Peter Schantz

Peter Schantz
	Peter Schantz
Född	Peter Gösta Schantz; 28 april 1954 (69 år); Stockholm
Nationalitet	Svensk
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Karolinska Institutet
Sysselsättning	Professor
Arbetsgivare	Mittuniversitetet; Umeå universitet
	Redigera Wikidata

Peter Gösta Schantz, född den 28 april 1954 i Stockholm, är en svensk professor och forskare inom det rörelsevetenskapliga området.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Schantz avlade examen som gymnastikdirektör vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm 1977. Han disputerade 1986 i medicinsk vetenskap vid Karolinska Institutet på en avhandling^[1] Plasticity of human skeletal muscle som studerar anpassningen i muskulaturen med fysisk träning och nedträning. I syfte att belysa om snabba muskelfibertyper kan transformeras till långsamma studerades bland annat effekter av 1 500 km turåkning på skidor längs den svenska fjällkedjan i fjällmarschen TranTre 1978.^[2]^[3]

År 2008 blev Schantz utnämnd till professor med inriktningen fysisk aktivitet och hälsa vid Mittuniversitetet i Östersund. År 2013 blev han professor i humanbiologi, med särskild inriktning mot temaområdet rörelse, hälsa och miljö, vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm.^[4]

Under 1990-talet började Schantz utveckla en flervetenskaplig forskningsinriktning om rörelse, hälsa och miljö, där man bland annat behandlade värden och samhällsprocesser knutna till landskap för tätortsnära friluftsliv och naturmöte. Det speglas i böckerna Nationalstadsparken – ett experiment i hållbar utveckling (2002),^[5] The European City and Green Space (2006),^[6] Friluftshistoria (2008)^[7] och Forests, Trees and Human Health(2011)^[8]^[9], och Why Large Cities Need Large Parks. Large Parks in Large Cities (2021)^[10].

2002 förslog han en komplettering av gymnasiarken Per Henrik Lings dogm från 1800-talet om att “människans rörelser skall baseras på människoorganismens lagar” med tillägget: “och utföras under betingelser som harmonierar med ekosystemen och en hållbar utveckling”.^[11]

2003–2004 ledde Schantz utredningen Forskning och utbildning inom friluftsliv. Utredning och förslag (2004)^[12] som fokuserade på Sverige men även speglade läget i Norge och Danmark. Utredningen utmynnade bland annat i förslag om att etablera friluftsvetenskap som ett flervetenskapligt akademiskt ämne.

Schantz har bedrivit flervetenskapliga studier av arbetspendling genom gång och cykling. De beskrivs i två rapporter utgivna av Trafikverket: Om gång och cykling, hälsa och en hållbar utveckling (2015)^[13] samt De upplevda landskapen för cykling. Påverkan på hälsan (2018)^[14]^[15]. Denna forskning har lett till folkhälsorekommendationen 6000 transportsteg fem dagar i veckan under hela året för att nå optimala hälsoeffekter. ^[16] Med en målsättning att förstå hur miljövariabler påverkar vårt välbefinnande när vid går eller cyklar längs en färdväg har han utvecklat färdvägsmiljöskalan ACRES ^[17], och myntat begreppet "miljömässigt ovälbefinnande" som kontrast till "miljömässigt välbefinnande".^[18], ^[19]

Han ingick 2009–2013 i Statens folkhälsoinstituts vetenskapliga råd, och har även verkat som rådgivare åt WHO i dess utveckling av ett hälsoekonomiskt redskap (WHO HEAT for cycling and walking) för att värdera effekter cykling och gång.^[20]^[21]

Schantz har även publicerat kultur- och vetenskapshistoriska samt populärvetenskapliga texter, debattartiklar och understreckare i Svenska Dagbladet^[22] samt essäsamlingen Om människan i rörelse och i vila (2014).^[23] Han har tagit flera initiativ inom det kulturella området, däribland till skulpturen "Korssittande flicka" av Peter Linde vid Sergels torg i Stockholm ^[24] samt "Lingloppet - en bildande löptävling" ^[25]. Schantz var även en av initiativtagarna till bildandet av Sveriges första nationalstadspark i Stor-Stockholm.^[26]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Peter Schantz är son till juristen Gunnar Schantz och förskolläraren Anna-Greta, född Olofsson.

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

2016 – Mottagare av Samfundet S:t Eriks belöningsplakett och pris, 2016
2018 – Utsedd till Årets Cykelhjälte, 2018 (Hövding)
2020 – Mottagare av Stiftelsen Norrskatans miljöpris, 2020

Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

1980 – Långtur: om 150 mil turåkning längs svenska fjällkedjan. Stockholm: Trygg-Hansa. Libris 579143. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-480
2002 – Holm Lennart, Schantz Peter, red. Nationalstadsparken: ett experiment i hållbar utveckling : studier av värdefrågor, lagtillämpning och utvecklingslinjer. T / Formas, 1650-9846 ; 2002:3. Stockholm: Formas. Libris 8814659. ISBN 9154058929. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-4426
2012 – Om färdvägsmiljöers betydelse för gång, cykling, hälsa och välbefinnande. Publikation / Trafikverket ; 2012:097. Borlänge: Trafikverket. Libris 13525160. ISBN 978-91-7467-360-9
2014 – Om människan i rörelse och i vila: essäer. Stockholm: Oak Meadow Hill Editions. Libris 17389843. ISBN 978-91-637-7333-4. https://www.researchgate.net/publication/356998570_Om_manniskan_i_rorelse_och_i_vila_Essaer

Referenser[redigera | redigera wikitext]

^ Schantz, Peter (1986) (på engelska). Plasticity of human skeletal muscle: with special reference to effects of physical training on enzyme levels of the NADH shuttles and phenotypic expression of slow and fast isoforms of myofibrillar proteins. Acta physiologica Scandinavica. Supplementum, 0302-2994 ; 558. Oxford: Blackwell Scientific Publications. Libris 7672924. ISBN 9179001254. https://www.researchgate.net/publication/20204986_Plasticity_of_human_skeletal_muscle_with_special_reference_to_effects_of_physical_training_in_enzyme_levels_of_the_NADH_shuttles_and_phenotype_expression_of_slow_and_fast_myofibrillar_proteins
^ Fjällmarsch TranTre
^ Die Gebirgsexpedition Trantre
^ Peter Schantz vid GIH
^ [1]Holm, L. & Schantz, P. (red.) 2002. Nationalstadsparken – ett experiment i hållbar utveckling.: Studier av värdefrågor, lagtillämpning och utvecklingslinjer. Stockholm: Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas), 2002.
^ . The European City and Green Space (2006)
^ Friluftshistoria 2008
^ Forests, Trees and Human Health 2011
^ ”The Research Project on Green Environments”. Arkiverad från originalet den 4 december 2021. https://web.archive.org/web/20211204233026/https://www.gih.se/ge. Läst 4 mars 2019.
^ Why Large Cities Need Large Parks. Large Parks in Large Cities.
^ / Schantz, P. 2002. Environment, Sustainability and the Agenda for Physical Education. International Council of Sport Science and Physical Education (ICSSPE) Bulletin, September, No 36, pp 8-9.
^ Forskning och utbildning inom friluftsliv. Utredning och förslag
^ Om gång och cykling, hälsa och en hållbar utveckling, 2015
^ De upplevda landskapen för cykling. Påverkan på hälsan, 2018.
^ ”The Research Project on Physically Active Commuting in Greater Stockholm (PACS)”. Arkiverad från originalet den 3 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160603041152/http://www.gih.se/pacs. Läst 26 april 2016.
^ Perspectives on exercise intensity, volume, step characteristics, and health outcomes in walking for transport.
^ [2]
^ Schantz, P. 2014. Physical activity behaviours and environmental well-being in a spatial context. In: Geography and Health – A Nordic Outlook. Chief eds. Schærström, A., Jørgensen, S.H. & Sivertun, Å. Swedish National Defence College: Stockholm; Norwegian University of Science and Technology (NTNU): Trondheim; Universität Bonn: Bonn
^ Andersson, D., Wahlgren, L., Olsson, K.S.E. & Schantz, P. 2023. Pedestrians’ perceptions of motorized traffic variables in relation to appraisals of urban route environments. Int. J. Environ. Res. Public Health 20(4), 3743
^ Peter Schantz som rådgivare åt WHO Arkiverad 20 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.
^ Peter Schantz som rådgivare åt WHO Arkiverad 26 april 2016 hämtat från the Wayback Machine.
^ Understreckare i Svenska Dagbladet
^ Schantz, P. 2014. Om människan i rörelse och i vila. Essäer. Stockholm: Oak Meadow Hill Editions
^ Skulpturerna
^ Lingloppet - en bildande löptävling
^ Murray, R. 2021. Why Cities Need Large Parks. In: Why Cities Need Large Parks – Large Parks in Large Cities, (ed. R. Murray), London: Routledge/Stockholm: Medströms.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

[1] Schantz, Peter (1986) (på engelska). Plasticity of human skeletal muscle: with special reference to effects of physical training on enzyme levels of the NADH shuttles and phenotypic expression of slow and fast isoforms of myofibrillar proteins. Acta physiologica Scandinavica. Supplementum, 0302-2994 ; 558. Oxford: Blackwell Scientific Publications. Libris 7672924. ISBN 9179001254. https://www.researchgate.net/publication/20204986_Plasticity_of_human_skeletal_muscle_with_special_reference_to_effects_of_physical_training_in_enzyme_levels_of_the_NADH_shuttles_and_phenotype_expression_of_slow_and_fast_myofibrillar_proteins

[2] Fjällmarsch TranTre

[3] Die Gebirgsexpedition Trantre

[4] Peter Schantz vid GIH

[5] [1]Holm, L. & Schantz, P. (red.) 2002. Nationalstadsparken – ett experiment i hållbar utveckling.: Studier av värdefrågor, lagtillämpning och utvecklingslinjer. Stockholm: Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas), 2002.

[6] . The European City and Green Space (2006)

[7] Friluftshistoria 2008

[8] Forests, Trees and Human Health 2011

[9] ”The Research Project on Green Environments”. Arkiverad från originalet den 4 december 2021. https://web.archive.org/web/20211204233026/https://www.gih.se/ge. Läst 4 mars 2019.

[10] Why Large Cities Need Large Parks. Large Parks in Large Cities.

[11] / Schantz, P. 2002. Environment, Sustainability and the Agenda for Physical Education. International Council of Sport Science and Physical Education (ICSSPE) Bulletin, September, No 36, pp 8-9.

[12] Forskning och utbildning inom friluftsliv. Utredning och förslag

[13] Om gång och cykling, hälsa och en hållbar utveckling, 2015

[14] De upplevda landskapen för cykling. Påverkan på hälsan, 2018.

[15] ”The Research Project on Physically Active Commuting in Greater Stockholm (PACS)”. Arkiverad från originalet den 3 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160603041152/http://www.gih.se/pacs. Läst 26 april 2016.

[16] Perspectives on exercise intensity, volume, step characteristics, and health outcomes in walking for transport.

[17] [2]

[18] Schantz, P. 2014. Physical activity behaviours and environmental well-being in a spatial context. In: Geography and Health – A Nordic Outlook. Chief eds. Schærström, A., Jørgensen, S.H. & Sivertun, Å. Swedish National Defence College: Stockholm; Norwegian University of Science and Technology (NTNU): Trondheim; Universität Bonn: Bonn

[19] Andersson, D., Wahlgren, L., Olsson, K.S.E. & Schantz, P. 2023. Pedestrians’ perceptions of motorized traffic variables in relation to appraisals of urban route environments. Int. J. Environ. Res. Public Health 20(4), 3743

[20] Peter Schantz som rådgivare åt WHO Arkiverad 20 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.

[21] Peter Schantz som rådgivare åt WHO Arkiverad 26 april 2016 hämtat från the Wayback Machine.

[22] Understreckare i Svenska Dagbladet

[23] Schantz, P. 2014. Om människan i rörelse och i vila. Essäer. Stockholm: Oak Meadow Hill Editions

[24] Skulpturerna

[25] Lingloppet - en bildande löptävling

[26] Murray, R. 2021. Why Cities Need Large Parks. In: Why Cities Need Large Parks – Large Parks in Large Cities, (ed. R. Murray), London: Routledge/Stockholm: Medströms.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]

[21]

[22]

[23]

[24]

[25]

[26]