Rademachersmedjorna

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Rademachersmedjorna

Rademachersmedjorna är dels ett museum i Eskilstuna, dels smedjor i verksamhet. De är uppkallade efter Reinhold Rademacher (1609-1668), som var grundare av Eskilstunas smidesindustri.

I smedjorna tillverkades smidesvaror[redigera | redigera wikitext]

Rademachersmedjorna i Eskilstuna har i flera hundra år använts för tillverkning av knivar, saxar, synålar, knappnålar, lås, gångjärn, verktyg och spik. Reinhold Rademacher drev en järnmanufaktur i Livland och han lockades hit av kung Karl X Gustav för att utveckla det svenska smidet. Av smedjorna, som byggdes på 1600-talet och som ingår i museismedjorna, finns idag ett femtontal kvar.

Smedjorna ritades av arkitekten Jean de la Vallée[redigera | redigera wikitext]

Rademachersmedja i Eskilstuna efter ritning av Jean de la Vallée (1624-1696), 1658. Husen är kombinerade bostadshus och smedjor.

Smedjorna ligger i Centrum mellan Hamn- och Rademachergatorna och Tull- och Bruksgatorna. De utgjorde en del av järnmanufakturen i Carl Gustafs stads gevärsfaktori, som anlades och uppkallades efter Karl X Gustav. En plan för bruket med 120 smedjor av sten ritades av arkitekten Jean de la Vallée. År 1659 stod den första av smedjorna klar och sammanlagt byggdes endast 20 smedjor, i trä, i anslutning till områdets bostadshus och fähus. I närheten återfanns betesmark för djuren och odlingar med bland annat rotfrukter. Varje hushåll vid smedjorna hade lärlingar och gesäller inneboende.

Samuel Schröderstiernas skötebarn fristaden inrättades ungefär på den mark Reinhold Rademacher en gång fått sig tilldelad. Inhemska och utländska arbetare kunde där själva driva verksamhet utan tvång. De som slog sig ned i fristaden skulle för all sin tid och för hela sin familj vara befriade från personliga skatter.

I Carl Gustafs stad (Eskilstuna) inledde Rademacher en finsmideshantering som blev bestående. Då Carl Gustafs stad (Eskilstuna) firade 300-årsjubileum 1959 invigdes de kvarvarande kronhusen, som från början hade använts som tyghus för militären, det vill säga som lager för garnisonens tygmateriel såsom kanoner och andra vapen, de kombinerade boningshusen och smedjorna, som ritades av Jean de la Vallée, som kulturreservat och som industriminnesmärke och fick benämningen Rademachersmedjorna.

Stadens första museum öppnades 1906 i en av smedjorna[redigera | redigera wikitext]

På en skylt på husväggen på en av smedjorna finns texten "Enligt Konung Carl X Gustafs privilegium år 1654 började lifländaren Reinholdt Rademacher härstädes att utöfva Zitterska smidet och förverkligades derigenom Konung Carl IX:s påbud år 1606 att en handtwärckstadh här byggias skulle."

År 1906 öppnades stadens första museum i en av smedjorna. Samtidigt sköttes en del smedjor av klensmeder inkallade från Zittern i södra Tyskland.

Ännu i början av 2000-talet bedrevs verkstadssmide:

De övriga byggnaderna på Rademachersmedjornas område är:

  • Spångbergska gården med möbler och inredning och Spångbergska gårdssmedjan med lek- och lärmiljö och utställningen av föremål tillverkade i Eskilstuna. I Spångbergska smedjan ligger Smetuna , som är en lek- och lärmiljö där barn upp till tio år kan leka smeder, gesäller, lärlingar och smedfamiljer runt år 1850. Utställningen Eskilstunatillverkat visar handsmidda förremål och produkter från stadens många fabriker. En mängd föremål som har påträffats vid renoveringar visas i utställningen Spår och fragment. På vindar, under golvplankor eller undanstoppat i väggar har man hittat föremål, som visas här.
  • Mäster Skogs stuga, som fungerar som museum, bostaden och uthuslängan från Mäster Skogs stuga finns med på en karta från 1785. Stugan är uppkallad efter gångjärnssmeden J.A. Skog, som bodde här från 1902 fram till sin död 1927. Hans tredje och sista hustru, Johanna, bodde kvar till 1936.
  • Berglindska smedjan, som fungerar som museum, Berglindska smedjan är en smedja från 1650-talet. Den ursprungliga planlösningen, som består av en bostadsdel, finns fortfarande bevarad. Staden köpte huset av änkefru Berglind 1903 och öppnade här Eskilstunas första stadsmuseum 1906. Museismedjan Berglindska smedjan består av en smedja och en bostad. Rumsindelningen är från 1600-talet, det vill säga från tiden när den byggdes. Smedjan var i bruk fram till 1925, då den siste gångjärnssmeden, mäster Skog, slutade.
  • Heljestrandska smedjan med hantverk och utställning,
  • Stora Fristadshuset med café och utställning,
  • Pontus Holmsbergs smedja med hemslöjd,
  • Smedjan Sothönan med järnsmide,
  • Lilla verkstaden med lövsågning,
  • Bergska gården med konstnärshus och galleri,
  • Emil Olssons fickknivsfabrik
  • Stål, kål och nål, en utställning, som visar den historiska bakgrunden till Rademachersmedjornas tillblivelse.
  • Jernberghska gården eller Jernberghska krogen ligger mitt bland alla smedjor och den inrymmer krog och café, där man kan sitta i någon av kamrarna och äta.

Braunerhielmska Friluftsteatern spelar sedan 1969 fars på friluftsteatern.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Moelv, Bjarne; Lindell Sören (1985). Smestad i förvandling: Eskilstunaindustrin från förr till nu. Stockholm: Liber. Libris 7268916. ISBN 91-38-90532-9 

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]