Hoppa till innehållet

Našice

Från Wikipedia
Našice
Ort
Land Kroatien Kroatien
Län Osijek-Baranjas län
Koordinater 45°30′0″N 18°06′0″Ö / 45.50000°N 18.10000°Ö / 45.50000; 18.10000
Folkmängd 14 291 (2021)
Borgmästare Krešimir Kašuba (HDZ)
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 31500
Riktnummer 031
Geonames 3194580
Skyddspatron Antonius av Padua
Festdag 13 juni
Našice i Kroatien.
Našice i Kroatien.
Našice i Kroatien.
Webbplats: www.nasice.hr

Našice (serbisk kyrilliska: Нашице, tyska: Naschitz, ungerska: Nekcse) är en stad i landskapet Slavonien i östra Kroatien, belägen precis norr om bergskedjan Krndija. Staden Našice har 7 307 invånare, och hela administriva området har 14 291 invånare (2021)[1].

Etymologi

[redigera | redigera wikitext]

Det finns en teori om att namnet Našice kommer från ordet nesti vilket betyder 'att bära'. Denna teori härstammar från floden som går genom staden och varit betydelsefull för invånarna. När det föll stora mängder regn över bergskedjan Krndija orsakade detta förhöjda vattennivåer i de angränsande bosättningarna Zoljan, Martin och Seona, och därmed behövde befolkningen gå ner till floden för att just bära saker bort från vattnets väg. Teorin är att folket då kallade platsen Nese. Ekaviska-kajkaviska former av ord nämns först av Andreas II av Ungern från huset Árpád (kroatiska: Arpadovići)[2].

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Našice har en rik historia som går hela vägen tillbaka till förhistorisk tid, och har under åren burit flera namn. I Romerska riket fanns orten Stravianae på platsen Našice ligger idag, och i dokumentet från 1200-talet bär den namnet Nekche. Staden har även burit namnet Nerthem i ett påvligt brev från år 1421. I medeltida dokument återkommer även namnen Nolko, Nolche, Negko, Nešice, Nexe, Nechize, Nesicha och Nescha. De olika namn kommer från alla olika folk som rört sig runt staden genom historien, då Našice redan under medeltiden var en stor marknadsplats[2][3].

Našice (då under namnet Nekche) omnämns för första gången i ett skriftligt dokument år 1229, där både staden och dess flod bär namnet. Urkunden är skriven av kungen Andreas II av Ungern, och i den beskrevs Našice vara en del av hans gods kallat Ovusak[3][4].

Banen av Slavonien åren 1229–1234, Julius I (kroatiska: Đula Šikloški (Šikloški är inte hans efternamn, utan betyder att han hade sitt eget gods i Siklós, ett ungerskt område nära Donji Miholjac[2])) från den ungerska adelsfamiljen Kán, var herre över hela godset Našice större delen av första halvan av 1200-talet. Han gav en del av Našices mark till tempelriddarna år 1230, bekräftat av ett brev från påven Gregorius IX. Tempelriddarorden byggde därefter Sankt Martins kyrka, samt ett kloster, i bosättningen Martin utanför Našice[2][5].

Andreas II:s efterträdare, sonen Béla IV av Ungern, straffade flertalet av sin fars rådgivare, däribland Julius I. Han fängslades och all hans egendom togs i beslag. Bélas bror, hertig Koloman av Galicien, donerade år 1240 marken till sin lärare och munskänk Dimitrije I av Aba[5][6]. På denna mark byggde franciskanerna kyrkan och klostret Sankt Antonius av Padua (kroatiska: crkva sv. Antuna Padovanskog) någon gång mellan åren 1275 och 1285[3].

Franciskanerna anlände till staden under andra hälften av 1200-talet. Uppförandet av deras kyrka och kloster var först daterat till 1373 på grund av en inskription i kyrkans tak, men detta har bevisats falskt genom historiska dokument. Slutet av 1200-talet skulle placera in klostret korrekt i en lista över kloster i Zagrebs förvar från 1344, samt med att klostret antog ungerska munkar redan år 1322[2].

Kungen över den kroatiska-ungerska unionen Karl I Robert gav år 1310 det gods tempelriddarna hade fått i Našice av Julius I till barnbarnet av Dimitrije I, Aleksandar II av Našički (alla ättlingar till Dmitrije I tog namnet Našički) av släkten Aba[6]. Två år senare, år 1312, avskaffades tempelherreorden, och då föll även Sankt Martin i hans ägo. Karl I Robert gaven även Aleksandar II rätten att bygga en borg (castrum) i området[5]. På order av påven Clemens V överlämnades all resterande egendom tillhörande tempelherreorde till Johanniterorden (kroatiska: Ivanovci) år 1315, som då kom till Našice. Detta gjorde att de kungliga gåvorna gick förlorade, och släkten Aba var tvungen att avstå tempelriddarnas del av Našice, samt Sankt Martin, och lämna över dem till johanniterna[3]. Johanniterna stannade i Našice fram till år 1532[4].

Borgen som Aleksandar II fick rätten att bygga tros vara Bedemgrad, en borg belägen omkring 20 km sydväst från dagens Našice i bosättningen Gradac. Ruiner av borgen finns kvar än idag, och området runt Bedemgrad tros vara platsen där gamla Našice låg[3].

Ännu en katolsk order som har hade inflytande i Našice under medeltiden är Sankta Klaras orden. Ruinerna av ett klarissakloster finns fortfarande kvar idag, beläget nära franciskanerklostret för Sankt Antonius av Padua[4].

Släktet Aba förlorade sin sista del av Našice på grund av Sigismund av Našički, sonen till Alexander II, då det konfiskerades i början av 1400-talet. Detta skedde då Sigismund föll i onåd hos kroatiske-ungerska kungen Sigismund av Ungern (alt. Luxemburg)[6]. År 1403 donerade kungen staden, borgen, Podgorač, samt alla Našices bosättningar till greven av länet Fejér, David Lacko av Szántó (kroatiska: David Lacković de Scent), och hans bror Jakob, som var avlägsna ättlingar till släkten Lackfi (kroatiska: Lacković). Dock var de kortvariga i staden då de misslyckades med att ta borgen i sin besittning[7][8]. Kungen beslutade att överlämna allt till Pfalzgreven Nikola II av släkten Garai (kroatiska: Gorjanski) och hans bror Ivan den 1 juli år 1407. Našice var i släkten Garais ägo fram tills deras gren - den pfalziska grenen - dog ut år 1481 i och med ättlingen Job[4][9].

Jobs änka, Fružina, var syster till hertigen Lovro Ilok (kroatiska: Iločki). Našice tillhörde under en tid Johan Corvinus, son till Mattias I Corvinus, fram till hans död år 1504 innan Lovro själv tog över styret över staden. Släkten lämnades dock utan manliga arvingar 1524, och försvann då ur staden[3][4][10].

Under 1500-talet intogs staden av osmanerna som drevs på flykten under 1600-talet. Staden hamnade då åter inom den habsburgska kronans domäner.

Greven Josip II Pejačević och hans bror Ignjat Tomo köpte Našices gods år 1734. Familjen Pejačević lät under 1800-talet uppföra ett slott i Našice och kom att dominera staden fram tills de fördrevs 1945.

Bosättningar

[redigera | redigera wikitext]

Administrativt omfattar staden Našice 18 mindre bosättningar. I listan representeras de med namn, samt invånarantal[1]:

Politik

[redigera | redigera wikitext]

Administrativt har varje bosättning en lokal styrelse, med två undantag. Granice, Crna Klada, Rozmajerovac och Polubaše faller alla under det lokala styret i Granice, och i Lilas styrelse omfattas både bosättningarna Lila och Ribnjak. Det finns sammanlagt 15 lokala avdelningar.

Kända personligheter från Našice

[redigera | redigera wikitext]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] Našices officiella webbplats Arkiverad 8 mars 2012 hämtat från the Wayback Machine. (kroatiska)
  2. ^ [a b c d e] ”POPULATION BY AGE, SEX AND TYPE OF SETTLEMENT, BY TOWNS/MUNICIPALITIES, 2021 CENSUS”. Croatian Bureau of Statistics. 27 oktober 2022. https://podaci.dzs.hr/media/rqybclnx/popis_2021-stanovnistvo_po_naseljima.xlsx. Läst 6 september 2025. 
  3. ^ [a b c d e f] Hrvatska enciklopedija. ”Našice” (på kroatiska). Hrvatska enciklopedija. https://www.enciklopedija.hr/. Läst 6 september 2025. 
  4. ^ [a b c d e] Majstorović, Srećko (1973). Našice kroz 700 godina 1229-1929 
  5. ^ [a b c] Cvekan, Paškal (1981). Franjevci u Abinim Našicama 
  6. ^ [a b c] Anita Karanović (2015). POVIJEST NAŠICA OD 18. DO 20. STOLJEĆA. Josip Juraj Strossmayer University of Osijek, Faculty of Education. 
  7. ^ Hrvatska enciklopedija. ”Aba” (på kroatiska). Hrvatska enciklopedija. https://www.enciklopedija.hr/. Läst 6 september 2025. 
  8. ^ ”LACKOVIĆ - Hrvatski biografski leksikon”. hbl.lzmk.hr. https://hbl.lzmk.hr/clanak/lackovic. Läst 6 september 2025. 
  9. ^ ”LACKOVIĆ - Hrvatski biografski leksikon”. hbl.lzmk.hr. https://hbl.lzmk.hr/clanak/lackovic. Läst 6 september 2025. 
  10. ^ ”ILOČKI - Hrvatski biografski leksikon”. hbl.lzmk.hr. https://hbl.lzmk.hr/clanak/ilocki. Läst 6 september 2025. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Našice&oldid=58024659”