Rörsångare
- För familjen Acrocephalidae, se Rörsångare (familj)
| Rörsångare Status i världen: Livskraftig (lc)[1] Status i Sverige: Nära hotad[2] Status i Finland: Livskraftig[3] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Rörsångare Acrocephalidae |
| Släkte | Acrocephalus |
| Art | Rörsångare A. scirpaceus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Acrocephalus scirpaceus | |
| Auktor | (Hermann, 1804) |
| Utbredning | |
 | |
| Synonymer | |
| |
 Kollage med bilder av rörsångare. | |
| Hitta fler artiklar om fåglar med | |
Rörsångare (Acrocephalus scirpaceus) är en fågel som tillhör familjen rörsångare (Acrocephalidae) som tidigare ingick i familjen sångare. Den är en flyttfågel som häckar i Europa, allra nordligaste Afrika och tempererade Asien, så långt österut som Kazakstan, och övervintrar i Afrika söder om Sahara. Fågeln kategoriseras av IUCN som livskraftig (LC), men minskar i antal i Sverige.
Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]
Rörsångaren mäter 12,5–14 cm lång[4] och har ett vingspann på 17–21 cm. Vikten är ungefär 10-15 gram. Ovansidan är brun där ryggen ofta med svagt olivgrå ton medan övergumpen mer rostbrun. Undersidan är beigevit och strupen vitaktig. Den har flack panna, lång, smal och spetsig näbb och gråbruna ben. Könen är lika. Sången, som mest hörs i skymning och gryning, är ett långsamt tjattrande med inslag av visslingar och härmljud.[4]
Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]
Rörsångaren beskrevs först 1804 av Johann Hermann som då placerade den i trastsläktet Turdus.[5] Traditionellt har rörsångaren omfattat populationer som häckar i Europa, allra nordligaste Afrika och österut i tempererade Asien, så långt österut som till Volga och gränsen mellan Kazakstan och Mongoliet. Studier visar dock att dess släktskap med afrikansk rörsångare (A. baeticus) är synnerligen komplicerad. Under ringmärkningsarbete i Marocko fann man stora skillnader mellan lokala stannfåglar och flyttfåglar (båda tidigare ansedda vara scirpaceus), både vad gäller storlek, ruggning, dräkt, parasiter och läten.[6] Det föranledde genetiska studier av hela komplexet rörsångare-afrikansk rörsångare.[7] som visade dels att denna population i Marocko var distinkt, dels att populationen på Iberiska halvön utgör en del av samma population, samt att dessa stod närmare delar av afrikansk rörsångare än rörsångaren. Den genetiska studien visar också att fåglar i Röda havets kusttrakter som traditionellt ansetts vara en del av afrikansk rörsångare å andra sidan är närbesläktade med europeiska och asiatiska rörsångare.
De båda stora internationella taxonomiska auktoriteterna Clements et al och International Ornithological Congress (IOC) har beaktat dessa fynd och delar numera in arten rörsångare i fyra underarter med följande utbredning:[8]
- Acrocephalus scirpaceus scirpaceus – häckar i Europa (förutom Iberiska halvön) österut till västra Turkiet och västra Ryssland; flyttar vintertid till Afrika söder om Sahara, från Senegal österut till Sudan, i syd åtminstone till Gabon och norra kanten av Kongobäckenet
- Acrocephalus scirpaceus fuscus – häckar från östra Medelhavet och Kaspiska havet till Kazakstan; flyttar vintertid till södra Afrika
- Acrocephalus scirpaceus avicenniae – stannfågel i mangroveskogar i kustnära Sudan, Eritrea, Somalia och utmed västra Arabiska halvön
- Acrocephalus scirpaceus ammon – stannfågel i försänkningar i Libyska öknen på gränsen mellan Libyen och Egypten (oaserna Qattara, Siwa, Sitra och Al-Jaghbub)
Vissa behandlar dock istället rörsångare och afrikansk rörsångare som en och samma art.[1]
Förekomst i Sverige[redigera | redigera wikitext]
I Sverige fanns den tidigare bara i Skåne men har från 1800-talets slut utbrett sig norrut. Idag häckar den i södra och mellersta Sverige och vidare norrut utefter Norrlandskusten. I Sverige är den en sommargäst och förekommer framförallt i landet från mitten av maj till månadsskiftet augusti/september.[4]
Familjetillhörighet[redigera | redigera wikitext]
Tidigare fördes rörsångarna liksom ett mycket stort antal andra arter till familjen Sylviidae, tidigare kallad rätt och slätt sångare. Forskning har dock visat att denna gruppering är missvisande, eftersom då även välkända och mycket distinkta familjer som svalor, lärkor och stjärtmesar i så fall bör inkluderas.[9] Rörsångaren med släktingar har därför brutits ut till familjen rörsångare (Acrocephalidae).
Ekologi[redigera | redigera wikitext]
Rörsångaren lever i tät bladvass och strandbuskar vid sjöar, dammar, våtmarker och åar. Rörsångaren klättrar och hoppar skickligt i vassen och livnär sig på insekter och deras larver, spindlar och blötdjur. Den blir könsmogen efter ett år. Den bygger sitt bo av gräs och vasstrån som oftast placeras skyddat mellan tre och fyra vasstrån ovanför vattnet.[10] Honan lägger tre till fem ägg, som sedan ruvas omväxlande av båda föräldrarna i elva till 14 dagar. Ungfåglarna stannar sedan tio till 14 dagar i boet.[10]
Göken nyttjar ofta rörsångaren för att genom häckningsparasitism låta rörsångaren ruva och föda upp gökungen.[10]
Rörsångaren och människan[redigera | redigera wikitext]
Status och hot[redigera | redigera wikitext]
Det europeiska beståndet av rörsångare uppskattas till cirka tre miljoner häckande par. Arten kategoriseras som livskraftig (LC) av IUCN, som dock inkluderar afrikansk rörsångare.[1] I 2020 års upplaga av svenska Artdatabankens rödlista tas rörsångaren upp som nära hotad. De senaste tio åren tros den ha minskat med mer än 15 % i Sverige.[11][12]
Namn[redigera | redigera wikitext]
Rörsångarens vetenskapliga artepitet scirpaceus härleds ur latinets scirpus som betyder säv eller kaveldun. Den har i Sverige förr även kallats "rörstig".[13] I viss äldre litteratur blandas det vetenskapliga namnet för trastsångare, Acrocephalus arundinaceus ihop med det äldre vetenskapliga namnet för rörsångare, Acrocephalus arundinacea varför det ibland kan vara svårt att avgöra vilken art som avses.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] BirdLife International 2012 Acrocephalus scirpaceus Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 7 januari 2014.
- ^ ”Rödlistning 2020 av rörsångare”. Artfakta. SLU Artdatabanken. https://artfakta.se/naturvard/taxon/Acrocephalus-scirpaceus-103006. Läst 20 mars 2022.
- ^ Jari Valkama (2019). ”Finsk rödlistning av rörsångare – Acrocephalus scirpaceus” (på svenska/finska). Finlands Artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.33646. Läst 22 mars 2022.
- ^ [a b c] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 320-321. ISBN 978-91-7424-039-9
- ^ Avibase Reed Warbler Acrocephalus [scirpaceus or fuscus (= Acrocephalus scirpaceus) (Hermann, 1804)], ID:5C17300BC4B0B134,
- ^ Jiguet, F., Rguibi-Idrissi, H. och Provost, P. 2010. Undescribed reed warbler breeding in Morocco. Dutch Birding 32: 29–36.
- ^ Olsson, U., Rguibi-Idrissi, H., Copete, J. L., Arroya Matos, J. L., Provost, P., Amezian, M., Alström, P. och Jiguet, F. 2016. Mitochondrial phylogeny of the Eurasian/African reed warbler complex (Acrocephalus, Aves). Disagreement between morphological and molecular evidence and cryptic divergence: A case for resurrecting Calamoherpe ambigua Brehm 1857. Mol. Phylogenet. Evol. 102: 30–44.
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2019) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2019 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2019-08-11
- ^ Fregin, S., M. Haase, P. Alström, and U. Olsson (2012), New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers, BMC Evol. Biol. 12:157.
- ^ [a b c] Staav & Fransson, 1991
- ^ Artdatabankens rödlista 2020 PDF Arkiverad 8 februari 2021 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Artfakta om rörsångare, ArtDatabanken.
- ^ Malm, A. W. (1877) Göteborgs och Bohusläns Fauna; Ryggradsdjuren, Göteborg, sid:173
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Roland Staav och Thord Fransson (1991) Nordens fåglar, andra upplagan, Stockholm, ISBN 91-1-913142-9
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Artportalen: Dagens fynd – senaste observationerna – bilder
- Sveriges Radio: P2-fågeln - Rörsångare
- Dansk ornitologisk forening
Wikimedia Commons har media som rör rörsångare.
Wikispecies har information om rörsångare.- Läten på xeno-canto.org
|