Dagmar Ebbesen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Dagmar Ebbesen
Dagmar Ebbesen.png
Född Dagmar Wilhelmina Ebbesen
1 oktober 1891
Stockholm, Sverige
Död 5 december 1954 (63 år)
Solna, Sverige
Aktiva år 1906–1954
Make Oskar Thorell
(g. 1911–1913)
Heribert Abrahamson
(g. 1926–1954)
Betydande roller
Pilgrenskan i Anderssonskans Kalle
Kristin i Vi hemslavinnor
Kristin i Kristin kommenderar
Madam Flod i Hemsöborna
IMDb SFDb

Dagmar Wilhelmina Ebbesen, född 1 oktober 1891 i Stockholm, död 5 december 1954 i Solna församling, var en svensk skådespelare och sångerska.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Dagmar Ebbesen var dotter till skådespelarna Thorald Ebbesen och Jenny Öhrström samt syster till skådespelaren Elsa Ebbesen.

Hon debuterade redan som 13-åring i skådespelet Tummeliten på Östermalmsteatern. 19061909 var hon engagerad hos Albert Ranft, därefter följde landsortsturnéer med olika teatersällskap innan hon blev engagerad vid Folkteatern i Göteborg 19161919 och Folkteatern i Stockholm 19191928.

Hon fick något av ett genombrott 1921 när hon spelade hembiträdet Kristin i lustspelet Hemslavinnor, en roll som hon kom att spela i över 500 föreställningar. Pjäsen låg även till grund för filmerna Hemslavinnor 1923 Vi hemslavinnor 1942 i vilka Ebbesen upprepade sin paradroll.

Ebbesen kom senare att ägna sig mestadels åt film och gjorde allt färre roller på teatern. Ofta fick hon spela hembiträden, rakryggade fruntimmer som ställde saker och ting tillrätta och sa till på skarpen när det gick för långt. Hon kunde konsten att spela barska och vresiga kvinnor med värme och humor.

Till hennes största framgångar på film hör Flickorna på Uppåkra 1936, Kvinnan tar befälet 1942 och Kristin kommenderar 1946. Men hon spelade inte bara hembiträden utan gav liv åt många andra rollfigurer; här kan nämnas till exempel rollen som Madam Flod i Hemsöborna 1944.

Dagmar Ebbesen var gift första gången mellan 1911 och 1913 med journalisten Oskar Thorell (född 1888) och andra gången från 1926 med musikern Heribert Abrahamson, pianist hos Ernst Rolf. Hon hade en son Torald Holger Thorell (1911–1983).

Ebbesen är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm [1]

Filmografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1904 Tummeliten
Clairville och Dumanoir
Östermalmsteatern
1916 Medverkande Rälia Pärsen, revy
Lianderska sällskapet[2]
1917 Medverkande Atlanten vid Kristinehamn, revy
Axel Engdahl
Folkteatern[3]
1919 Medverkande Kaos eller Ta't lätt, revy
Axel Engdahl
Folkteatern, Göteborg/
Folkteatern, Stockholm[4]
En flickpension
Alexandre Bisson
Folkteatern[5]
Mannen utan minne
B. Decker och Robert Pohl
Otto Malmberg Folkteatern[6]
Anna Söderberg Bröderna Östermans huskors
Oscar Wennersten
Folkteatern[7]
1920 Medverkande Krasch, revy
Karl-Ewert och Karl Gerhard
Ernst Brunman Folkteatern[8]
Clara från Narvavägen
Björn Hodell
Ernst Brunman Folkteatern[9]
Medverkande Handel och sjöfart eller Allt för alla, revy
Axel Engdahl och Fritz Scheel
Folkteatern, Göteborg[10]
Hennes lilla majestät
Paul Lanzinger
Folkteatern[11]
Kajutpojken Barken Margareta
Christian Bogø och J. Ravn-Jensen
Folkteatern[12]
1921 Medverkande Denna sida opp, revy
Karl-Ewert och Karl Gerhard
Olle Nordmark Folkteatern[13]
Pensionatsvärdinnan Hönsgården
Manne Göthson
Folkteatern[14]
Lola
Rudolf Bernauer och Rudolf Schanzer
Folkteatern[15]
Halta Lena Halta Lena och vindögda Per
Ernst Fastbom
Tantolundens friluftsteater[16]
Karin Ekberg Vagnmakarns frieri
Hjalmar Peters
Hjalmar Peters Folkteatern[17]
Christiane Hemslavinnor
Christian Bogø och Axel Frische
Hjalmar Peters Folkteatern[18]
1922 Medverkande Med Folkan för fosterlandet, revy
Karl-Ewert och G.V. Nordensvan
Hjalmar Peters Folkteatern[19]
Halta Lena Halta Lena och vindögda Per
Ernst Fastbom
Tantolundens friluftsteater[20]
Katrina i Grönemossen Det stora mågakriget
Walter Stenström och Nanna Wallensteen
Walter Stenström Tantolundens friluftsteater[21]
Christiane Hemslavinnor
Christian Bogø och Axel Frische
Hjalmar Peters Folkteatern
1923 Inspektorn på Siltala
Hjalmar Procopé
Hjalmar Peters Folkteatern[22]
Christiane Hemslavinnor
Christian Bogø och Axel Frische
Hjalmar Peters Folkteatern
Sömngångerskan
Mark Swan
Hjalmar Peters Folkteatern[23]
Frun av stånd och frun i ståndet
Frans Hedberg
Folkteatern[24]
Malena Olsen, i tjänst hos Langsted Svärmor i klämma
Alfred Aatoft
Hjalmar Peters Folkteatern[25]
Anna Löfqvist Jazzflugan
Sven Rune
Hjalmar Peters Folkteatern[26]
1924 En gång om året
Hugo Hirsch och Arthur Rebner
Carl Barcklind Folkteatern[27]
Carmen, hemslavinna Högsta vinsten
Hjalmar Peters
Hjalmar Peters Folkteatern[28]
1925 Kärlek och landstorm
Gideon Wahlberg och Walter Stenström
Tantolundens friluftsteater[29]
1926 Fru Fredriksson Mussolini
Jens Locher
Sigurd Wallén Folkteatern[30]
1927 Fru Fitzkes Skräddar Wibbel
Hans Müller-Schlösser
Sigurd Wallén Folkteatern[31][32]
1929 Medverkande Stockholm–Motala, revy
Karl-Ewert, Svasse Bergqvist och Kar de Mumma
Folkteatern[33]
1930 Fru Skoglund Krasch
Erik Lindorm
Sigurd Wallén Folkteatern[34]
Medverkande Stockholm blir Stockholm, revy
Svasse Bergquist
Adolf Niska Vasateatern[35]
1931 Fru Teodor Trötte Teodor
Max Neal och Max Ferner
Folkteatern[36]
Fru Ferm 33.333
Algot Sandberg
Sigurd Wallén Folkteatern[37]
1932 Borgmästarinnan
Maurice Hennequin
Folkteatern[38]
Fru Bascom Tjuvar och hedersmän
Winchell Smith
Oscar Lund Folkteatern[39][40]
Generalskan Engel Onsdagsflickan
Paul Sarauw
Albert Ranft Folkteatern[41]
Christiane Hemslavinnor
Christian Bogø och Axel Frische
Folkteatern[42]
Blockad
Erik Lindorm
Turné[43]
Röda dagen
Erik Lindorm
Turné[44]
Nicklasson & Co.
Ernst Berge
Ludde Gentzel Vanadislundens friluftsteater[45]
Kokerskan Vi som går köksvägen
Gösta Stevens
Nils Lundell Södra Teatern[46][47]
1933 Medverkande Ett leende år, revy
Gösta Stevens och Kar de Mumma
Björn Hodell Södra Teatern[48]
Den tappre soldaten Schwejk
Jaroslav Hašek
Oscar Winge Södra Teatern[49]
Revybaronessan Lyckliga Jönsson
Toralf Sandø
Björn Hodell Södra Teatern[50]
1934 Johannis i Lillegår'n
Gideon Wahlberg
Gideon Wahlberg Tantolundens friluftsteater[51]
1935 Agda Härmed hava vi nöjet, revy
Kar de Mumma, Karl-Ewert och Alf Henrikson
Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[52]
Grabbarna i 57:an
Gideon Wahlberg
Tantolundens friluftsteater[53]
1937 Sverige åt Svensson, revy
Kar de Mumma
Björn Hodell
Leif Amble-Naess
Södra Teatern[54]
1941 Olivia Solvallakungen
Ernst Berge
Sigge Fürst Vanadislundens friluftsteater[55]
1947 Medverkande Opp med folket, revy
Harry Iseborg, Allan Forss och Nils Bie
Ragnar Klange Folkets hus teater[56]

Radioteater[redigera | redigera wikitext]

Roller[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi
1940 Antoinette Ferm En gammal symaskin
Moa Martinson
Lars Madsén[57]
1940 33,333
Algot Sandberg
Carl Barcklind[58]
1940 Fru Andersson Den undrande skogen
Arne Wahlberg[59]
1940 Soffi, nämndemansmora När nämndemansmoras Ida skulle bortgiftas
Nanna Wallensteen
Carl Barcklind[60]
1941 Konsulinnan Bliv er själv eller pengarna tillbaka! Ett besök på psykiska korrektionsinstitutet, radiokabaret
Nils-Georg, Einar Hylin och Nils Söderman[61]
1941 Har den äran!, radiokabaret
Nils Perne och Sven Paddock[62]
1942 Medverkande Upp till kamp, flickor, kabaret[63]
1942 Lovisa, hushållerska Marknadsafton
Vilhelm Moberg
Lars Madsén[64]
1943 Oss flickor emellan
Georg Eliasson[65]
1944 Knall-Brita Auktion
Josef Briné och Nils Ferlin
Lars Madsén[66]
1944 Medverkande Den stora vårutredningen 1944, revy
Georg Eliasson och Gösta Rybrant
Palle Brunius[67]
1946 Evie, Julies påkläderska Teater
Guy Bolton
Rune Carlsten[68]
1948 Grannkvinna Kolar-Fredik
Inge Johansson
Lars Madsén[69]
1950 Hanna, hushållerska Anders och valfisken
Gunnar Falkås
Lars Madsén[70]
1950 Kate Salig överstens döttrar
Katherine Mansfield
Gustaf Molander[70]
1952 Gustava Hägg, änka efter en vagnmakare Änkeman Jarl
Vilhelm Moberg
Lars Madsén[71]
1953 Fru Sjöström vid Munkbron Midsommar
August Strindberg
Palle Brunius[72]
1954 Emma, städerska i skolan Vår ofödde son
Vilhelm Moberg
Mimi Pollak[73]
1954 Fru Fipps Pojken med kärran
Christopher Fry
Palle Brunius[74]
1954 Knall-Brita Auktion
Josef Briné och Nils Ferlin
Lars Madsén[75]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Hitta graven
  2. ^ Det var då det!”. Dagens Nyheter: s. 9. 15 september 1940. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1940-09-15/252/9. Läst 29 januari 2016. 
  3. ^ Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 2 maj 1917. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1917-05-02/117/6. Läst 16 mars 2016. 
  4. ^ Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 9. 30 april 1919. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1919-04-30/114/9. Läst 16 mars 2016. 
  5. ^ Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 17 september 1919. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1919-09-17/242/6. Läst 16 mars 2016. 
  6. ^ Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 29 oktober 1919. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1919-10-29/284/6. Läst 16 mars 2016. 
  7. ^ Teater Musik: Pjäsombyte på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 7. 27 november 1919. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1919-11-27/313/7. Läst 16 mars 2016. 
  8. ^ Ridån går upp för nyårsrevyerna. Många premiärer för utsålda hus”. Dagens Nyheter: s. 7. 2 januari 1920. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1920-01-02/1/7. Läst 16 mars 2016. 
  9. ^ Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 16 mars 1920. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1920-03-16/74/6. Läst 16 mars 2016. 
  10. ^ Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 8. 7 juni 1920. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1920-06-07/150/8. Läst 16 mars 2016. 
  11. ^ Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 3 september 1920. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1920-09-03/237/6. Läst 16 mars 2016. 
  12. ^ Folkteatern: 'Barken Margareta'”. Dagens Nyheter: s. 1. 31 oktober 1920. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1920-10-31/295/1. Läst 16 mars 2016. 
  13. ^ Stig (2 januari 1921). ”Nyårsrevyernas debut: Premiär på åtta scener inför fullsatta hus : 'Denna sida opp' gör succès på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1921-01-02/1/1. Läst 18 mars 2016. 
  14. ^ Stig (10 januari 1921). ”Teater och Musik: Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1921-01-10/8/6. Läst 18 mars 2016. 
  15. ^ Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 7. 16 april 1921. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1921-04-16/100/7. Läst 18 mars 2016. 
  16. ^ Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 3 juni 1921. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1921-06-03/146/6. Läst 18 mars 2016. 
  17. ^ Bo Bergman (2 september 1921). ”'Vagnmakarens frieri' på Folkteatern: Premiären i går på Hjalmar Peters' lustspel”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1921-09-02/235/7. Läst 18 mars 2016. 
  18. ^ A.L. (25 september 1921). ”Teater Musik: Folkteaterns nya program”. Dagens Nyheter: s. 4. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1921-09-25/258/4. Läst 18 mars 2016. 
  19. ^ Oscar Rydqvist (15 januari 1922). ”Revypremiär på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1922-01-15/13/10. Läst 18 mars 2016. 
  20. ^ Teater Musik: Tantolundens friluftsteater”. Dagens Nyheter: s. 6. 2 juni 1922. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1922-06-02/146/9. Läst 18 mars 2016. 
  21. ^ Premiär i Tantolunden”. Dagens Nyheter: s. 7. 9 juli 1922. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1922-07-09/180/7. Läst 18 mars 2016. 
  22. ^ Bo Bergman (3 oktober 1923). ”Teater och Musik: 'Inspektorn på Siltala' på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-10-03/268/7. Läst 18 mars 2016. 
  23. ^ Bo Bergman (14 oktober 1923). ”Teater och Musik: Folkteaterns nya program”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-10-14/279/11. Läst 18 mars 2016. 
  24. ^ Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 12. 1 november 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-11-01/297/12. Läst 18 mars 2016. 
  25. ^ Bo Bergman (18 november 1923). ”Teater och Musik: Folkteaterns senaste pjäsval”. Dagens Nyheter: s. 13. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-11-18/314/13. Läst 18 mars 2016. 
  26. ^ Bo Bergman (3 december 1923). ”Teater och Musik: Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-12-03/329/9. Läst 18 mars 2016. 
  27. ^ Tre revyer och en farsoperett: 'En gång om året' på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 7. 2 januari 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-01-02/1/8. Läst 18 mars 2016. 
  28. ^ Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 7. 22 februari 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-02-22/52/7. Läst 29 augusti 2015. 
  29. ^ Friluftsteatrarnas premiär”. Dagens Nyheter: s. 9. 31 maj 1925. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1925-05-31/145/9. Läst 17 januari 2016. 
  30. ^ Hela fascistkåren på premiären på Folkteaterns 'Mussolini'”. Dagens Nyheter: s. 1. 2 september 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-09-02/237/1. Läst 2 augusti 2015. 
  31. ^ Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 8. 5 februari 1927. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-02-05/34/8. Läst 5 januari 2016. 
  32. ^ 'Skräddar Wibbel' på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 6. 6 februari 1927. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-02-06/35/6. Läst 31 december 2015. 
  33. ^ Succès 'Stockholm–Motala'”. Dagens Nyheter: s. 12. 31 maj 1929. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-05-31/145/12. Läst 2 januari 2016. 
  34. ^ Bo Bergman (11 juli 1930). ”'Krasch' på Folk-teatern”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-07-11/184/9. Läst 2 februari 2016. 
  35. ^ Teater Musik och Film: Vasan i kväll”. Dagens Nyheter: s. 9. 6 september 1930. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-09-06/241/9. Läst 15 april 2016. 
  36. ^ Trötte Teodor trött igen”. Dagens Nyheter: s. 11. 5 juli 1931. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-07-05/178/11. Läst 3 januari 2016. 
  37. ^ Oscar Rydqvist (29 augusti 1931). ”'33333' på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-08-29/233/6. Läst 3 januari 2016. 
  38. ^ Bo Bergman (2 januari 1932). ”'Borgmästarinnan' på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-01-02/1/8. Läst 3 januari 2016. 
  39. ^ Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 7. 16 januari 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-01-16/14/7. Läst 3 januari 201. 
  40. ^ Bo Bergman (17 januari 1932). ”'Tjuvar och hedersmän' på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 4. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-01-17/15/4. Läst 3 januari 201. 
  41. ^ 'Onsdagsflickan' på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 4. 13 februari 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-02-13/42/4. Läst 3 januari 201. 
  42. ^ Dagmar Ebbesen hemslavinna igen”. Dagens Nyheter: s. 10. 25 februari 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-02-25/54/10. Läst 3 januari 201. 
  43. ^ Teater Musik Film: Blockadsuccès i Göteborg”. Dagens Nyheter: s. 10. 17 mars 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-03-17/75/10. Läst 3 januari 201. 
  44. ^ Teater Musik Film: Lindormsturnén i Göteborg”. Dagens Nyheter: s. 9. 26 mars 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-03-26/82/9. Läst 3 januari 201. 
  45. ^ Oscar Rydqvist (5 juni 1932). ”Friluftspremiärerna”. Dagens Nyheter: s. 5. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-06-05/150/5. Läst 3 januari 2016. 
  46. ^ Teater Musik Film: Södrans start”. Dagens Nyheter: s. 10. 24 september 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-09-24/260/10. Läst 7 januari 2016. 
  47. ^ Oscar Rydqvist (25 september 1932). ”Vi som går köksvägen”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-09-25/261/1. Läst 27 augusti 2015. 
  48. ^ Erik Nyblom (2 januari 1933). ”Söndagens revypremiärer”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-01-02/1/6. Läst 4 januari 2016. 
  49. ^ Bo Bergman (1 oktober 1933). ”'Schwejk' på Södra teatern”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-09-16/251/10. Läst 17 december 2015. 
  50. ^ Oscar Rydqvist (22 oktober 1933). ”'Lyckliga Jönsson' på Södran”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-10-22/287/16. Läst 5 januari 2016. 
  51. ^ 'Johannes i Lillegår'n' i Tantolunden”. Dagens Nyheter: s. 20. 10 juni 1934. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1934-06-10/154/20. Läst 7 januari 2016. 
  52. ^ Revysuccès på Blancheteatern”. Dagens Nyheter: s. 13. 5 maj 1935. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-05-05/121/13. Läst 8 januari 2016. 
  53. ^ Premiär i Tantolunden”. Dagens Nyheter: s. 10. 9 juni 1935. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-06-09/155/10. Läst 8 januari 2016. 
  54. ^ Oscar Rydqvist (2 januari 1937). ”'Sverige åt Svensson' på Södra teatern”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-01-02/1/14. Läst 9 januari 2016. 
  55. ^ Jerome (8 juni 1941). ”Vanadislunden: 'Solvallakungen'”. Dagens Nyheter: s. 5. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1941-06-08/152/10. Läst 30 januari 2016. 
  56. ^ Bang (2 januari 1947). ”Två nyårspremiärer”. Dagens Nyheter: s. 18. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1947-01-02/1/18. Läst 10 februari 2016. 
  57. ^ Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 14. 14 juli 1940. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1940-07-14/189/14. Läst 29 januari 2016. 
  58. ^ Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 24. 29 september 1940. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1940-09-29/266/24. Läst 29 januari 2016. 
  59. ^ Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 21. 4 november 1940. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1940-11-04/302/21. Läst 29 januari 2016. 
  60. ^ Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 20. 29 december 1940. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1940-12-29/355/20. Läst 29 januari 2016. 
  61. ^ Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 22. 1 februari 1941. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1941-02-01/30/22. Läst 30 januari 2016. 
  62. ^ Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 24. 15 november 1941. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1941-11-15/311/24. Läst 30 januari 2016. 
  63. ^ Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 20. 14 februari 1942. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-02-14/43/20. Läst 31 januari 2016. 
  64. ^ Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 24. 23 juni 1942. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-06-23/167/18. Läst 31 januari 2016. 
  65. ^ Barbro Alving (21 februari 1943). ”Lördagskvällen”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1943-02-21/50/12. Läst 2 februari 2016. 
  66. ^ Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 24. 15 januari 1944. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1944-01-15/13/24. Läst 31 januari 2016. 
  67. ^ Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 34. 16 maj 1944. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1944-05-16/132/34. Läst 31 januari 2016. 
  68. ^ Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 34. 17 februari 1946. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1946-02-17/47/32. Läst 31 januari 2016. 
  69. ^ Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 26. 7 maj 1948. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1948-05-07/121/26. Läst 31 januari 2016. 
  70. ^ [a b] Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 26. 2 december 1950. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1950-12-02/327/24. Läst 31 januari 2016. 
  71. ^ Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 16. 24 december 1952. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1952-12-24/351/16. Läst 31 januari 2016. 
  72. ^ Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 22. 19 juni 1953. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1953-06-19/163/22. Läst 31 januari 2016. 
  73. ^ Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 26. 4 februari 1954. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1954-02-04/33/26. Läst 1 februari 2016. 
  74. ^ Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 22. 5 juni 1954. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1954-06-05/150/22. Läst 1 februari 2016. 
  75. ^ Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 30. 19 september 1954. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1954-09-19/254/30. Läst 1 februari 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]