Peter Schantz

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Peter Schantz
Peter Schantz 2010.pdf
FöddPeter Gösta Schantz
28 april 1954 (67 år)
Stockholm
NationalitetSvensk
MedborgarskapSvenskt
Utbildad vidKarolinska Institutet Arbcom ru editing.svg
SysselsättningProfessor
ArbetsgivareMittuniversitetet
Umeå universitet
Redigera Wikidata
Sträckning och depåer för den 1500 km långa skidfärden längs den svenska fjällkedjan för forskningsexpedition TranTre år 1978.
Lingloppet skapades 1988 vid GIH:s 175-årsjubileum. Sträckningen är från Lings friluftsgrav vid norra Haga-Brunnsviken, genom Hagaparken till Sergels torg (där Kungl. Gymnastiska Centralinstitutet låg åren 1813-1944) och vidare upp till Stadionhöjden där GIH ligger idag.
Skulpturen "Korssittande flicka", av Peter Linde, vid den plats på nuvarande Sergels torg i Stockholm där Kungl. Gymnastiska Centralinstitutet (numera Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH) låg åren 1813-1944.

Peter Gösta Schantz, född den 28 april 1954 i Stockholm, är en svensk forskare inom det rörelsevetenskapliga området.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Efter examen från S:t James Senior High School i S:t James, Minnesota, USA, 1972, och Stockholms Musikgymnasium vid Adolf Fredriks skola 1974, blev han gymnastikdirektör vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm 1977, reservofficer vid Lapplands jägarregemente i Kiruna 1978, och doktor i medicinsk vetenskap vid Karolinska Institutet 1986.

2008 blev Schantz den förste professorn med inriktningen fysisk aktivitet och hälsa i Sverige, och det vid Mittuniversitetet i Östersund. 2013 blev han professor i humanbiologi, med särskild inriktning mot temaområdet rörelse, hälsa och miljö, vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm.[1]

Han har i omgångar varit gästprofessor vid Umeå Universitet och Mittuniversitetet samt gästforskare vid University of Queensland, Brisbane, Australien och Auckland University of Technology, Auckland, Nya Zeeland.

Schantz forskning inleddes inom arbetsfysiologin, särskilt anpassningen i muskulaturen med fysisk träning och nedträning. Studier av bland annat 1500 km turåkning på skidor längs den svenska fjällkedjan (Fjällmarsch TranTre, år 1978, [2][3]) ingår i hans doktorsavhandling Plasticity of human skeletal muscle från år 1986.[4]. Han visade därvid att långsamma reglerande och kontraktila proteiner kan bildas i snabba muskelceller vid långvarigt muskelarbete. Vidare belystes hur transportsystem för den energirika föreningen NADH, mellan muskelcellers cytoplasma och mitokondrier, anpassades till fysisk träning. Tillsammans med Rolf Wibom blev han även en av pionjärerna inom forskningen om hur fysisk träning påverkar kapaciteten för energiproduktion i musklernas mitokondrier.[5]

1988 fick Schantz en tjänst vid GIH med uppgift att utveckla undervisning inom flervetenskaplig forskningsmetodik och självständigt uppsatsskrivande. Från 1998 fick han i uppdrag att utveckla temaområdet rörelse, hälsa och miljö vid samma lärosäte. Snart blev hållbar utveckling ett övergripande perspektiv för hans syn på fysisk aktivitet och folkhälsa samt skolans rörelseämne [6]

Ett initialt fokus i forskningen på olika frågeställningar knutna till värden i landskap för tätortsnära friluftsliv och naturmöte speglas i böckerna Nationalstadsparken – ett experiment i hållbar utveckling (2002)[7], The European City and Green Space (2006)[8], Friluftshistoria (2008)[9] och Forests, Trees and Human Health(2011)[10] [11].

Schantz driver numera ett flervetenskapligt forskningsprojekt om aktiv arbetspendling genom gång och cykling, vilket belyses i två rapporter som har givits ut av Trafikverket: Om gång och cykling, hälsa och en hållbar utveckling (2015)[12] samt De upplevda landskapen för cykling. Påverkan på hälsan (2018)[13][14].

2003-2004 ledde Schantz utredningen Forskning och utbildning inom friluftsliv. Utredning och förslag (2004) [15] som har Sverige i fokus, men även speglade läget i Norge och Danmark. Utredningen utmynnade bland annat i förslag om att etablera friluftsvetenskap som ett flervetenskapligt akademiskt ämne.

2009-2013 ingick han i Statens folkhälsoinstituts vetenskapliga råd, och har även verkat som rådgivare åt WHO i dess utveckling av ett hälsoekonomiskt redskap för cykling och gång (WHO HEAT for cycling and walking)[16][17].

Schantz bibliografi rymmer även populärvetenskapliga, kultur- och vetenskapshistoriska texter, debattartiklar, understreckare i Svenska Dagbladet [18] samt essäsamlingen Om människan i rörelse och i vila (2014).[19]

Han har tagit flera initiativ inom det kulturella området, däribland till skulpturen "Korssittande flicka" av Peter Linde vid Sergels torg i Stockholm [20] samt "Lingloppet - en bildande löptävling" [21].

Familj[redigera | redigera wikitext]

Han är son till juristen Gunnar Schantz och förskolläraren Anna-Greta, född Olofsson. Släkten Schantz härstammar från lutheranen Johan Eberhard Schantz som under 30-åriga kriget invandrade från södra Tyskland till Sverige och blev sekreterare till kung Karl X Gustav.

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Schantz, P. 1980. Långtur: om 150 mil turåkning längs svenska fjällkedjan. Idrottsfysiologi, rapport nr 19, Stockholm: Trygg-Hansa.
  • Schantz, Peter. 1986. "Plasticity of human skeletal muscle: with special reference to effects of physical training on enzyme levels of the NADH shuttles and phenotypic expression of slow and fast myofibrillar proteins". Acta Physiologica Scandinavica. 128 (Suppl 558): 1–62.
  • Wibom, Rolf; Hultman, Erik; Johansson, Mats; Matherei, Kaj; Constantin-Teodosiu, Dimitri; Schantz, Peter. 1992. "Adaptation of mitochondrial ATP-production in human skeletal muscle to endurance training and detraining". Journal of Applied Physiology. 73 (5): 2004–10. doi:10.1152/jappl.1992.73.5.2004.
  • Schantz, Peter. 2006. "The Formation of National Urban Parks: a Nordic Contribution to Sustainable Development?". In Clark, Peter (ed.). The European City And Green Space: London, Stockholm, Helsinki And St. Petersburg, 1850–2000. Aldershot: Ashgate. pp. 159–74.
  • De Vries, S., Claßen, T., Eigenheer-Hug, S-M., Korpela, K., Maas, J., Mitchell, R. & Schantz, P. 2011. Contributions of Natural Environments to Physical Activity. Theory and Evidence Base. (Eds. Nilsson, K.., Sangster, M., Gallis, C., Hartig, T., de Vries, S., Seeland, K.. & Schipperijn, J.). In: Forests, Trees and Human Health, Springer Verlag, Berlin.
  • Wahlgren, Lina; Stigell, Erik; Schantz, Peter. 2010. "The active commuting route environment scale (ACRES): Development and evaluation". International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity. 7: 58. doi:10.1186/1479-5868-7-58.
  • Lundvall, S.; Schantz, P. 2013. "Physical Activities and Their Relation to Physical Education: A 200-Year Perspective and Future Challenges". The Global Journal of Health and Physical Education Pedagogy. 2 (1): 7–16.
  • Schantz, P. & Lundvall, S. 2014. Changing perspectives on physical education in Sweden. Implementing dimensions of public health and sustainable development. In: Physical Education and Health: Global Perspectives and Best Practice (Eds. Cristopher Edginton & Mingkai Chin), pp 463–475, Urbana, IL, USA: Sagamore Publishing Company
  • Wahlgren, L.; Schantz, P. 2014. "Exploring Bikeability in a Suburban Metropolitan Area Using the Active Commuting Route Environment Scale (ACRES)". International Journal of Environmental Research and Public Health. 11 (8): 8276–8300. doi:10.3390/ijerph110808276. PMC 4143862.
  • Johansson, C., Lövenheim, B., Schantz, P., Wahlgren, L., Almström, P., Markstedt A., Strömgren, M., Forsberg, B. & Sommar J.N. 2017. Impacts on air pollution and health by changing commuting from car to bicycle. Science of the Total Environment 584–585:55–63
  • Schantz P. 2019. Alfred Nobel and his unknown coworker. Norrbottens-Kuriren, December 18
  • Schantz P, Salier Eriksson, J, Rosdahl, H. 2020. Perspectives on exercise intensity, volume and energy expenditure in habitual cycle commuting. Front. Sports Act. Living 2:65
  • Sommar JN, Johansson C, Lövenheim B, Schantz P, Markstedt A, Strömgren M, Stigson H, and Forsberg B. 2021. Overall health impacts of a potential increase in cycle commuting in Stockholm, Sweden. Scand J Publ. Health 1-13.
  • Salier Eriksson, J, Olsson, KSE, Rosdahl H & Schantz, P. 2021. Heart rate methods can be valid for estimating intensity spectrums of oxygen uptake in field exercise. Frontiers in Physiology 12, 687566.
  • Schantz P. 2021. Can nature really affect our health? A short review of studies. In: Large Parks in Large Cities, London: Routledge

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Peter Schantz vid GIH
  2. ^ Fjällmarsch TranTre
  3. ^ Die Gebirgsexpedition Trantre
  4. ^ Title/ Plasticity of human skeletal muscle with special reference to effects of physical training in enzyme levels of the NADH shuttles and phenotype expression of slow and fast myofibrillar proteins
  5. ^ Title/Adaptation of mitochondrial ATP production in human skeletal muscle to endurance training and detraining
  6. ^ / Schantz, P. 2002. Environment, Sustainability and the Agenda for Physical Education. International Council of Sport Science and Physical Education (ICSSPE) Bulletin, September, No 36, pp 8-9.
  7. ^ [1]Holm, L. & Schantz, P. (red.) 2002. Nationalstadsparken – ett experiment i hållbar utveckling.: Studier av värdefrågor, lagtillämpning och utvecklingslinjer. Stockholm: Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas), 2002.
  8. ^ . The European City and Green Space (2006)
  9. ^ Friluftshistoria 2008
  10. ^ Forests, Trees and Human Health 2011
  11. ^ The Research Project on Green Environments
  12. ^ Om gång och cykling, hälsa och en hållbar utveckling, 2015
  13. ^ De upplevda landskapen för cykling. Påverkan på hälsan, 2018.
  14. ^ The Research Project on Physically Active Commuting in Greater Stockholm (PACS)
  15. ^ Forskning och utbildning inom friluftsliv. Utredning och förslag
  16. ^ Peter Schantz som rådgivare åt WHO Arkiverad 20 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  17. ^ Peter Schantz som rådgivare åt WHO Arkiverad 26 april 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  18. ^ Understreckare i Svenska Dagbladet
  19. ^ Om människan i rörelse och i vila. Essäer
  20. ^ Skulpturerna
  21. ^ Lingloppet - en bildande löptävling

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]