Prehospitalt arbete
Prehospitalt arbete är sjukvård som utförs mellan tidpunkten för vårdbehovets uppkomst och ankomsten till sjukvårdsinrättning, till exempel ambulanssjukvård eller akutsjukvård på olycksplats.
IVPA[redigera | redigera wikitext]
IVPA (I väntan på ambulans) är en form av prehospitalt arbete som utförs av räddningstjänsten i många svenska kommuner, när det kan dröja innan en ambulans kan vara på plats.
IVPA är mycket omdiskuterat[källa behövs] bland annat därför att innan räddningstjänsten får utföra denna typ av sjukvård så krävs utbildning. Räddningstjänsten har i sin utbildning vad som vanligtvis kallas sjukvårdutbildning. Socialstyrelsen anser inte att det får kallas sjukvårdutbildning. Utbildningen är därför att betraktas som Första hjälpen-utbildning då den anses vara för kort för att kallas sjukvårdsutbildning.
Första insatsen och prehospital akutsjukvård[redigera | redigera wikitext]
Räddningstjänstens insatser innan ambulansen anländer kallas i Finland för första insatsen. De som sköter första insatsen är för ändamålet utbildad personal som inte är anställd inom vårdsektorn, antingen i enheter enkom för första insatsen eller till exempel vid brandkår, polis eller sjöräddning. I praktiken är enheter för första insatsen ofta från frivilliga brandkåren, då verksamhetsområdet för sådana ofta inte har snabb tillgång till ambulans.
Prehospital akutsjukvård avser professionell livräddande vård eller professionell vård för att hindra att skador förvärras, given på olycksplatsen eller i hemmet. Vanligen ges vården av ambulanspersonal eller av enhet för första insatsen.
Begreppen som används i Finland skiljer sig från dem i Sverige; "IVPA" anses inte avspegla den prehospitala akutsjukvård som ges i Finland.[1]
Hälso- och sjukvård vid evenemang[redigera | redigera wikitext]
Hälso- och sjukvård vid evenemang och/eller sjukvårdsberedskap kan sägas vara en typ av prehospitalt arbete.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) beskriver i Säkerhetsguide för evenemang 2011[2] som sedan uppdaterades och förtydligades 2021[3]hur Hälso- och sjukvård vid evenemang i Sverige ska bedrivas. På evenemang kan det finnas olika yrkes kategorier beroende på evenemangets typ, vanligt förekomma professioner är undersköterskor, sjuksköterskor, fysioterapeuter samt läkare. I vissa fall finns frivilligorganisationer som röda korset på plats, dessa har inget krav på formell sjukvårdsutbildning utan har ofta istället gått en fördjupad kortare första hjälpen utbildning.
Detta förekommer som samarbeten med landstingskommunal verksamhet, men inom området finns även olika privata aktörer.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Statsrådets svenska språknämnd informerar 2/2012.
- ^ ”Säkerhetsguide för evenemang 2011 (pdf)”. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Oktober 2013. Arkiverad från originalet den 17 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171017045635/https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/25929.pdf. Läst 4 juni 2017.
- ^ ”Säkerhetsguide för evenemang 2021”. MSB. https://rib.msb.se/filer/pdf/29631.pdf. Läst 11 augusti 2021.