Philippe Soupault

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Porträtt av Philippe Soupault, av Robert Delaunay.

Philippe Soupault, född 2 augusti 1897 i Chaville, Hauts-de-Seine, död 12 mars 1990 i Paris, var en fransk poet, författare och politisk aktivist.

Liv och verk[redigera | redigera wikitext]

Soupault var aktiv inom dadaismen och deltog senare i grundandet av den surrealistiska rörelsen tillsammans med André Breton. Han startade den dadaistiskt präglade tidskriften Littérature ihop med Breton och Louis Aragon i Paris 1919. Den första boken med automatisk skrift, Les Champs magnétiques (1920), utgjorde ett litterärt samarbete mellan Soupault och Breton. Redan 1926 blev dock Philippe Soupault utesluten ur den franska surrealistgruppen.

År 1927 tolkade han tillsammans med hustrun Marie-Louise William Blakes Songs of Innocence and Experience till franska. Året därpå utgav han en monografi över Blake, där han argumenterade för att poeten var ett "geni" vars verk förutspådde den litterära surrealismen.

Philippe Soupault var chef för radiostationen Radio Tunis från starten 1938 och fram till 1940, då han häktades av den tyskvänliga Vichyregimen men lyckades fly till Alger. Han flyttade till USA, där han undervisade vid Swarthmore College strax söder om Philadelphia. Efter andra världskriget återvände han till Frankrike i oktober 1945.

Hans verk omfattar diktsamlingar som Aquarium (1917) och Rose des Vents (1920) och romanen Les Dernières Nuits de Paris (1928). År 1957 skrev han librettot till Germaine Tailleferres opera La Petite Sirène, baserad på Hans Christian Andersens saga Den lilla sjöjungfrun. Detta verk sändes i den franska Radio National 1959.

Några av Philippe Soupaults dikter finns tolkade till svenska av Johannes Edfelt i diktantologin Marmor och törne (1949).

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Aquarium (1917)
  • Rose des vents (1919)
  • Les Champs magnétiques, (1919, i samarbete med A. Breton)
  • L’Invitation au suicide (1921)
  • Westwego (1922)
  • Le Bon Apôtre (1923, roman)
  • Les Frères Durandeau (1924, roman)
  • Georgia (1926)
  • Le Nègre (1927, roman)
  • Les Dernières Nuits de Paris (1928, roman).
  • Le Grand Homme (1929, roman)
  • Les Moribonds (1934, självbiografisk roman)
  • Il y a un océan (1936)
  • Odes à Londres bombardée (1944)
  • Le Temps des assassins (1945, uppföljare av självbiografi)
  • Odes (1946)
  • L’Arme secrète (1946)
  • Message de l'île déserte (1947)
  • Chansons (1949)
  • Sans phrases (1953)
  • Arc-en-ciel (1979)
  • Mémoires de l’oubli (1981, självbiografi)
  • Poèmes retrouvés (1982)

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]