Rörsångare
- För familjen Acrocephalidae, se Rörsångare (familj)
| Rörsångare Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Rörsångare Acrocephalidae |
| Släkte | Acrocephalus |
| Art | Rörsångare A. scirpaceus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Acrocephalus scirpaceus | |
| Auktor | (Hermann, 1804) |
| Utbredning | |
 | |
| Synonymer | |
| |
 Kollage med bilder av rörsångare. | |
Rörsångare (Acrocephalus scirpaceus) är en fågel som tillhör familjen rörsångare (Acrocephalidae) som tidigare ingick i familjen sångare. Arten beskrevs vetenskapligt av Johann Hermann 1804. Rörsångaren är en flyttfågel som häckar i Europa, allra nordligaste Afrika och tempererade Asien, så långt österut som Kazakstan, och övervintrar i Afrika söder om Sahara. Den kategoriseras av IUCN som livskraftig (LC).
Utseende och läte
Rörsångaren mäter 12,5–14 cm lång[2] och har ett vingspann på 17–21 cm. Vikten är ungefär 10-15 gram. Ovansidan är brun där ryggen ofta med svagt olivgrå ton medan övergumpen mer rostbrun. Undersidan är beigevit och strupen vitaktig. Den har flack panna, lång, smal och spetsig näbb och gråbruna ben. Könen är lika.
Sången, som mest hörs i skymning och gryning, är ett långsamt tjattrande med inslag av visslingar och härmljud.[2]
-
Rörsångares sång.
Utbredning och systematik
Rörsångaren beskrevs först 1804 av Johann Hermann som då placerade den i trastsläktet Turdus.[3] Rörsångaren är en flyttfågel som häckar i Europa, allra nordligaste Afrika och österut i tempererade Asien, så långt österut som till Volga och gränsen mellan Kazakstan och Mongoliet. Den övervintrar i Afrika söder om Sahara.[1]
Rörsångare delas vanligen in i två underarter med följande utbredning:[4]
- A. s. scirpaceus – allra nordvästligaste Afrika och Europa, till Krim och Volgafloden. Den flyttar vintertid till västra och centrala Afrika
- A. s. fuscus – från Egypten, genom Mellanöstern, till sydöstra Europeiska Ryssland, östra Kazakstan och Iran. Den flyttar vintertid till södra Afrika
IOC väljer att behandla populationen vid Röda havets kust som den egna underarten avicenniae, beskriven av Ash, Pearson, DJ, Nikolaus och Colston 1989.[5]
Rörsångaren är närbesläktad med afrikansk rörsångare, som vissa auktoriteter till och med behandlar som samma art.[1] Andra auktoriteter väljer istället att dela upp rörsångaren i de två arterna A. scirpaceus och A. fuscus, där den senare ibland kallas "kaspisk rörsångare".[3]
Förekomst i Sverige
I Sverige fanns den tidigare bara i Skåne men har från 1800-talets slut utbrett sig norrut. Idag häckar den i södra och mellersta Sverige och vidare norrut utefter Norrlandskusten. I Sverige är den en sommargäst och förekommer framförallt i landet från mitten av maj till månadsskiftet augusti/september.[2]
Ekologi
Rörsångaren lever i tät bladvass och strandbuskar vid sjöar, dammar, våtmarker och åar. Rörsångaren klättrar och hoppar skickligt i vassen och livnär sig på insekter och deras larver, spindlar och blötdjur.
Rörsångaren blir könsmogen efter ett år. Den bygger sitt bo av gräs och vasstrån som oftast placeras skyddat mellan tre och fyra vasstrån ovanför vattnet.[6] Honan lägger tre till fem ägg, som sedan ruvas omväxlande av båda föräldrarna i 11 till 14 dagar. Ungfåglarna stannar sedan 10 till 14 dagar i boet.[6]
Göken nyttjar ofta rörsångaren för att genom häckningsparasitism låta rörsångaren ruva och föda upp gökungen.[6]
Rörsångaren och människan
Status och hot
Det europeiska beståndet av rörsångare uppskattas till cirka tre miljoner häckande par. Arten kategoriseras som livskraftig (LC) av IUCN, som dock inkluderar afrikansk rörsångare.[1]
Namn
Rörsångarens vetenskapliga artepitet scirpaceus härleds ur latinets scirpus som betyder säv eller kaveldun. Den har i Sverige förr även kallats "rörstig".[7] I viss äldre litteratur blandas det vetenskapliga namnet för trastsångare, Acrocephalus arundinaceus ihop med det äldre vetenskapliga namnet för rörsångare, Acrocephalus arundinacea varför det ibland kan vara svårt att avgöra vilken art som avses.
Referenser
Noter
- ^ [a b c d] BirdLife International 2012 Acrocephalus scirpaceus Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 7 januari 2014.
- ^ [a b c] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 320-321. ISBN 978-91-7424-039-9
- ^ [a b] Avibase Reed Warbler Acrocephalus [scirpaceus or fuscus (= Acrocephalus scirpaceus) (Hermann, 1804)], ID:5C17300BC4B0B134,
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
- ^ Gill, F & D Donsker (Eds). (2016) IOC World Bird List (xls), version 6.2, International Ornithological Congress, <worldbirdnames.org/names.html Arkiverad 7 juli 2012 hämtat från the Wayback Machine.>
- ^ [a b c] Staav & Fransson, 1991
- ^ Malm, A. W. (1877) Göteborgs och Bohusläns Fauna; Ryggradsdjuren, Göteborg, sid:173
Källor
- Roland Staav och Thord Fransson (1991) Nordens fåglar, andra upplagan, Stockholm, ISBN 91-1-913142-9
Externa länkar
- Artportalen: Dagens fynd – senaste observationerna – bilder
- Sveriges Radio: P2-fågeln - Rörsångare [v - Läte]
- Dansk ornitologisk forening
Wikimedia Commons har media som rör rörsångare.
