Peter Schantz

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Peter Schantz
Född Peter Gösta Schantz
28 april 1954 (63 år)
Stockholm
Nationalitet Svensk
Yrke/uppdrag Professor, forskare

Peter Gösta Schantz, född den 28 april 1954 i Stockholm, är en svensk forskare inom det rörelsevetenskapliga området. Han blev gymnastikdirektör vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm 1977, reservofficer vid Lapplands jägarregemente i Kiruna 1978, doktor i medicinsk vetenskap vid Karolinska Institutet (KI) 1986, docent i idrott vid Örebro universitet 2005, professor i idrottsvetenskap, inriktning fysisk aktivitet och hälsa vid Mittuniversitetet 2008 och professor i humanbiologi, med särskild inriktning mot temaområdet rörelse, hälsa och miljö, vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm 2013 [1].

Schantz forskargärning inleddes inom arbetsfysiologin, särskilt anpassningen i muskulaturen med fysisk träning och nedträning. Hans studier av 1500 km turåkning på skidor längs den svenska fjällkedjan blev mycket omtalade, och ingick i doktorsavhandlingen ”Plasticity of human skeletal muscle: with special reference to effects of physical training on enzyme levels of the NADH shuttles and phenotypic expression of slow and fast isoforms of myofibrillar proteins” som lades fram 1986. Forskningen breddades senare till området fysisk aktivitet och folkhälsa i ett perspektiv av hållbar utveckling, med ett initialt fokus på olika frågeställningar knutna till värden i landskap för tätortsnära friluftsliv och naturmöte. Han driver för närvarande ett flervetenskapligt forskningsprojekt om fysiskt aktiv arbetspendling i Stor-Stockholm. [2]

Schantz har verkat som expert, utredare och rådgivare, bland annat åt WHO i dess utveckling av ett hälsoekonomiskt redskap för cykling och gång (WHO HEAT for cycling and walking)[3][4]. Åren 2009-2013 ingick han i Statens folkhälsoinstituts vetenskapliga råd. Han har även skrivit ett stort antal populärvetenskapliga texter, debattartiklar, recensioner, understreckare [5] och en essäsamling: Om människan i rörelse och i vila. [6]

År 2016 mottog han Samfundet S:t Eriks belöningsplakett och pris, vilket utdelas för "berömliga insatser av vetenskaplig, konstnärlig, journalistisk eller kulturminnesvårdande natur".

Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Schantz, P. 1980. Långtur: om 150 mil turåkning längs svenska fjällkedjan. Idrottsfysiologi, rapport nr 19, Stockholm: Trygg-Hansa.
  • Schantz, P.G. 1986. Plasticity of human skeletal muscle: with special reference to effects of physical training on enzyme levels of the NADH shuttles and phenotypic expression of slow and fast isoforms of myofibrillar proteins, Acta Physiologica Scandinavica, vol 128, Suppl. 558. Doktorsavhandling.
  • Holm, L. & Schantz, P. (red.) 2002. Nationalstadsparken – ett experiment i hållbar utveckling.: Studier av värdefrågor, lagtillämpning och utvecklingslinjer. Stockholm: Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas), 2002.
  • Schantz, P. & Silvander, U. (red.) 2004. Forskning och utbildning inom friluftsliv. Utredning och förslag, Hägersten: FRISAM.
  • Schantz, P. 2006. The Formation of National Urban Parks: a Nordic Contribution to Sustainable Development? In: The European City and Green Space; London, Stockholm, Helsinki and S:t Petersburg, 1850-2000 (Ed. Peter Clark), Historical Urban Studies Series (Eds. Jean-Luc Pinol & Richard Rodger), Aldershot: Ashgate Publishing Limited.
  • Schantz, P. 2008. Det tätortsnära naturmötet. I: Friluftshistoria – från `härdande friluftslif´ till ekoturism och miljöpedagogik: Teman i det svenska friluftslivets historia. (red. Klas Sandell & Sverker Sörlin), Carlssons Bokförlag, Stockholm, (2:a rev uppl) s. 238-257.
  • De Vries, S., Claßen, T., Eigenheer-Hug, S-M., Korpela, K., Maas, J., Mitchell, R. & Schantz, P. 2011. Contributions of Natural Environments to Physical Activity. Theory and Evidence Base. (Eds. Nilsson, K., Sangster, M., Gallis, C., Hartig, T., de Vries, S., Seeland, K.. & Schipperijn, J.). In: Forests, Trees and Human Health, Berlin: Springer Verlag.
  • Schantz, P. 2012. Om färdvägsmiljöers betydelse för gång, cykling, hälsa och välbefinnande. Borlänge: Trafikverket.
  • Schantz, P. & Lundvall, S. 2014. Changing perspectives on physical education in Sweden. Implementing dimensions of public health and sustainable development. In: Physical Education and Health: Global Perspectives and Best Practice (Eds. Cristopher Edginton & Mingkai Chin), pp 463-475, Urbana, IL, USA: Sagamore Publishing Company
  • Schantz, P. 2014. Physical activity behaviours and environmental well-being in a spatial context. In: Geography and Health – A Nordic Outlook. Chief eds. Schærström, A., Jørgensen, S.H. & Sivertun, Å. Swedish National Defence College: Stockholm; Norwegian University of Science and Technology (NTNU): Trondheim; Universität Bonn: Bonn
  • Schantz, P. 2014. Om människan i rörelse och i vila. Essäer. Stockholm: Oak Meadow Hill Editions.
  • Schantz, P. 2015. Om gång och cykling, hälsa och en hållbar utveckling. Rapport 2015:153. Borlänge: Trafikverket.
  • Schantz, P. 2017. Hälsa som mål. Om grön stadsplanering. I: Parkstaden. Stockholms landskap och stadens rum. (red. Ann Pålsson). Stockholm: Historiska Media.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Peter Schantz vid GIH
  2. ^ The Research Project on Physically Active Commuting in Greater Stockholm (PACS)
  3. ^ Peter Schantz som rådgivare åt WHO Arkiverad 20 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ Peter Schantz som rådgivare åt WHO Arkiverad 26 april 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ Understreckare i Svenska Dagbladet
  6. ^ Om människan i rörelse och i vila. Essäer

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]