Peter Schantz

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Peter Schantz
Peter Schantz 2010.pdf
FöddPeter Gösta Schantz
28 april 1954 (68 år)
Stockholm
NationalitetSvensk
MedborgarskapSverige
Utbildad vidKarolinska Institutet Arbcom ru editing.svg
SysselsättningProfessor
ArbetsgivareMittuniversitetet
Umeå universitet
Redigera Wikidata
Sträckning och depåer för den 1500 km långa skidfärden längs den svenska fjällkedjan för forskningsexpedition TranTre år 1978.
Lingloppet skapades 1988 vid GIH:s 175-årsjubileum. Sträckningen är från Lings friluftsgrav vid norra Haga-Brunnsviken, genom Hagaparken till Sergels torg (där Kungl. Gymnastiska Centralinstitutet låg åren 1813-1944) och vidare upp till Stadionhöjden där GIH ligger idag.
Skulpturen "Korssittande flicka", av Peter Linde, vid den plats på nuvarande Sergels torg i Stockholm där Kungl. Gymnastiska Centralinstitutet (numera Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH) låg åren 1813-1944.

Peter Gösta Schantz, född den 28 april 1954 i Stockholm, är en svensk professor och forskare inom det rörelsevetenskapliga området.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Schantz avlade examen som gymnastikdirektör vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm 1977. Han disputerade 1986 i medicinsk vetenskap vid Karolinska Institutet på en avhandling[1] Plasticity of human skeletal muscle som studerar anpassningen i muskulaturen med fysisk träning och nedträning. I syfte att belysa om snabba muskelfibertyper kan transformeras till långsamma studerades bland annat effekter av 1 500 km turåkning på skidor längs den svenska fjällkedjan i fjällmarschen TranTre 1978.[2][3]

År 2008 blev Schantz utnämnd till professor med inriktningen fysisk aktivitet och hälsa vid Mittuniversitetet i Östersund. År 2013 blev han professor i humanbiologi, med särskild inriktning mot temaområdet rörelse, hälsa och miljö, vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm.[4]

Under 1990-talet började Schantz utveckla en flervetenskaplig forskningsinriktning om rörelse, hälsa och miljö, där man bland annat behandlade värden och samhällsprocesser knutna till landskap för tätortsnära friluftsliv och naturmöte. Det speglas i böckerna Nationalstadsparken – ett experiment i hållbar utveckling (2002),[5] The European City and Green Space (2006),[6] Friluftshistoria (2008)[7] och Forests, Trees and Human Health(2011)[8][9], och Why Large Cities Need Large Parks. Large Parks in Large Cities (2021)[10]. Han har kompletterat gymnasiarken Per Henrik Lings dogm från 1800-talet om att “människans rörelser skall baseras på människoorganismens lagar” med tillägget: “och utföras under betingelser som harmonierar med ekosystemen och en hållbar utveckling”.[11]

2003–2004 ledde Schantz utredningen Forskning och utbildning inom friluftsliv. Utredning och förslag (2004)[12] som fokuserade på Sverige men även speglade läget i Norge och Danmark. Utredningen utmynnade bland annat i förslag om att etablera friluftsvetenskap som ett flervetenskapligt akademiskt ämne.

Schantz har bedrivit flervetenskapliga studier av arbetspendling genom gång och cykling. De beskrivs i två rapporter utgivna av Trafikverket: Om gång och cykling, hälsa och en hållbar utveckling (2015)[13] samt De upplevda landskapen för cykling. Påverkan på hälsan (2018)[14][15].

Han ingick 2009–2013 i Statens folkhälsoinstituts vetenskapliga råd, och har även verkat som rådgivare åt WHO i dess utveckling av ett hälsoekonomiskt redskap (WHO HEAT for cycling and walking) för att värdera effekter cykling och gång.[16][17]

Schantz har även publicerat kultur- och vetenskapshistoriska samt populärvetenskapliga texter, debattartiklar och understreckare i Svenska Dagbladet[18] samt essäsamlingen Om människan i rörelse och i vila (2014). Han har tagit flera initiativ inom det kulturella området, däribland till skulpturen "Korssittande flicka" av Peter Linde vid Sergels torg i Stockholm [19] samt "Lingloppet - en bildande löptävling" [20]. Schantz var även en av initiativtagarna till bildandet av Sveriges första nationalstadspark i Stor-Stockholm.[21]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Peter Schantz är son till juristen Gunnar Schantz och förskolläraren Anna-Greta, född Olofsson.

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

  • 2016 – Mottagare av Samfundet S:t Eriks belöningsplakett och pris, 2016
  • 2018 – Utsedd till Årets Cykelhjälte, 2018 (Hövding)
  • 2020 – Mottagare av Stiftelsen Norrskatans miljöpris, 2020

Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Schantz, Peter (1986) (på engelska). Plasticity of human skeletal muscle: with special reference to effects of physical training on enzyme levels of the NADH shuttles and phenotypic expression of slow and fast isoforms of myofibrillar proteins. Acta physiologica Scandinavica. Supplementum, 0302-2994 ; 558. Oxford: Blackwell Scientific Publications. Libris 7672924. ISBN 9179001254. https://www.researchgate.net/publication/20204986_Plasticity_of_human_skeletal_muscle_with_special_reference_to_effects_of_physical_training_in_enzyme_levels_of_the_NADH_shuttles_and_phenotype_expression_of_slow_and_fast_myofibrillar_proteins 
  2. ^ Fjällmarsch TranTre
  3. ^ Die Gebirgsexpedition Trantre
  4. ^ Peter Schantz vid GIH
  5. ^ [1]Holm, L. & Schantz, P. (red.) 2002. Nationalstadsparken – ett experiment i hållbar utveckling.: Studier av värdefrågor, lagtillämpning och utvecklingslinjer. Stockholm: Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas), 2002.
  6. ^ . The European City and Green Space (2006)
  7. ^ Friluftshistoria 2008
  8. ^ Forests, Trees and Human Health 2011
  9. ^ The Research Project on Green Environments
  10. ^ Why Large Cities Need Large Parks. Large Parks in Large Cities.
  11. ^ / Schantz, P. 2002. Environment, Sustainability and the Agenda for Physical Education. International Council of Sport Science and Physical Education (ICSSPE) Bulletin, September, No 36, pp 8-9.
  12. ^ Forskning och utbildning inom friluftsliv. Utredning och förslag
  13. ^ Om gång och cykling, hälsa och en hållbar utveckling, 2015
  14. ^ De upplevda landskapen för cykling. Påverkan på hälsan, 2018.
  15. ^ The Research Project on Physically Active Commuting in Greater Stockholm (PACS)
  16. ^ Peter Schantz som rådgivare åt WHO Arkiverad 20 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  17. ^ Peter Schantz som rådgivare åt WHO Arkiverad 26 april 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  18. ^ Understreckare i Svenska Dagbladet
  19. ^ Skulpturerna
  20. ^ Lingloppet - en bildande löptävling
  21. ^ Murray, R. 2021. Why Cities Need Large Parks. In: Why Cities Need Large Parks – Large Parks in Large Cities, (ed. R. Murray), London: Routledge/Stockholm: Medströms.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]