Rålambshovs gård

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gården, vy från Västerbron

Rålambshovs gård är en av Stockholms kvarvarande malmgårdar som ligger i RålambshovsparkenKungsholmen strax öster om Västerbrons brofäste. Nuvarande träbyggnad uppfördes år 1801 efter arkitekt Carl Christoffer Gjörwells ritningar, då hette gården Agatheberg.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Området på en karta från 1863
Gårdens entrésida, 2009
Gårdens sydsida, 2009

Redan på 1600-talets mitt talades det om ett boningshus på denna plats. År 1706 var stället utarrenderat till översten och friherren Åke Rålamb. Han är mest känd för att ha författat encyklopedin Adelig Öfning och det var han som gav området och platsen sitt nuvarande namn, trots att han redan efter tio år blev vräkt på grund av obetalda arrenden.

Under Rålambs efterföljare utökades tomten och antal byggnader. Kring 1730-talet beboddes egendomen av Georg Soth, då fanns utöver boningshuset även vagnslider, fähus, källare, tegellada och ett badhus vid stranden. Vägen ner mot anläggningen var en allé, ungefär i förlängningen med dagens Fridhemsgatan. På Petrus Tillaeus detaljrika karta från 1733 betecknas området med Rålamshof (utan "b") och gården vid Mälaren har två flygelbyggnader och en brygga. På tomten finns även en damm inritad, som matades via en lång kanal från Hornsberg.

På 1760-talet kom olika industrier till platsen, däribland ett tegelbruk och ett tag fanns även ett salpetersjuderi, där kvinnliga fångar arbetade under stort umbärande.

Efter 1798 kom gården i Evert Georgiis händer, han blev senare landshövding, då hade samtliga byggnader brunnit ner. År 1801 gav Georgii arkitekt Carl Christoffer Gjörwell uppdraget att rita den vackra träbyggnaden som fortfarande finns kvar på platsen. Byggnadens sjösida fick en stor veranda och en balkong som bärs upp av fyra träpelare. Därifrån fick man en utmärkt utsikt mot staden. Georgii anlade även en trädgård och bytte namn på egendomen till Agatheberg, efter hans hustru.

Efter Georgiis död 1808 gick arrenderrättigheterna genom många händer, bland annat användes huset i början av 1900-talet som borgmästarebostaden, då Stockholms borgmästare Gunnar Fant bodde här under några år. Ännu 1915 låg Rålambshov tillsammans med några gårdar på Smedsudden ensamt på södra Kungsholmen. På 1920-talet hade Allmänna barnhuset en filial i Stora Rålambshov. På 1930-talets början stördes lugnet av en stor byggarbetsplats. Här restes Västerbron, Stockholms dåtidens högsta bro med 26 meter segelfri höjd. Gården skulle rivas, men så blev inte fallet. Norra brofäste stryker knappt förbi längs Rålambshovs tak och Rålambshovsparken som anlades ungefär samtidigt med Västerbrom inkräktade ytterligare på tomten. Idag (2009) är huset privatbostad.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]