Reimers malmgård

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Reimers malmgård huvudfasad, 2018.

Reimers malmgård (även Reimersholm) är en före detta malmgårdReimersholmes östra sida i Stockholm. Byggnaden är blåmärkt av Stadsmuseet i Stockholm, vilket innebär "att bebyggelsen bedöms ha synnerligen höga kulturhistoriska värden".[1]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Malmgården 1941.

Ön Reimersholme och malmgården har sina namn efter hattstofferaren (hattmakare) Anders Reimers. Reimers fick 1782 arrendera östra delen av ön och 1784 köpte han den gård som fanns där sedan tidigare. Anders Reimers var en duktig affärsman och snart blev han både rådman, riksdagsman och ledamot i diverse offentliga inrättningar. Han omtalades även som grosshandlare.

År 1794 byggdes det ursprungliga huset på och till och fick ett brutet sadeltak täckt med taktegel samt troligen den kolonnburna entrén. Från huvudbyggnaden gick en kort allé ner till Pålsundet. På norra sidan om huvudbyggnaden uppfördes stall, ladugård, ank- och hönshus. Söder om manbyggnaden fanns trädgård och växthus. Väster om huvudbyggnaden anordnades genom en omfattande arbetsinsats en engelsk park, som krävde sprängningar och stora utfyllnader samt många pråmlast med matjord. På ön finns idag cirka 270 olika växter och det är förmodligen ett arv från Reimers tid. Anders Reimers bodde på sin malmgård till sin död 1816. Reimers var omtyckt och verksam på många områden. Hans vänner reste en minnessten över honom i samband med en fest den 24 juni 1798. Stenen finns fortfarande kvar och inskriptionen lyder:

Minnesstenen rest av Andres Reimers vänner den 24 juni 1798
Vandringsman
Skåda Här
Den fordna
Räkenholmens Klippor
Till blomstrande
Fält och Trädgårdar
Förvandlade
Genom den Förtjente
Rådmannen i Stockholm
Herr Anders Rejmers
Flit och Kostnad
Från år 1784 till 1798
Har han här användt
Lediga Stunder
Att av Sjö och Berg
Tilldana frugtbart Land.
In uti Ålderdomen
Gagnade
Lärer Han Dig
Åt Nyttig Flit är Hvila
Vänner Reste Honom Stenen
Och Stället blef Kallat
Reimersholm
Den 24 Junii År 1798

Gårdens vidare öden[redigera | redigera wikitext]

Under 1800-talet gick gården genom många olika händer och egendomen styckades upp. Det kom industri till ön, trots att Reimers i sitt testamente uttryckligen sagd att “Reimersholm aldrig får utarrenderas till wärdshus eller näringsställe”. Här fanns bland annat fotogentillverkning och Stockholms Yllefabriks AB. Mest känd blev dock brännvinstillverkningen av Lars Olsson Smith. På somrarna bodde Smith på en annan malmgård i närheten, på Karlshälls gårdLångholmen, där han gjorde en stor insats.

Efter Smith tid vandrade gården igen genom flera ägare och när yllefabriken gick i konkurs 1934 köpte HSB området. På 1940-talet började HSB bygga bostäder på ön och malmgården blev daghem.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Stadsmuseets interaktiva karta för kulturmärkning av byggnader i Stockholm.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]