Ståndssamhälle

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Ståndssamhälle betecknar ett samhälle där olika sociala grupper skiljer sig från varandra genom juridiskt fastställda rättigheter och skyldigheter. Ståndssamhället har förändrats sedan medeltiden och försvann helt i Europa under 1700- och 1800-talet. Stånden liksom skråväsendet reglerades kollektivt med olika gamla slott privilegiebrev.

Det är i kyrkan som uttrycket ståndssamhälle har sin grund, där man ansåg att samhället var en organism precis som djur- och växtriket. "Rötter, stjälk och blad, eller ben, hjärta och huvud hade alla nödvändiga uppgifter". Olika delar i samhället hade olika uppgifter att fylla. Det är en uppfattning som även ingår i konservatismens ideologi.[källa behövs]

Från början under medeltiden fanns det tre olika stånd:

  • adelnbellatores, "de som strider" "mäktigast och rikast" "bor i en borg" "betalar ingen skatt".
  • prästerskapetoratores, "de som ber i kyrkan" "betalar ingen skatt".
  • bönderna och borgarnalaboratores, "de som arbetar" "bor i städerna" "betalar skatt till kungen och kyrkan".

I Sverige, Finland, Norge samt delar av Österrike och Schweiz utgjorde bönderna ett eget fjärde stånd.

Se även[redigera | redigera wikitext]