Provence-Alpes-Côte d'Azur

Från Wikipedia
Provence-Alpes-Côte d'Azur
Provença-Aups-Còsta d'Azur
Region i Frankrike
Vy över Menton på Franska rivieran
Flagga
Vapen
Land Frankrike Frankrike
Departement Alpes-de-Haute-Provence (04)
Hautes-Alpes (05)
Alpes-Maritimes (06)
Bouches-du-Rhône (13)
Var (83)
Vaucluse (84)
Kommuner 946 (2022)[1]
Huvudort Marseille
Area 31 400 km²[1]
Folkmängd 5 081 101 (2019-01-01)[1]
Befolkningstäthet 162 invånare/km²
Etablerad 1982
Regionstyrelsens
ordförande
Renaud Muselier (2017–) (Republikanerna)
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Geonames 2985244
Karta över Frankrike med Provence-Alpes-Côte d'Azur markerat
Karta över Frankrike med Provence-Alpes-Côte d'Azur markerat
Karta över Frankrike med Provence-Alpes-Côte d'Azur markerat
Departement, arrondissement och kommuner i Provence-Alpes-Côte d'Azur
Departement, arrondissement och kommuner i Provence-Alpes-Côte d'Azur
Departement, arrondissement och kommuner i Provence-Alpes-Côte d'Azur
Webbplats: Officiell webbplats

Provence-Alpes-Côte d'Azur (franskt uttal: [pʁɔvɑ̃s‿alp kot d‿azyʁ], occitanska: Provença-Aups-Còsta d'Azur, provensalska: Prouvènço-Aup-Coustiero d'Azur) är en region i sydöstra Frankrike, vid Liguriska havet. Till regionen hör det historiska landskapet Provence, Kyrkostatens Avignon och Comtat Venaissin, och Franska rivieran. Regionhuvudort är Marseille. Provence-Alpes-Côte d'Azur hade cirka 5,08 miljoner invånare (2019), på en yta av 31 400 km².[1]

På grund av sitt långa namn kallas den ofta PACA av fransmän. Namnet syftar på Provence, Alperna och Côte d'Azur.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Provence

Grekerna grundade på 500-talet f.Kr. staden Massalia (Marseille), vilken blev en viktig handelsknutpunkt. Romarna inlemmade området i Provincia Narbonensis, ett namn som lever kvar i Provence, som betyder provins. Antiken har lämnat många fornminnen, bland annat i Arles.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Regionen sträcker sig från Italien i öster över hela Rivieran till regionen Languedoc-Roussillon i väster. Norra delen gränsar mot Rhône-Alpes. Inbäddat i den östra delen nära gränsen till Italien ligger furstendömet Monaco. I området finns det två större sjöar, Étang de Vaccarès och Étang de Berre.

Regionens största städer är Marseille, Nice, Toulon och Aix-en-Provence, var och en med över 100 000 invånare. Andra viktigare städer är Antibes (inkl. Juan-les-Pins), Arles, Aubagne, Avignon, Cagnes-sur-Mer, Cannes, Fréjus, Grasse, Hyères, La Seyne-sur-Mer, Le Cannet, Martigues, Nice och Orange.

I väster rinner Rhône, med dess delta Camargue och bifloden Durance, i öster floderna Argens och Var, och i nordost finns Alpernas fot samt Haute Provence. Terrängen växlar mellan högslätter och berg i inlandet i nordöst, dalsänkor vid floder, och lågländer vid kusterna och i väster. Det är medelhavsklimat, och varmt, i synnerhet vid Rivieran, i och med att Alperna kringgärdar området. Varje år sveper mistralvinden över området.

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Regionen delas in i sex departement.

Nummer Departement Huvudort
04 Alpes-de-Haute-Provence Digne-les-Bains
05 Hautes-Alpes Gap
06 Alpes-Maritimes Nice
13 Bouches-du-Rhône Marseille
83 Var Toulon
84 Vaucluse Avignon

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Provence-Alpes-Côte d'Azur har ansenliga inkomster i näringar som odling, turism och tillverkningsindustri. I Grasse förekommer storskalig blomodling som används till parfymindustrin, vin odlas i Rhônedalen, och fruktodlingen är betydande i regionen. Sophia Antipolis är ett centrum för teknologi, och Marseilleområdet för tung industri.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Bonniers lexikon, band 15, red. L. Ahlgren, Stockholm 1997.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] ”Les collectivités locales en chiffres – 2022” ( PDF). www.collectivites-locales.gouv.fr. Ministère de la Cohésion des territoires et des Relations avec les collectivités territoriales. 2022. sid. 128. https://www.collectivites-locales.gouv.fr/files/Accueil/DESL/2022/Colloc%20en%20chiffres/Chiffres%20clef/BATweb-DGCL-CL_en_chiffres_2022.pdf. Läst 19 november 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]