Hoppa till innehållet

Pi1 Cancri

Från Wikipedia
Pi1 Cancri (π1)
Observationsdata
Epok: J2000
StjärnbildKräftan
Rektascension09t 12m 17,54871s[1]
Deklination+14° 59′ 45,7382″[1]
Skenbar magnitud ()6,77[2]
Stjärntyp
SpektraltypG8 V + K1 V[2] / L8 + ~L8[3][4]
B–V+0,73[5]
Astrometri
Radialhastighet ()49,8252 ± 0,076[6] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -524,40 ± 0,60[1] mas/år
Dek.: +245,64 ± 0,29[1] mas/år
Parallax ()49,11 ± 0,54[1]
Avstånd66,4 ± 0,7  (20,4 ± 0,2 pc)
Absolut magnitud ()+4,95[7]
Detaljer
Massa0,89 ± 0,029[6] M
Radie1,06[5] R
Luminositet1,03[7] L
Temperatur5 475[5] K
Metallicitet-0,14[8] dex
Andra beteckningar
π1 Cnc, 81 Cancri, GJ 337, HD 79096, HIP 45170

Pi1 Cancri (π1 Cancri, förkortad Pi1 Cnc, π1 Cnc), som är stjärnans Bayer-beteckning (även kallad 81 Cancri), är en multippelstjärna i östra delen av stjärnbilden Kräftan. Den har en skenbar magnitud av 6,77[2] och är mycket svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 49,1 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 66 ljusår (20 parsek) från solen.

Primärstjärnan Pi1 Cancri A är en gul till vit stjärna i huvudserien av spektralklass G8 V[2] Den har en massa som är omkring 90 procent[6] av solens massa, en radie som är ungefär lika[5] med solens radie och avger lika stor[7] mängd energi som solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 5 500 K.[5]

Pi1 Cancri har länge varit känd som en dubbelstjärna både visuellt och spektroskopiskt (VBO = SB2O). Deras omloppsbana är excentrisk med en period på 2,7 år, upplöst av över 100 millibågsekunder. De två komponenterna har liknande massa och temperatur, där följeslagaren bara har ~0,04 solmassor lägre massa och är några hundra K svalare än primärstjärnan.

En brun dvärg, som i sig är en dubbelstjärna, upptäcktes 2001 i konstellationen.[4] Den nya komponenten, Pi1 Cancri C, befanns ha en spektraltyp av L8, nära LT-övergången. Separerad från den primära dubbelstjärnan med 43 bågsekunder och på ett avstånd av 20,4 parsek, har den bruna dvärgen en fysisk åtskillnad på minst 880 AE. Det bekräftades 2006[3] att den består av två bruna dvärgar, komponenterna C och D, som är separerade med ca 11 AE, och har en ömsesidig bana som sannolikt har en omloppsperiod på 150 år till följd av de små involverade massorna.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 20 mars 2019.
  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c d] Richichi, A.; et al. (2000). "New binary stars discovered by lunar occultations. V". Bibcode:2000A&A...361..594R.
  3. ^ [a b] Burgasser, Adam J.; et al. (2006). "Multiplicity among Widely Separated Brown Dwarf Companions to Nearby Stars: Gliese 337CD". arXiv:astro-ph/0503379. Bibcode:2005AJ....129.2849B. doi:10.1086/430218.
  4. ^ [a b] Wilson, J. C.; et al. (2001). "Three Wide-Separation L Dwarf Companions from the Two Micron All Sky Survey: Gliese 337C, Gliese 618.1B, and HD 89744B". arXiv:astro-ph/0108424. Bibcode:2001AJ....122.1989W. doi:10.1086/323134.
  5. ^ [a b c d e] https://www.universeguide.com/star/81cancri. Hämtad 2019-03-20.
  6. ^ [a b c] Pourbaix, D. (2000). "Resolved double-lined spectroscopic binaries: A neglected source of hypothesis-free parallaxes and stellar masses". Bibcode:2000A&AS..145..215P. doi:10.1051/aas:2000237.
  7. ^ [a b c] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  8. ^ Eggen, Olin J.; et al. (1998). "Kinematics and Metallicity of Stars in the Solar Region". Bibcode:1998AJ....115.2397E. doi:10.1086/300350.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]