Rörsångare

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För familjen Acrocephalidae, se Rörsångare (familj)
Rörsångare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
PleidelsheimerWiesentalTeichrohrsaenger.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Tättingar
Passeriformes
Familj Rörsångare
Acrocephalidae
Släkte Acrocephalus
Art Rörsångare
A. scirpaceus
Vetenskapligt namn
§ Acrocephalus scirpaceus
Auktor (Hermann, 1804)
Synonymer
  • Turdus scirpaceus Hermann 1804 (protonym)
  • Acrocephalus streperus Vieillot 1817
  • Motacilla arundinacea Lightfoot 1785
  • Sylvia arundinacea Latham 1790
  • Acrocephalus arundinaceus Naumann 1811
  • Sylvia strepera Vieillot 1817
  • Calamoherpe arundinacea Boie 1822
Kollage med bilder av rörsångare.
Kollage med bilder av rörsångare.
Hitta fler artiklar om fåglar med

Rörsångare (Acrocephalus scirpaceus) är en fågel som tillhör familjen rörsångare (Acrocephalidae) som tidigare ingick i familjen sångare. Arten beskrevs vetenskapligt av Johann Hermann 1804. Rörsångaren är en flyttfågel som häckar i Europa, allra nordligaste Afrika och tempererade Asien, så långt österut som Kazakstan, och övervintrar i Afrika söder om Sahara. Den kategoriseras av IUCN som livskraftig (LC).

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Rörsångaren mäter 12,5–14 cm lång[2] och har ett vingspann på 17–21 cm. Vikten är ungefär 10-15 gram. Ovansidan är brun där ryggen ofta med svagt olivgrå ton medan övergumpen mer rostbrun. Undersidan är beigevit och strupen vitaktig. Den har flack panna, lång, smal och spetsig näbb och gråbruna ben. Könen är lika.

Sången, som mest hörs i skymning och gryning, är ett långsamt tjattrande med inslag av visslingar och härmljud.[2]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Rörsångaren beskrevs först 1804 av Johann Hermann som då placerade den i trastsläktet Turdus.[3] Rörsångaren är en flyttfågel som häckar i Europa, allra nordligaste Afrika och österut i tempererade Asien, så långt österut som till Volga och gränsen mellan Kazakstan och Mongoliet. Den övervintrar i Afrika söder om Sahara.[1]

Rörsångare delas vanligen in i två underarter med följande utbredning:[4]

IOC väljer att behandla populationen vid Röda havets kust som den egna underarten avicenniae, beskriven av Ash, Pearson, DJ, Nikolaus och Colston 1989.[5]

Rörsångaren är närbesläktad med afrikansk rörsångare, som vissa auktoriteter till och med behandlar som samma art.[1] Andra auktoriteter väljer istället att dela upp rörsångaren i de två arterna A. scirpaceus och A. fuscus, där den senare ibland kallas "kaspisk rörsångare".[3]

Förekomst i Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige fanns den tidigare bara i Skåne men har från 1800-talets slut utbrett sig norrut. Idag häckar den i södra och mellersta Sverige och vidare norrut utefter Norrlandskusten. I Sverige är den en sommargäst och förekommer framförallt i landet från mitten av maj till månadsskiftet augusti/september.[2]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

En gökunge som föds upp av en rörsångare.
Ägg av rörsångare.

Rörsångaren lever i tät bladvass och strandbuskar vid sjöar, dammar, våtmarker och åar. Rörsångaren klättrar och hoppar skickligt i vassen och livnär sig på insekter och deras larver, spindlar och blötdjur.

Rörsångaren blir könsmogen efter ett år. Den bygger sitt bo av gräs och vasstrån som oftast placeras skyddat mellan tre och fyra vasstrån ovanför vattnet.[6] Honan lägger tre till fem ägg, som sedan ruvas omväxlande av båda föräldrarna i 11 till 14 dagar. Ungfåglarna stannar sedan 10 till 14 dagar i boet.[6]

Göken nyttjar ofta rörsångaren för att genom häckningsparasitism låta rörsångaren ruva och föda upp gökungen.[6]

Rörsångaren och människan[redigera | redigera wikitext]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Det europeiska beståndet av rörsångare uppskattas till cirka tre miljoner häckande par. Arten kategoriseras som livskraftig (LC) av IUCN, som dock inkluderar afrikansk rörsångare.[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Rörsångarens vetenskapliga artepitet scirpaceus härleds ur latinets scirpus som betyder säv eller kaveldun. Den har i Sverige förr även kallats "rörstig".[7] I viss äldre litteratur blandas det vetenskapliga namnet för trastsångare, Acrocephalus arundinaceus ihop med det äldre vetenskapliga namnet för rörsångare, Acrocephalus arundinacea varför det ibland kan vara svårt att avgöra vilken art som avses.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] BirdLife International 2012 Acrocephalus scirpaceus Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 2014-01-07.
  2. ^ [a b c] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. Sid. 320-321. ISBN 978-91-7424-039-9 
  3. ^ [a b] Avibase Reed Warbler Acrocephalus [scirpaceus or fuscus (= Acrocephalus scirpaceus) (Hermann, 1804)], ID:5C17300BC4B0B134,
  4. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  5. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). (2016) IOC World Bird List (xls), version 6.2, International Ornithological Congress, <worldbirdnames.org/names.html>
  6. ^ [a b c] Staav & Fransson, 1991
  7. ^ Malm, A. W. (1877) Göteborgs och Bohusläns Fauna; Ryggradsdjuren, Göteborg, sid:173

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Roland Staav och Thord Fransson (1991) Nordens fåglar, andra upplagan, Stockholm, ISBN 91-1-913142-9

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]