Bosnien. Under det 161 år långa osmanska styret byggdes staden om i orientalisk stil och år 1566 lät Süleyman I anlägga en 7 kilometer lång och 6 meter bred träbro, egentligen en träväg på pelare, som förband Osijek med Darda. Träbron ansågs av samtiden vara ett av världens underverk men brändes ner av habsburgarna år 1686. Under det osmanska styret blomstrade handeln i Osijek och staden blev ett kommersiellt centrum.

Habsburgskt styre och Österrike-Ungern

Osijek-fästningens planritning från år 1861.

I slaget vid Mohács år 1526 (samma år som Osijek föll i osmanernas händer) drabbade ungerska och osmanska styrkor samman. I slaget besegrade osmanerna de ungerska styrkorna och kung Ludvig II dödades. Kungens bortfall ledde till en tronföljdskris och att den kroatiska adeln vid ett möte i Cetin år 1527 valde ärkehertigen av Österrike Ferdinand I till Kroatiens kung. Alliansen med habsburgarna varade i nästan 400 år och avbröts först med Österrike-Ungerns upplösning år 1918. I det andra slaget vid Mohács år 1687 betvingades osmanerna och den 29 september samma år intog habsburgarna Osijek. Habsburgarna raserade det osmanska eftermälet i Osijek och staden återuppbyggdes i barockstil. En stor fästning – Tvrđa – uppfördes vid Dravas västra flodbank. I samband med det habsburgska maktövertagandet flydde stadens muslimska befolkning och staden återbefolkades med företrädesvis kroater men också tysktalande invandrare (se Donauschwaber).

På 1800-talet upplevde Osijek en stort ekonomiskt och kulturellt uppsving och år 1809 fick staden status som kunglig fristad. Flera av stadens viktigaste byggnadsverk uppfördes, däribland Nationalteatern, Sankt Petrus och Paulus katedral och Länspalatset, och den första spårvagnen (spårvägen) i regionen introducerades som ett medel för kollektivtrafik. Därtill grundades ett stort antal kulturinstitutioner och fabriker öppnade vilket ledde till att människor från andra delar av monarkin sökte sig till staden.

1900-talet och framåt

Konstinstallationen Fićo trampar på stridsvagnen! år 2012

Efter första världskriget och Österrike-Ungerns upplösning införlivades Kroatien och Osijek i den nybildade staten Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike (från år 1929 kallat Jugoslavien). Under andra världskriget var Osijek en stad i den med Nazityskland allierade Oberoende staten Kroatien vilket föranledde att staden flygbombades av de allierade. Efter andra världskrigets slut år 1945 införlivades Kroatien och Osijek i den då kommunistiska federala staten Jugoslavien.

När Kroatien efter en folkomröstning år 1991 valde att förklara sig självständigt från Jugoslavien utbröt Kroatiska självständighetskriget som varade åren 1991–1995. Centralregeringen i Belgrad motsatte sig kroatisk självständighet och attackerade flera kroatiska städer – inledningsvis för att stoppa Kroatien från att lämna den federala staten – men sedermera för att ansluta områden i Kroatien med serbisk befolkning till ett tänkt Storserbien. I slaget om Osijek som varade åren 1991–1992 attackerades staden av den jugoslaviska armén och paramilitära serbiska styrkor. Utöver stora materiella skador dödades omkring 800 människor under attackerna mot Osijek 1991–1992. År 1992 lyckades de kroatiska försvarsstyrkorna slå tillbaka attackerna vilket myntade Osijeks smeknamn – Nepokoreni grad ("den obesegrade staden").

Geografi och klimat

Vy över ett vinterklätt Osijek år 2017.

Osijeks geografiska position är 45° 28' östlig longitud 18° 49' nordlig latitud. Staden är belägen på en bördig slätt vid floden Drava i östligaste Kroatien, cirka 25 kilometer uppströms från utloppet i Donau och nära gränserna till Ungern (provinsen Baranya) och Serbien (provinsen Vojvodina).

Enligt Köppens klimatklassifikation har Osijek kustklimat (Cfb). Den årliga genomsnitttemperatuer uppgår till 11,1 grader celsius. Den genomsnittligt varmaste månaden är juli som har en genomsnittlig temperatur på 21,7 grader celsius. Den kallaste månaden är januari med en genomsnittligt temperatur på 0 grader celsius.

Normala temperaturer och nederbörd i Osijek:

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec   Normaldygnets maximitemperaturs medelvärde 2,6 5,5 11,7 17,3 22,4 25,6 28,0 27,6 23,5 17,3 9,8 4,4   Normaldygnets minimitemperaturs medelvärde −4,2 −2,9 1,2 5,7 10,4 13,5 15,0 14,4 10,9 6,2 2,2 −1,5  Nederbörd 45,5 41,8 45,3 59,8 69,2 81,8 60,8 57,6 54,3 60,1 61,3 54,7  Diagram temperaturer i °C • månadsnederbörd i mm • Källa: Worldweather.org     46   3 -4     42   6 -3     45   12 1     60   17 6     69   22 10     82   26 14     61   28 15     58   28 14     54   24 11     60   17 6     61   10 2     55   4 -2

Politik och administration

Politisk indelning

Osijek stadsfullmäktige är stadens högsta beslutande organ. Det består av 27 råd (mandatperioden 2025–2029). Råden väljs i allmänna och direkta lokala val och deras mandatperiod löper över fyra år. Stadsfullmäktige sammanträder i Osijeks stadshus.

Mandatfördelningen i Osijeks stadsfullmäktige för mandatperioden 2025–2029

	Politiskt parti/koalitioner	Antal ledamöter	Graf
		2025
	HDZ, HSLS, HNS, Ante Đapićs OL, Tomislav Mišetićs OL	19
	SDP, Možemo!	6
	MOST, DOMiNO, HS, BUZ, HSP	2
Källa: Staden Osijeks officiella webbplats

Administrativ indelning

Osijeks stadskommun är indelad i 11 orter (naselja). Dessa är Brijest (1 005 invånare), Briješće (1 153 invånare), Josipovac (3 602 invånare), Klisa (242 invånare), Nemetin (77 invånare), Osijek (75 535 invånare), Podravlje (348 invånare), Sarvaš (1 658 invånare), Tenja (6 260 invånare), Tvrđavica (563 invånare) och Višnjevac (5 870 invånare).

Tätorten Osijek är indelad i 7 stadsdelar (gradske četvrti): Donji grad, Donji grad, Industrijska četvrt, Jug II, Novi grad, Retfala och Tvrđa.

Politiskt representeras stadsdelarna av stadsdelsstyrelserna. Övriga orter i Osijeks stadskommun representeras politiskt av 8 lokalnämndsstyrelser som geografiskt ungefär motsvarar de 10 övriga orterna som ingår i stadskommunen. Lokalnämndsstyrelserna heter Brijest, Cvjetno, Klisa, Osijek lijeva obala, Tenja, Sarvaš och Višnjevac.

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Osijek är Kroatiens fjärde största stad och landskapet Slavoniens ekonomiska centrum. Stadens fördelaktiga läge och relativa närhet till regionala handelscentra har historiskt bidragit till den lokala ekonomins utveckling. Osijek ligger inte mer än 280 kilometer fågelvägen från metropolerna Zagreb, Belgrad, Budapest och Sarajevo och har goda transportförbindelser via väg, flyg, järnväg och inlandssjöfart. De viktigaste näringsgrenarna i Osijek är handels- och tjänstesektorn, tillverknings- och förädlingsindustrin samt byggbranschen. I de lokala industrierna tillverkas elektrisk utrustning, kläder, kemiska produkter, möbler, jordbruksmaskiner och livsmedelsprodukter medan det i stadens omgivningar hålls mjölkkor och fjäderfän samt odlas spannmål, fodergrödor, sockerbetor och majs. Några av de största företagen med huvudkontor i Osijek är Osijek Koteks och Gradnja Osijek (byggbranschen), Saponia (tillverkning av hygienartiklar och rengöringsmedel) och Meggle Hrvatska (livsmedelstillverkning).

Turism

Hotel Waldinger i centrala Osijek år 2016.

Turismnäringen i Osijek har i jämförelse med de kroatiska kuststäderna vid Adriatiska havet varit outvecklad och spelat en underordnad roll i den lokala ekonomin. Riktade satsningar från den kroatiska staten med syfte att utveckla den kontinentala turismen liksom satsningar av Osijeks stad har lett till att turismen sedan början av 2000-talet blivit en allt mer viktig näringsgren. Kongressturism och turism från flodkryssningsfartyg utgör en betydande del av den lokala turismen. År 2015 tog staden emot 60 kryssningsfartyg med totalt 3 293 besökare vilket var en nästan sjufaldig ökning i jämförelse med år 2009 då 475 turister anlände till Osijek med detta färdmedel. Etableringen av internationella flyglinjer (framför allt med Tyskland och England) har ökat inströmningen av utländska turister. Gamla stan, den befästa stadsdelen Tvrđa, utgör stadens mest besökta turistområde. År 2016 besökte 75 000 personer Gamla stan och "Agencija za obnovu osječke Tvrđe" (Rekonstruktionsbyrån för Osijeks Tvrđa) med ansvar att bevara och revitalisera stadsdelen uppskattar att besökarantalet kommer att öka med 5 procent per år fram till år 2023 och därefter med 1–2 procent per år. Det ökande antalet turister har lett till en gradvis ökning av turistrelaterade tjänster och nya hotell.

Osijek är en transporthubb, största ort och residensstad i Osijek-Baranjas län vilket innebär att många turister utgår från staden när de besöker regionala turistmål såsom naturparken Kopački rit eller Đakovo stuteri. År 2015 registrerades 79 500 besökare och 198 000 gästnätter i länet. 44,6 procent av dessa gästnätter registrerades i Osijek. De utländska besökarna utgjorde 35 procent av alla turister och de vanligaste ursprungsländerna var Bosnien och Hercegovina, Italien, Serbien, Slovenien, Tyskland, USA och Österrike.

Varuhus, köpcentrum och marknadsplatser

Köpcentret Portanova år 2011.

I Osijek finns flera varuhus och köpcentrum. De tre största köpcentrumen är Portanova, Osijek Mall och Emmezeta. Portanova är (liksom Emmezeta) belägen i stadsdelen Retfala och är östra Kroatiens och Osijeks största köpcentrum. Osijek Mall är belägen i den södra delen av staden i färdriktning mot byn Čepin. STC – Specijalizirani trgovački centar och Kaufland är två köpcentrum i stadsdelen Jug II och Konzum Centar är ett köpcentrum i stadsdelen Industrijska četvrt.

I de mer centrala delarna av Osijek finns bland annat varuhusen och de mindre köpcentrumen Esseker Centar, Interspar Centar och Nama i Övre staden samt Doma vid Ban Josip Jelačićs torg i Nedre staden.

I Osijek finns två marknadsplatser eller "pijace" (från ungerskans piac) som de lokalt kallas. Huvudmarknaden ligger vid Ljudevit Gajs torg i Övre staden. Den andra marknaden ligger vid Ban Josip Jelačićs torg i Nedre staden. Vid marknaderna säljs bland annat kött- och mejeriprodukter, frukt och grönsaker, fisk, kryddor och bageriprodukter. Båda marknaderna drivs av det lokala bolaget Tržnica d.d.

Transport och kommunikationer

Gångbron år 2020.

Osijeks centrala busstation.

Entrén till terminalbyggnaden vid Osijeks flygplats.

Osijeks järnvägsstation

En av Osijeks spårvagnar.

Motorväg A5 år 2009.

Broar

I Osijeks tätort finns tre broar som förbinder Dravas västra och östra flodbanker – Hänggångbron (gångbro), Franjo Tuđmans bro (vägbro) och järnvägsbron. Den mest centrala av dem, tillika ett landmärke och en av stadens symboler, är Hänggångbron som förbinder Övre staden med det natursköna rekreationsområdet på andra sidan floden.

Busstrafik

All busstrafik (lokal, nationell och internationell busstrafik) i Osijek utgår från stadens centrala busstation som är belägen på gatuadressen Ulica Bartola Kašića 70, strax väster om järnvägsstationen. Osijeks stadsbusstrafik trafikeras av det lokala transportbolaget GPP Osijek. Transportbolagets fordonsflotta består av 36 bussar (2019). Tätortens busstrafik är uppdelad i fem zoner och når ut till alla stadsdelar. Från den centrala busstationen finns internationella direktlinjer som bland annat når ut till Bosnien och Hercegovina, Schweiz, Serbien, Slovenien, Tyskland och Ungern. Biljetter kan köpas direkt på bussen eller i stadens kiosker.

Flygtrafik

Osijeks internationella flygplats är belägen vid samhället Klisa knappt 20 kilometer sydöst om Osijeks stadscentrum. Flygplatsen är via inrikesflyg förbunden med Dubrovniks-, Pulas-, Rijekas-, Splits- och Zagrebs flygplats (2021). Inrikeslinjerna trafikeras av de inhemska flygbolagen Croatia Airlines och Trade Air. De säsongsbetonade utrikeslinjerna har genom åren varierat och företrädesvis representerats av lågprisflygbolag som förbundit flygplatsen med Tyskland. Vid Osijeks flygplats finns en terminalbyggnad och parkeringsplats. Flygbussar som förbinder flygplatsen och Osijek saknas. Osijeks järnvägsstation är via tåg förbunden med flygplatsen. Tågen avgår från tågstationen 1,5 timma innan varje flygavgång. Att åka tåg från Osijek till flygplatsen kräver reservation 24 timmar innan avgång. Taxi eller eget fordon är ett alternativ till allmän transport.

Inlandssjöfart och hamnar

Osijeks hamn är Kroatiens största flodhamn. Den är en gods- och passagerarhamn belägen vid floden Drava, nordväst om stadsdelen Tvrđa. Kryssningsfartygen lägger till vid Galija-kajen.

"Kompa" är en lokal linbåt som under perioden april–oktober kostnadsfritt transporterar passagerare över Drava. Linbåtens två tilläggsplatser finns i Övre staden och Tvrđavica där Osijeks zoo är beläget. Båten drivs framåt av flodens ström och är en av Osijeks turistattraktioner.

Zimska luka (Vinterhamnen) är en småbåtshamn belägen i Övre staden. Vid hamnen ligger Hotel Osijek.

Järnvägstrafik

Osijeks järnvägsstation är belägen på gatuadressen Trg Lavoslava Ružičke 2.

Spårvägstrafik

Osijeks spårväg trafikeras av det lokala transportbolaget GPP Osijek. Det elektrifierade spårvägsnätet invigdes år 1926 och är tillsammans med Zagrebs spårväg det enda spårvägen i landet. Spårvägsnätet är 30 kilometer långt och består av två linjer som möts och korsar varandra vid Ante Starčevićs torg. Spårvagnsflottan består av 25 spårvagnar (2019). Biljetter kan köpas direkt på spårvagnen eller i stadens kiosker.

Vägnät

Osijek har goda vägförbindelser med övriga Kroatien och landets grannländer i öster. Staden är via motorväg A1 förbunden med Kroatiens motorvägsnät. A1 är en del av Europaväg 73 som i nordlig riktning leder till Budapest i Ungern och i sydlig riktning (via Sarajevo och Mostar i Bosnien och Hercegovina) till den kroatiska hamnstaden Ploče vid den Adriatiska kusten. Riksväg D2 leder i sydöstlig riktning till Vukovar och den kroatisk-serbiska gränsen vid Ilok. Samma väg leder i väster mot Našice och därefter mot Virovitica, Koprivnica, Varaždin och kroatisk-slovenska gränsen. Riksväg D2 förbinder Osijek med Valpovo och därefter Donji Miholjac och Slatina. Riksväg D7 förbinder Osijek i nordlig riktning med Darda, Beli Manastir och den kroatisk-ungerska gränsen. I sydvästlig riktning leder samma väg mot Đakovo, Slavonski Šamac och den kroatisk-bosniska gränsen. Via ett nät av mindre landsortsvägar är staden därtill förbunden med flera mindre närliggande orter. Biljska ulica (Biljevägen) är en landsortsväg som i nordöstlig riktning leder till naturparken Kopački rit.

Demografi

Könsfördelning, etniska och religiösa grupper

Av stadskommunen Osijeks 96 313 invånare är 51 353 kvinnor och 44 960 män (2021).

Majoriteten av invånarna (96 313 personer eller 91,77 procent av befolkningen) är kroater. Den största etniska minoriteten i Osijeks stadskommun är serberna (4 188 personer eller 4,35 procent av befolkningen). Ingen av stadens övriga minoriteter (däribland albaner, bosniaker, tyskar, ungrare, österrikare etcetera) uppgår som etnisk grupp till mer än 1 procent av befolkningen.

Ungrarna och i synnerhet tyskarna (tysktalande) har historiskt utgjort en betydande etnisk grupp i Osijek och har kulturellt och språkligt lämnat ett starkt avtryck på staden. De tysktalande i Osijek härstammar från de köp- och handelsmän som bosatte sig i Osijek då staden var en del av Habsburgska riket (sedermera Österrike-Ungern). Fram till andra världskriget talades tyska av en stor del av lokalbefolkningen men efter kriget betraktades de tyskspråkiga som nazistiska kollaboratörer och fördrevs från dåvarande Jugoslavien.

En majoritet av Osijeks invånare (75 723 personer eller 78,62 procent av befolkningen) bekänner sig till den romersk-katolska tron.

Befolkningsutveckling

Osijeks befolkningsutveckling åren 1857–2021 Källa: Kroatiska statistiska centralbyrån

Språk och dialekter

I Osijek talas standardkroatiska som grundar sig på štokavisk dialekt med ijekavisk uttal. En betydande del av staden var länge tyskspråkig vilket lade grunden för den numera utdöende Esseker-dialekten som kan beskrivas som en blandning av tyska och kroatiska. I den lokala vokabulären förekommer tyska, ungerska och mer sällan turkiska lånord.

Kultur och samhälle

Arkitektur, stadsbild och byggnadsverk (urval)

Vy över del av den befästa stadsdelen Tvrđa år 2017.

Sankt Petrus och Paulus katedral år 2017.

Helige ärkeängeln Mikaels kyrka år 2019.

Kommun- och länsdomstolens byggnad år 2017.

Heliga Treenighetens torg år 2018.

Del av Kung Tomislavs park år 2018.

Arkitekturstilar

I Osijek finns flera arkitekturstilar representerade. De arkitekturstilar som kanske mest har präglat staden och som Osijek är känt för är barocken och secessionen.

Barockarkitektur
Gamla stan i Osijek, den befästa stadsdelen Tvrđa, ligger vid floden Dravas västra flodbank. Den började uppföras av de habsburgska myndigheterna efter att den osmanska ockupationen hävts år 1687. De flesta byggnader i Tvrđa bär stildrag från barocken som var den rådande arkitekturstilen i denna del av Europa i början av 1700-talet. Den tidigare fästningsstaden och stjärnfortet anses vara en av de bäst bevarade ensemblen av barockbyggnader i Kroatien. I Tvrđa som idag är en turistattraktion finns flera av stadens mest tongivande byggnader och sedan år 2005 finns befästningsverket upptaget på Unescos lista över tentativa världsarv.

Secessionen
I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet var secessionen (en variant av jugendstilen) den rådande stilriktningen i Centraleuropa. Secessionen bröt med gamla konst- och kulturnormer samt påverkade arkitekturen och utformningen av levnadsmiljön. Österrisk-ungerska Osijek var vid sekelskiftet 1800/1900-talet ekonomiskt välmående och hade ett välutvecklat kulturliv som tog intryck av Wien och Budapest. År 1891 grundades "Društvo za poljepšavanje grada Osijeka" (Föreningen för Osijeks försköning). Den samlade arkitekter, framstående medborgare, konstnärer och industrimagnater och kom att påverka stadsplaneringen. Secessionen präglar stadsbilden i centrala Osijek och tar sig uttryck i vackert dekorerade villor (i synnerhet längs med Europaavenyn). Den har därtill påverkat och lämnat avtryck i utformningen av stadens parker och grönområden. Till de mest framstående samtida arkitekterna som projekterade flera byggnader i secessionsstil räknas Arnold Axman, Franjo Dlouhy, Wilim Carl Hofbauer, Ðuro Hoffman, Ante Slaviček och Josip Vancaš.

Palats och historiska byggnader

• Slavonska generalstabens palats – Palatset uppfördes i åren 1724–1726 och är beläget i Tvrđa. Det rymmer idag Osijek-universitetets rektorat.
• Stadsmagistratens byggnad – Byggnaden är belägen vid Heliga Treenighetens torg och uppfördes år 1702 i barockstil. Den är idag Slavonska museets huvudbyggnad.

Religiösa byggnader och anläggningar

• Evangeliska kyrkan – Evangelisk-luthersk kyrkobyggnad uppförd år 1904 och belägen i Övre staden.
• Evangeliska pingstkyrkan – Pingstkyrka ursprungligen uppförd som en synagoga åren 1901–1902.
• Helige ärkeängeln Mikaels kyrka – Romersk-katolsk kyrkobyggnad uppförd åren 1725–1748 i barockstil. Den är belägen i stadsdelen Tvrđa och tillägnad Sankt Mikael. Kyrkan ersatte Kasim-Pasha-moskén som tidigare hade stått platsen och som hade uppförts under den osmanska administrationen (1526–1687). Kyrkans 47 meter höga klocktorn dominerar stadssiluetten i Tvrđa.
• Heliga Guds moders himmelsfärds kyrka – Serbisk-ortodox kyrkobyggnad uppförd åren 1743–1750 i barockstil och belägen i Nedre staden.
• Sankt Petrus och Paulus katedral – Osijeks romersk-katolska katedral och stadens största kyrkobyggnad. Uppfördes åren 1894–1900 i nygotisk stil och är belägen vid Ante Starčevićs torg i Övre staden.
• Vår Fru av snön-kyrkan – Romersk-katolsk kyrkobyggnad uppförd år 1898 i nygotisk stil och belägen vid Ban Josip Jelačićs torg i Nedre staden.
• Heliga Korsets kloster och kyrka – Franciskanerklostret och klosterkyrkan är belägna i Tvrđa. Heliga Korsets kloster uppfördes åren 1699–1705. Det byggdes sedan till i omgångar (1731, 1752–1757). Heliga Korsets kyrka uppfördes åren 1709–1720.
• Reformerta kalvinistiska kyrkan – Den reformerta kyrkan är belägen i stadsdelen Retfala.
• Sankt Jakobs kloster och kyrka – Kapucinerklostret och klosterkyrkan är belägna strax öster om Ante Starčevićs torg i Nedre staden. Sankt Jakobs kloster invigdes år 1710. Mellan åren 1721–1723 inleddes arbetena med att uppföra Sankt Jakobs kyrka som stod färdig år 1727.
• Sankt Rochus kapell – Romersk-katolsk kyrkobyggnad uppförd år 1741 i barockstil. Den är belägen i Övre staden och tillägnad Sankt Rochus.

Gator och torg

• Ante Starčevićs torg – Osijeks centrala torg är beläget i Övre staden och uppkallat efter den kroatiske landsfadern Ante Starčević (1823–1896).
• Ban Josip Jelačićs torg – Nedre stadens huvudtorg och platsen för den antika romerska bosättningen Mursa. Vid torget finns skulpturen "Ab ovo" som är ett verk av skulptören Slavomir Drinković (1951–2016). Skulpturen föreställer ett knäckt ägg som symboliserar "Osijeks födelseplats". Vid torget finns Vår Fru av snön-kyrkan.
• Frihetstorget – ett av två torg i Övre staden.
• Juraj Križanićs torg – Ett av tre torg i stadsdelen Tvrđa. Uppkallat efter författaren Juraj Križanić (1617–1683)
• Heliga Treenighetens torg – det centrala torget i Tvrđa. Vid torget ligger Stadsvaktens byggnad som idag rymmer slavonska museets arkeologiska avdelning och diagonalt från Stadsvaktens byggnad ligger Slavonska museet. Centralt på torget står Heliga Treenighetens votivstaty från år 1729. Statyn anses vara en av de mest finaste exemplen av pestkolonner i barockstil i Kroatien.
• Europaavenyn – Den centrala gatan är känd för den stora ansamlingen av byggnader uppförda med stildrag från secessionen (en variant av jugendstilen) som under 1800-talet och början av 1900-talet var en populär arkitekturstil i dåvarande Österrike-Ungern.
• Vatroslav Lisinskis torg – Ett av tre torg i stadsdelen Tvrđa. Uppkallat efter kompositören Vatroslav Lininski (1819–1854).

Parker, naturområden och rekreationsplatser

Osijek har 17 parker som tillsammans upptar en yta av 394 000 kvadratkilometer. Det stora antalet parker och grönområden har gett Osijek smeknamnen "den göra staden" och "parkernas stad".

Copacabana (lokalt kallat "Kopika") är ett pool- och strandkomplex beläget vid Dravas norra flodbank. Vid rekreationsområdet finns pooler, barer och restauranger samt möjligheter att bada i Drava.

Kultur, nöjen och idrott

Evenemang (urval)

Pariserhjul vid Advent i Osijek år 2021.

• Advent i Osijek (Advent u Osijeku) – Ett traditionellt och årligen återkommande evenemang med anknytning till advents- och julfirandet. Evenemanget äger rum i centrala Osijek och pågår från första advent (slutet av november eller början av december) till slutet av december. Det kännetecknas av en julmarknad och ett kultur- och underhållningsprogram riktat till allmänheten och besökare.
• Dockförarnas och dockteatrarnas möte (Susret lutkara i lutkarskih kazališta) – En återkommande dockteaterfestival som hålls vartannat år i Osijek.
• Kleines Oktoberfest – En årligen återkommande ölfestival som äger rum i oktober. (Se även Osijek Craft Beer Festival nedan).
• Kroatiska tamburicamusikfestivalen (Festival hrvatske tamburaške glazbe) – En sedan år 1961 årligen återkommande musikfestival där Kroatiens nationalinstrument tamburica som företrädesvis spelas i Slavonien står i fokus.
• Osijek Craft Beer Festival – En årligen återkommande ölprovningsfestival som äger rum i maj. Festivalen organiseras i "Gajba" som är ett ölprovningshus.
• Osijeks kultursommar (Osječko ljeto kulture) – En sedan år 2000 årligen återkommande kulturfestival. Den är den största festivalen av detta slag i östra Kroatien och äger rum under två veckor i slutet av juni och början av juli. Festivalen inleds årligen den 29 juni på Sankt Petrus och Paulus dag – de båda helgonen är staden Osijeks skyddshelgon. Programmet innehåller musik-, teater-, dans-, konst- och filmuppvisningar som äger rum på olika platser i staden.
• Stadens musikcykler – Osijeks musik-onsdag (Koncertni ciklus Grada – Osječka glazbena srijeda) – En årligen återkommande musikfestival och den främsta festivalen i Osijek som inkluderar klassisk musik. Festivalen kännetecknas av musikaliska gästspel av framstående kroatiska och utländska solister och ensembler som äger rum på olika platser i staden.
• Pannonian Challenge – Sport-, musik- och kulturfestival som årligen äger rum i juli. Under festivalen arrangeras bland annat tävlingar i extremsport och graffiti.
• "Slavonien, på hösten är du gyllene" (Slavonijo, u jesen si zlatna) – En årligen återkommande festival som äger rum under fyra dagar på hösten. Programmet består av olika typer av underhållning, bland annat gastronomiska upplevelser, uppvisning och försäljning av lokalt hantverk, barnens folklorefestival, tamburica-konserter samt procession och uppvisning av traditionella hästdragna bröllopsvagnar.
• Slavonska biennalen (Slavonski biennale) – Ett konstevenemang som äger rum vartannat år av konstmuseet i Osijek . På biennalen presenteras olika konstdiscipliner, däribland måleri, skulptur, grafik, multimedia, video, fotografi och andra samtida konstmetoder. Den hålls vanligtvis (men inte alltid) i konstmuseets lokaler.
• Vin-, turism- och cykelturismens dagar i Osijek (Dani vina, turizma i cikloturizma u Osijeku) – Kulturfestival som årligen äger rum i maj. I programmet ingår bland annat musikuppträdanden samt presentationer av lokala viner och kulinariska maträtter.
• Urban Fest Osijek (UFO) – Musikfestival med urban musik som årligen äger rum i juni. UFO är en utomhusfestival som anordnas vid katakomberna, mittemot Tvrđa, på andra sidan Drava.

Insignier, symboler och ceremonier

Osijeks hedersfalkgarde i Bakar år 2012.

Osijeks stadsvapen och stadsflagga är Osijeks officiella attribut. Därtill räknas stadssigillet och stadshymnen Moj Osijek (Mitt Osijek) till stadens officiella symboler. Tvrđa, hänggångbron, katedralen och floden Drava avbildade i grafisk form eller utformade i ett material utgör stadens informella symboler och syns inte sällan avbildade på souvenirer.

Počasna sokolska garda Osijek (Osijeks hedersfalkgarde) är ett historiskt livgarde som har en ceremoniell roll och representerar Osijek vid olika evenemang.

Museer och gallerier

I Osijek finns två museer – Slavonska museet och Konstmuseet. Dessa är, liksom Waldinger-galleriet belägna i stadsdelen Tvrđa.

Sportutövning och sportanläggningar

Gradski vrt-stadion år 2012.

Organiserad sportutövning har gamla anor i Osijek. År 1784 grundades stadens och tillika Kroatiens första sportförening – Građansko streljačko društvo Osijek (Osijeks civila skytteföreningen). Flera av Kroatiens mest framgångsrika individuella idrottare kommer från Osijek, däribland Davor Šuker (fotboll), Katica Ileš (handboll) och David Šain (rodd). Den största publika sporten är fotboll och stadens främsta fotbollsförening är NK Osijek. År 2019 öppnande Fotbollens hus i Osijek som samlar fotbollsentusiaster och har en utställningsavdelning.

I Osijek finns 192 sportföreningar med totalt 8 500 registrerade medlemmar. Därtill finns det ett stort antal fritids- och studentidrottare. En undersökning genomförd år 2020 med syfte att utarbeta en strategi för den lokala idrottsutvecklingen under perioden 2020–2030 visade att 54 procent av lokalinvånarna tränar regelbundet eller ganska regelbundet. Siffran antyder att lokalinvånarna är mer aktiva än det kroatiska riksgenomsnittet och EU-genomsnittet.

Till stadens mer betydande sportobjekt räknas Gradski vrt-stadion, Gradski vrt-hallen, Jug sporthall, Zrinjevac sporthall och Stadsbassängerna. Dessa sportfaciliteter (och fler därtill) administreras och underhålls av det kommunala bolaget Športski objekti.

Hälsa och sjukvård

Osijeks kliniska sjukvårdscenter är Osijeks och östligaste Kroatiens centrala sjukhus. Centralsjukhuset, det största i Slavonien, är beläget på gatuadressen Ulica Josipa Huttlera 4 i Nedre staden. Det är ett av landets fem kliniska sjukhuscenter och dess upptagningsområdet omfattar ett område med drygt en miljon invånare. Vårdinrättningen har drygt 1 400 sängplatser och 3 100 anställda (2017).

Utbildning och forskning

Agrobiotekniska fakultetens (en del av Osijeks universtitet) byggnad år 2020.

I Osijeks stadskommun finns flera förskolor, 20 grundskolor, 21 gymnasieskolor och ett lärosäte för högre studier – Josip Juraj Strossmayers universitet. Osijeks stads- och universitetsbibliotek är belägen på gatuadressen Europska avenija 24 och är stadens främsta bibliotek.

Kända personligheter födda i Osijek (urval)

• Jelena Dokić (1983–) – tennisspelare
• Branko Lustig (1932–2019) – filmproducent
• Krunoslav Slabinac (1944–2020) – sångare
• Josip Juraj Strossmayer (1815–1905) – biskop och politiker
• Franjo Šeper (1905–1981) – ärkebiskop
• Davor Šuker (1968–) – fotbollsspelare
• Franz von Teck (1837–1900) – greve, medlem av brittiska kungafamiljen och gammelfarfar till drottning Elizabeth II.
• Domagoj Vida (1989–) – fotbollsspelare

Trivia

• År 1687 lyckades styrkor från den europeiska militära alliansen Heliga ligan att befria Osijek som hade regerats av de muslimska osmanerna i 161 år (1526–1687). Klockan 11:00, på Sankt Mikaels dag fredagen den 26 september 1687, lämnade den siste osmanske befälhavaren Osijek för gott och den 29 september samma år tågade den kristna hären in i staden. Till åminnelse av denna dag har kyrkklockorna oavkortat ringt varje fredag klockan 11:00 sedan 1700-talet till idag i stadsdelarna Tvrđa samt Nedre- och Övre staden. Klockringen var lokalt känd under den tyskspråkiga benämningen "Mehlspeisen Glock" (Mjölmålstimmen) och sades påminna stadens husmödrar om att degen bör gräddas så att den står färdig lagom till lunch. Idag används vanligtvis den kroatiskspråkiga benämningen "Knedl sat" (Knödeltimmen).

Internationella relationer

Utländska konsulat

I Osijek har Albanien, Finland, Slovakien, Tyskland och Ungern konsulat (2020).

Vänorter

Osijek är vänort med följande orter:

• Pécs, Ungern (sedan 1973).
• Pforzheim, Tyskland (sedan 1989).
• Maribor, Slovenien (sedan 1995).
• Tuzla, Bosnien och Hercegovina (sedan 1996).
• Ploiești, Rumänien (sedan 1996).
• Lausanne, Schweiz (sedan 1996).
• Nitra, Slovakien (sedan 1997).
• Budapest XIII. kerület, 13:e distriktet i Budapest, Ungern (sedan 2001).
• Prizren, Kosovo (sedan 2010).
• Subotica, Serbien (sedan 2010).
• Vicenza, Italien (sedan 2014).
• Elbasan, Albanien (sedan 2015).
• Huanggang, Kina (sedan 2017).
• City of Canada Bay, Australien (sedan 2018).

Bildgalleri

• 
  Osijeks centralsjukhus – avdelningen för kirurgi
• 
  Länspalatset
• 
  Europaavenyn
• 
  Normann-palatset
• 
  Heliga korsets franciskanerkloster och klosterkyrka
• 
  "Promenada" – Osijeks populära promenadstråk vid Drava
• 
  Vattenporten
• 
  Sankta Eugenias bastion och vattentorn

Externa länkar

Kroatienportalen

Wikimedia Commons har media som rör Osijek.

Bilder & media

Engelskspråkiga Wikivoyage om Osijek

Reseguide