Pilsnerfilm

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Pilsnerfilm är ett samlingsnamn för en del svenska komedifilmer från främst 1930-talet.

Pilsnerfilmerna hade sin sceniska motsvarighet och ursprung i friluftsteatrarnas folklustspel, och hämtade många teman därifrån. Enligt Bokförlaget Bra Böckers Film- & TV-lexikon (1985) myntades begreppet tidigt på 1930-talet. Det troligen första skriftliga belägget är en annons i Biografägaren 8.10.1932 för filmen Modärna fruar: " Att de av press och publik så kallade pilsnerfilmerna eller buskteaterfilmerna måst nedläggas den ena efter den andra efter blott en à två veckors spelning i Stockholm visar att den intelligente biografbesökaren ej trivdes med dem". I recensionssammanhang uppträder det om man ser till Stockholmspressen relativt sent när signaturen Jerome [Göran Traung) i Dagens Nyheter 31.1.1933 skriver om Augustas lilla felsteg att filmen inte kommer att "undgå det elaka kvickhuvud som döpt svensk film till pilsnerfilm". Begreppet "pilsnerfilm" uppfattas ibland som negativt och kan härledas till de då rådande alkoholrestriktionerna, och eftersom svensk komik från 1930-talet var lågt ansedd så kombinerades det negativa i ett ord.[1] Mer närliggande i tiden är den kampanj som som nykterhetsrörelsen, NTO och IOGT. riktade mot pilsnerdrickandet från 1920-talets slut. I respektive organisations organ Templar-Kuriren och Reformatorn drevs en intensiv kampanjverksamhet mot pilsnerdrickandet med uttryck som "pilsnerfloden" och en drastisk jämförelse i Reformatorn (4.5.1929 och 9.2.1929) framställdes konsumtionsmängden i form av en pilsnerflaska som var högre än Kungstornen i Stockholm. Till landstingsvalen 1930 framställde IOGT. en affisch som visar ett husbygge och i förgunden en arbetare med pilsnerflaskor i händerna och med texten "15.000 pilsner behövdes för att uppföra detta hus" (avbildad i Qvist sid 114)


I Svenska Akademiens ordbok används Svenska Dagbladets definition från 1933: "(Svensk) film av enklaste beskaffenhet, med inslag av tarvlig komik (kring förtäring av pilsner o. d.). Om man blandar lagom mycket pigroman med lagom mycket svenskt skämtlynne får man en pilsnerfilm, som går."[2]

Pilsnerfilmdebatten[redigera | redigera wikitext]

Pilsnerfilmen kom att ge upphov till en relativt kort med intensiv debatt bland främst Stockholms filmkritiker. En föraning var ett inlägg av författaren Gustav Sandgren i Templar-Kuriren 28.11.1931 som gick till hårt angrepp mot främst två filmer, Skepparkärlek och Ungkarlsparadiset. Han menade att dessa var sprit- och dumhetspropaganda. Man kan emellertid konstatera att attityden bland kritikerna växlade stort mellan fördömande och förståelse. Att de tidiga lustspelen eller pilsnerfilmerna skulle varit utskällda av filmkritiken är en myt. Däremot var de mycket omdiskuterade. Inte minst Stockholms-Tidningen huvudkritiker Bengt Idestam-Almquist (signaturen Robin Hood) kunde svänga mellan ytterligheterna. Om Söderkåkar, som kan anses vara en prototyp för pilsnerfilmen, menade han att överflödet av pilsner och munnar inte var publikfriande och tillgjort utan mer speglade det verkliga liv som var "spräckligt" av dessa varor. Om Augustas lilla felsteg skrev han att "Många påstå visserligen att de s k folkfilmernas kaffekaskar, hantverkare, pilsnerbuteljer och arbetare inte ett dugg representera det verkliga Sverige av år 1933, att det är falskt alltsammans, att svenska hantverkare och arbetare äro helt annorlunda. Men huru förklara det igenkännandets småleende som troget vilar på många åskådares läppar"(Stockholms-Tidningen 31.1.1933). I en tidigare recension av Skepparkärlek (24.11.1931) menade han att pilsnerflaskor, dragspel och skålande hör till de nationella symbolerna. När han däremot recenserade Pettersson & Bendel 22.8.1933 ansåg han att pilsnerfilmen var verklighetsskygg och att dess folklivsskildring var falsk. Som all annan filmdebatt var pilsnerfilmdebatten yvig och svåröverskådlig där argumenten gärna upprepades och tröskades om och om igen eller med regissören Sölve Cederstrands ord en självgående lavin där sansen och vettet flöt bort. (Filmjournalen 1933 nr 32). Själva kritikerdebatten ebbade ut ganska snabbt ut och efter 1933 är begreppet pilsnerfilm i stort sett frånvarande i svensk filmdebatt vilket också inkluderar den långt senare Konserthusdebatten om svensk film 1937 (ibland förväxlar man denna med pilsnerfilmdebatten). Pilsnerfilmen fördes också på tal i riksdagen av den i moral- och nöjesfrågor flitigt verksamme Harald Hallén. Dennes inlägg väckte inte så stor anklang förutom i frikyrkliga Svenska Morgonbladet 4.4.1933 som menade att "Inte blott på radikalt nykterhetsvänligt håll hyser man den uppfattningen att en stor del av den svenska filmen är rent underhaltig på grund av sitt ynkliga daltande med 'den lilla nubben', 'den lilla pilsnern' och andra fånigheter i samma stil". Biografägarna tog upp ämnet på sitt landskapsmöte i Göteborg våren 1933 (refererat i Biografägaren1933 nr 8). Det var främst föreståndarna för ordenshusbiograferna som hade invändningar mot alkoholvanorna på film. Direktör Eduard Sjöbäck ansåg dock att dessa filmer sett sina bästa dagar och att frågan torde reglera sig själv. En biografägare tyckte att det var nödvändigt med folklustspel, "komma vi med godtemplarfilmer, så ha biograferna sett sina bästa dagar". Den allmänna meningen bland biografägarna var att den kommande säsongen skulle ge en annan och mindre alkoholdoftande miljö.


Pilsnerfilm som begrepp[redigera | redigera wikitext]

Den ursprungliga avgränsningen av begreppet pilsnerfilm kom som antytts att gälla en ganska begränsad grupp av filmer som Skepparkärlek, Söderkåkar, Augustas lilla felsteg, Bomans pojke, Hans livs match m fl där handlingen utspelas i arbetar- eller småborgerlig hantverkarmiljö, vilket ger det hela en särskild klassdimension med udden riktad uppåt mot överklassen. Ämnena i mycket hämtade ur friluftsteaterns värld med författare som Gideon Wahlberg, bröderna Siegfried Fischer och Arthur Fischer. Lustspel får sättas inom citationtecken då handlingen ofta innehåller mer dramatiska inslag som fallet med tex Söderkåkar med de två gårdsägande bröderna där den ene hotas av en ockrare.

Man får därför avgränsa mot filmfarsen som bygger på andra traditioner. Den har en annan handlingslogik med situationskomik, förväxlingar, "spring i dörrar", högt tempo etc och förlagorna i de svenska filmfarserna som får ett större utrymme i svensk film från mitten av 1930-talet är ofta utländska. Man finner bl a de flitiga tyska författarna Franz Arnold & Ernst Bach som textleveratörer till flera svenska 30-talsfilmer (O´en sån natt och Pappas pojke).

Om man sålunda ser det hela ur snäv genresynpunkt blir teckningen "pilsnerfilm" som senare åsatts många 30-talsfilmer något missvisande. Även om man vidgar definitionen blir det hela problematiskt som fallet blir med t ex merparten av Thor Modéens filmer. Den av hans filmer som faller tydligast inom pilsnerfilmen är den enda film han regisserade, Augustas lilla felsteg. Det mesta av det han i övrigt gjorde faller inom fiilmfarsens ramar. Det gäller också en film som Pensionat Paradiset som i allt väsentligt också är en parodi.

Skådespelare[redigera | redigera wikitext]

Regissörer[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Dick Harrison: "Varför heter det ”pilsnerfilm”?" Svenska Dagbladet 4 december 2015
  2. ^ Pilsnerfilm i Svenska Akademiens ordbok

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Nilsson, Ralph (2013). Pilsnerfilm: svensk film 1930-1945. Kristinehamn: Norlén & Slottner. Libris 14217679. ISBN 9789186859695 
  • Schildt, Jurgen (1970). Det pensionerade paradiset: anteckningar om svensk 30-talsfilm. En PAN-bok, 99-0104304-2. Stockholm: PAN/Norstedt. Libris 8080944 
  • Qvist, Per Olov (1995): Folkhemmets bilder. Modernisering, motstånd och mentalitet i den svenska 30-talsilmen. Lund. Arkiv. ISBN 91 7924 084 4 (Pilsnerfilmdebatten sid 113-120, genrediskussion om de komiska genrerna sid 77-88)
  • Jerselius, Kjell (1987). Hotade reservat. Spelfilmerna med Edvard Persson. Uppsala. Filmförlaget. ISBN 91 7900 188 2 (tar bl a upp kritiken mot de tidiga folklustpelen på film och visar att den ej var så negativ som brukar framhållas)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]