Peter Schantz

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Peter Schantz
Peter Schantz.jpg
FöddPeter Gösta Schantz
28 april 1954 (65 år)
Stockholm
NationalitetSvensk
MedborgarskapSvensk
Utbildad vidKarolinska Institutet Blue pencil.svg
SysselsättningProfessor
ArbetsgivareMittuniversitetet
Umeå universitet
Redigera Wikidata
Sträckning och depåer för Fjällmarsch TranTre 1978

Peter Gösta Schantz, född den 28 april 1954 i Stockholm, är en svensk forskare inom det rörelsevetenskapliga området.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Efter examen från S:t James Senior High School i S:t James, Minnesota, USA, 1972, och studentexamen från Stockholms Musikgymnasium vid Adolf Fredriks skola 1974, samt utbildning vid Kavalleriets kadett- och aspirantskola i Umeå blev Schantz gymnastikdirektör vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm 1977, reservofficer vid Lapplands jägarregemente i Kiruna 1978, doktor i medicinsk vetenskap vid Karolinska Institutet (KI) 1986, docent i idrott vid Örebro universitet 2005, professor i idrottsvetenskap, inriktning fysisk aktivitet och hälsa vid Mittuniversitetet 2008 och professor i humanbiologi, med särskild inriktning mot temaområdet rörelse, hälsa och miljö, vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm 2013. [1] Han har i omgångar varit gästprofessor vid Umeå Universitet och Mittuniversitetet, samt gästforskare vid University of Queensland, Brisbane, Australien och Auckland University of Technology, Auckland, Nya Zeeland.

Schantz forskning inleddes inom arbetsfysiologin, särskilt anpassningen i muskulaturen med fysisk träning och nedträning. Det är en forskningslinje som inleddes av med dr Bengt Saltin på 1960-talet. Studier av bland annat 150 mil turåkning på skidor längs den svenska fjällkedjan (Fjällmarsch TranTre, år 1978, som han initierade och deltog i [2][3]) och 80 mil dragning av pulkor i den arktiska delen av Skandinavien (The 1982 Minnesota Lappland Expedition, med studenter från Concordia College, Minnesota, USA) ingår i hans doktorsavhandling ”Plasticity of human skeletal muscle: with special reference to effects of physical training on enzyme levels of the NADH shuttles and phenotypic expression of slow and fast isoforms of myofibrillar proteins” som lades fram 1986.[4]. Han visade därvid att långsamma reglerande och kontraktila proteiner kunde bildas i snabba muskelceller vid långvarigt muskelarbete. Vidare belystes hur transportsystem för den energirika föreningen NADH, mellan muskelcellers cytoplasma och dess mitokondrier, anpassades till fysisk träning. Tillsammans med Rolf Wibom blev han även en av pionjärerna inom forskningen om hur fysisk träning påverkar kapaciteten för energiproduktion i musklernas mitokondrier. [5]

1988 fick Schantz en tjänst vid GIH med huvudsaklig uppgift att utveckla undervisning inom flervetenskaplig forskningsmetodik och självständigt uppsatsskrivande. 10 år senare fick han i uppgift att utveckla temaområdet rörelse, hälsa och miljö. Båda dessa uppdrag bidrog till att bredda hans forskning, och snart började han alltmer intressera sig för problemkomplexet fysisk aktivitet och folkhälsa i ett perspektiv av hållbar utveckling. Ett initialt fokus på olika frågeställningar knutna till värden i landskap för tätortsnära friluftsliv och naturmöte speglas i böckerna Nationalstadsparken – ett experiment i hållbar utveckling (2002), The European City and Green Space (2006), Friluftshistoria (2008) och Forests, Trees and Human Health (2011) [6]. Han driver numera ett flervetenskapligt forskningsprojekt om aktiv arbetspendling genom gång och cykling, vilket belyses i två rapporter som har givits ut av Trafikverket: Om gång och cykling, hälsa och en hållbar utveckling (2015) samt De upplevda landskapen för cykling. Påverkan på hälsan (2018). [7]

Åren 2003-2004 ledde Schantz utredningen Forskning och utbildning inom friluftsliv. Utredning och förslag (2004) som har Sverige i fokus, men även speglade läget i Norge och Danmark. Utredningen utmynnade bland annat i förslag om att etablera friluftsvetenskap som ett flervetenskapligt akademiskt ämne. [8] Han har även verkat som expert och rådgivare, bland annat åt WHO i dess utveckling av ett hälsoekonomiskt redskap för cykling och gång (WHO HEAT for cycling and walking)[9][10]. Åren 2009-2013 ingick han i Statens folkhälsoinstituts vetenskapliga råd.

Schantz bibliografi rymmer även populärvetenskapliga, kultur- och vetenskapshistoriska texter, debattartiklar, understreckare i Svenska Dagbladet [11] samt essäsamlingen Om människan i rörelse och i vila (2014). [12] Han har tagit flera initiativ inom det kulturella området, däribland till skulpturen "Korssittande flicka" av Peter Linde vid Sergels torg i Stockholm [13] samt "Lingloppet - en bildande löptävling" [14].

Familj[redigera | redigera wikitext]

Han är son till juristen Gunnar Schantz och förskolelärarinnnan Anna-Greta (f. Olofsson). Släkten Schantz härstammar från lutheranen Johan Eberhard Schantz som under 30-åriga kriget invandrade från södra Tyskland till Sverige.

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Schantz, P. 1980. Långtur: om 150 mil turåkning längs svenska fjällkedjan. Idrottsfysiologi, rapport nr 19, Stockholm: Trygg-Hansa.
  • Schantz, P.G. 1986. Plasticity of human skeletal muscle: with special reference to effects of physical training on enzyme levels of the NADH shuttles and phenotypic expression of slow and fast isoforms of myofibrillar proteins, Acta Physiologica Scandinavica, vol 128, Suppl. 558. Doktorsavhandling.
  • Wibom, R., Hultman, E., Johansson, M., Matherei, K., Constantin-Teodosiu, D. & Schantz, P.G. 1992. Adaptation of mitochondrial ATP-production in human skeletal muscle to endurance training and detraining. J. Appl. Physiol. 73:2004-2010
  • Schantz, P. 1995. Nationalstadsparkens kulturvärden lever farligt. Kulturmiljövård 4: 69-74
  • Schantz, P. 1995. Sista vilan vid Brunnsviken – en studie av immateriella dimensioner knutna till tre friluftsgravar i nationalstadsparken. Kulturmiljövård 4: 75-80
  • Holm, L. & Schantz, P. (red.) 2002. Nationalstadsparken – ett experiment i hållbar utveckling.: Studier av värdefrågor, lagtillämpning och utvecklingslinjer. Stockholm: Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas), 2002.
  • Schantz, P. & Silvander, U. (red.) 2004. Forskning och utbildning inom friluftsliv. Utredning och förslag, Hägersten: FRISAM.
  • Schantz, P. 2006. The Formation of National Urban Parks: a Nordic Contribution to Sustainable Development? In: The European City and Green Space; London, Stockholm, Helsinki and S:t Petersburg, 1850-2000 (Ed. Peter Clark), Historical Urban Studies Series (Eds. Jean-Luc Pinol & Richard Rodger), Aldershot: Ashgate Publishing Limited.
  • Schantz, P. 2008. Det tätortsnära naturmötet. I: Friluftshistoria – från `härdande friluftslif´ till ekoturism och miljöpedagogik: Teman i det svenska friluftslivets historia. (red. Klas Sandell & Sverker Sörlin), Carlssons Bokförlag, Stockholm, (2:a rev uppl) s. 238-257.
  • De Vries, S., Claßen, T., Eigenheer-Hug, S-M., Korpela, K., Maas, J., Mitchell, R. & Schantz, P. 2011. Contributions of Natural Environments to Physical Activity. Theory and Evidence Base. (Eds. Nilsson, K., Sangster, M., Gallis, C., Hartig, T., de Vries, S., Seeland, K.. & Schipperijn, J.). In: Forests, Trees and Human Health, Berlin: Springer Verlag.
  • Schantz, P. & Lundvall, S. 2014. Changing perspectives on physical education in Sweden. Implementing dimensions of public health and sustainable development. In: Physical Education and Health: Global Perspectives and Best Practice (Eds. Cristopher Edginton & Mingkai Chin), pp 463-475, Urbana, IL, USA: Sagamore Publishing Company
  • Schantz, P. 2014. Physical activity behaviours and environmental well-being in a spatial context. In: Geography and Health – A Nordic Outlook. Chief eds. Schærström, A., Jørgensen, S.H. & Sivertun, Å. Swedish National Defence College: Stockholm; Norwegian University of Science and Technology (NTNU): Trondheim; Universität Bonn: Bonn
  • Schantz, P. 2014. Om människan i rörelse och i vila. Essäer. Stockholm: Oak Meadow Hill Editions.
  • Schantz, P. 2014. Om forskningens dolda krafter och exemplet Berit Sjöberg. I: Från Kungl. Gymnastiska Centralinstitutet till Gymnastik- och idrottshögskolan 1813-2014. En betraktelse av de senaste 25 åren som del av en 200-årig historia (red. Suzanne Lundvall), Stockholm: Gymnastik- och idrottshögskolan.
  • Schantz, P. 2015. Om gång och cykling, hälsa och en hållbar utveckling. Rapport 2015:153. Borlänge: Trafikverket.
  • Schantz, P. 2017. Hälsa som mål. Om grön stadsplanering. I: Parkstaden. Stockholms landskap och stadens rum. (red. Ann Pålsson). Stockholm: Historiska Media.
  • Schantz, P. 2017. Den vidare nationalstadsparken. Ett friluftslandskap för framtiden. I: Parkstaden. Stockholms landskap och stadens rum. Samfundet S:t Eriks årsbok 2017, (red. Ann Pålsson). Stockholm: Historiska Media, s. 56-67.
  • Johansson, C., Lövenheim, B., Schantz, P., Wahlgren, L., Almström, P., Markstedt A., Strömgren, M., Forsberg, B. & Sommar J.N. 2017. Impacts on air pollution and health by changing commuting from car to bicycle. Science of the Total Environment 584-585:55-63.
  • Schantz, P. Wahlgren, L., Salier-Eriksson, J., Sommar, J.N., Rosdahl, H. 2018. Estimating duration-distance relations in cycle commuting in the general population. PLoS ONE 13(11)
  • Schantz, P. 2018. De upplevda landskapen för cykling. Påverkan på hälsan. Rapport 2018:206. Trafikverket: Borlänge
  • Schantz P, Salier Eriksson J, Rosdahl H. 2019. The heart rate method for estimating oxygen uptake: Analyses of reproducibility using a range of heart rates from cycle commuting. PLoS One 14(7)
  • Schantz P, Salier Eriksson J, Rosdahl H. 2019. The heart rate method for estimating oxygen uptake: Analyses of reproducibility using a range of heart rates from commuter walking. Eur J Appl Physiol 119:2655–2671.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Peter Schantz vid GIH
  2. ^ Fjällmarsch TranTre
  3. ^ Die Gebirgsexpedition Trantre
  4. ^ Title/ Plasticity of human skeletal muscle with special reference to effects of physical training in enzyme levels of the NADH shuttles and phenotype expression of slow and fast myofibrillar proteins
  5. ^ Title/Adaptation of mitochondrial ATP production in human skeletal muscle to endurance training and detraining
  6. ^ The Research Project on Green Environments
  7. ^ The Research Project on Physically Active Commuting in Greater Stockholm (PACS)
  8. ^ Forskning och utbildning inom friluftsliv. Utredning och förslag
  9. ^ Peter Schantz som rådgivare åt WHO Arkiverad 20 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  10. ^ Peter Schantz som rådgivare åt WHO Arkiverad 26 april 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  11. ^ Understreckare i Svenska Dagbladet
  12. ^ Om människan i rörelse och i vila. Essäer
  13. ^ Skulpturerna
  14. ^ Lingloppet - en bildande löptävling

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]