Philip Zimbardo
| Philip Zimbardo | |
.jpg) | |
| Född | 23 mars 1933[1][2][3] (91 år) New York, USA |
|---|---|
| Medborgare i | USA |
| Utbildad vid | Brooklyn College, Yale University, James Monroe High School  |
| Sysselsättning | Socialpsykolog, psykolog[4], fackboksförfattare, universitetslärare, manusförfattare[5] |
| Befattning | |
| Ordförande för American Psychological Association (2002–2002)[6] | |
| Arbetsgivare | New York University Stanforduniversitetet |
| Noterbara verk | Stanfordexperimentet |
| Maka | Christina Maslach |
| Utmärkelser | |
| Carl Sagan Award for Public Understanding of Science (2002) Ig Nobelpriset (2003) Wilbur Cross-medaljen (2004)[7] VIZE 97-priset (2005) Kurt Lewin Award (2015)[8] | |
| Webbplats | zimbardo.com/ |
| Redigera Wikidata | |
Philip Zimbardo, född 23 mars 1933, är en amerikansk psykolog och professor i psykologi vid Stanford University. Han är mest känd för att ha organiserat det kontroversiella Stanford prison experiment.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Philip Zimbardo föddes i New York år 1933, son till sicilianska immigranter. Han färdigställde sin BA med tre examina i psykologi, sociologi och antropologi på Brooklyn College 1954. Han tog sedan både en M.S samt Ph.D i psykologi på Yale university.
Yrkesliv[redigera | redigera wikitext]
Zimbardo har skrivit flera böcker, senast The Lucifer Effect: Understanding How Good People Turn Evil (ISBN 1-4000-6411-2). Bokens första del handlar om Stanfordexperimentet. Den andra delen handlar om vakternas övergrepp i fängelset Abu Ghraib. Zimbardo hade ställt upp som expertvittne för försvaret av en av de amerikanska vakterna. [9] Det var denna bok som gav upphovet till uttrycket lucifereffekten.
Stanford Prison-experimentet studerade hur människan agerar i fångenskap och hur sociala roller påverkar ens beteende. Deltagarna blev slumpmässigt utsedda till antingen fångar eller fångvaktare i ett tillfälligt fängelse i universitetets källare. Det visade sig att deltagarna snabbt anpassade sig till sina givna roller som fånge eller fångvaktare. Experimentet gick snabbt överstyr och fick avbrytas efter 6 dagar. Experimentets metodik samt dess resultat har senare ifrågasatts (ex Bregman R., I grunden god, 2019) "Och Philip Zimbardo? När en amerikansk journalist år 2018 frågade honom om de nya avslöjandena (om manipulationer som ägt rum) skulle påverka hur människor såg på hans experiment, svarade han att han inte brydde sig om det.
”Folk får säga vad de vill. Det är den mest berömda studien i psykologins historia. Det finns inga andra studier som folk fortfarande pratar om femtio år senare. Helt vanliga människor känner till den. [...] Den har fått ett eget liv. [...] Jag kommer inte att försvara den längre. Dess egen livslängd är försvar nog.”
Böcker på svenska[redigera | redigera wikitext]
- Blyghet: vad det är och vad man kan göra åt det, forskning i samarbete med Paul A. Pilkonis; terapi i samarbete med Margaret E. Marnell, 1978 (Shyness: what it is, what to do about it)
- Det blyga barnet: att förebygga och betvinga blyghet hos barn och ungdom: en handbok för föräldrar och lärare, tills. med Shirley Radl, 1982 (The shy child)
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Internet Movie Database, läst: 14 oktober 2015.[källa från Wikidata]
- ^ SNAC, Philip Zimbardo, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Archive of Fine Arts, Philip Zimbardo.[källa från Wikidata]
- ^ Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ läst: 14 september 2023.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.apa.org .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, gsas.yale.edu .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.spssi.org .[källa från Wikidata]
- ^ Dagens Nyheter, 15 september 2007
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
|