Heliga Trefaldighetskyrkan, Kristianopel

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Heliga Trefaldighetskyrkan
Kyrka
Kristianopels kyrka Exteriör 02.jpg
Land Sverige Sverige
Län Blekinge län
Ort Kristianopel
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Lunds stift
Församling Kristianopels församling
Koordinater 56°15′23.4″N 16°2′31.13″Ö / 56.256500°N 16.0419806°Ö / 56.256500; 16.0419806
Material Tegel, natursten
Invigd 1624
Bebyggelse-
registret
21300000003514
Webbplats: Jämjö pastorat

Heliga Trefaldighetskyrkan, även kallad Kristianopels kyrka, uppfördes 1624 i den dåvarande danska staden Kristianopel.


Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Staden Kristianopels första kyrka uppfördes vid staden grundläggning år 1600 och ersatte Sankt Petri kyrka i Avaskär (se Avaskärs kapell). Vid midsommar 1611 totalförstördes den av svenska armén med kronprinsen Gustav II Adolf i spetsen.[1]

En ny kyrka behövdes och 1618 påbörjades bygget av denna med stöd av den danske kungen. Bygget leddes av Olluff Madsen. [1] För byggnaden hämtades kalk och gråsten från Öland och tegel från Nättraby. Kyrkan togs i bruk 1624 trots att den ännu inte var helt färdigbyggd och tilldelades namnet Helig Trefaldighets kyrka.[1]

Kyrkan har till sin grundplan likheter med Heliga Trefaldihets kyrka i Kristianstad. Båda ansluter sig till den tyska salkyrkotypen med ett brett långhus med tvärskeppsliknande korsarmar i norr och söder. Att kyrkans torn med trappgavlar uppfördes i norr berodde främst på lokala förhållanden eftersom stadsgatan gick fram utanför den snedvinkliga gaveln.[1]

Långhuset är svagt parallellogramformat för att anpassa kyrkobyggnaden till den dåvarande stadsplanen. Kyrkan är idag den enda byggnad som finns från tiden då Kristianopel var stad.[1]

Interiör[redigera | redigera wikitext]

Interiört är kyrkan en rymlig salkyrka med ett platt trätak med synliga bjälkar från 1792.Korväggen som avskiljer den bakomliggande sakristian tillkom 1838 och är dekorerad av Johan Eneberg.

Altaruppsatsen i nordiska 1500-tals renässans som tillkom 1624 är indelad i tre avdelningar. Överst ”Kristi uppståndelse”. I mitten ”Nattvardens instiftelse” flankerad på sidorna av Moses och Johannes döparen. Underst den inramade texten ”Tager och äter” och ”Tager och dricker”. Uppsatsen kröns av en ängel med ett kors.

I kyrkan finns en ljuskrona från 1500-talet som en gång hängt i Sankt Petri kyrka i Avaskär. Här finns också vid norra korväggen en kungastol från 1635 med kung Kristian IV:s namnchiffer. Denna stol har även under de svenska kungarnas Eriksgator på den bakomliggande väggen fått Gustaf VI Adolfs och Carl XVI Gustafs namnchiffer.

Predikstolen vars korg pryds av pryds av de fyra evangelisterna är från 1621,medan den åttakantiga baldakinen (ljudtaket) tillkom 1787.I anslutning till uppgången till predikstolen finns ett korskrank från 1647.

Dopfunten vid södra korväggen är av grön marmor och öländsk kalksten 1633.

Den slutna bänkinredningen tillkom 1810.

Ett begravningsvapen på norra väggen erinrar om amiral Gustaf Vilhelm von Gerdten död 1754.

Kyrkan har två votivskepp. I södra korsarmen hänger sedan 1963 skeppet Polstjärnan och i en glasmonter i norra korsarmen en kopia av linjeskeppet Gustav III ,gåva till kyrkan 1979.

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Orgel[redigera | redigera wikitext]

  • 1647 omnämns ett 5 stämmigt positiv som flyttades 1681 till Karlskrona när Kristianopel förlorade sina stadsrättigheter. Den tidigaste orgeln efter det skaffades 1897.
  • Fasaden är från den föregående orgeln byggd 1897 av Carl Elfström i Ljungby. Den omändrades 1951 och 1965.
  • Den nuvarande orgeln är mekanisk, har 18 stämmor och är byggd 1997 av Olof Hammarberg i Göteborg.

Orgelns disposition:

Huvudverk (I) C-g3 Svällverk (II) C-g3 Pedalverk (P) C-f1 Koppel
Borduna 16' Gedakt 8' Subbas 16' I/P
Principal 8' Fugara 8' Gedaktbas 8' II/P
Rörflöjt 8' Tvärflöjt 4' Flöjtbas 4' II/I
Oktava 4' Flautino 2' Fagott 16'
Kvinta 2 23' Sesquialtera II
Oktava 2' Oboe 8'
Mixtur IV Tremulant
Trumpet 8 '

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Kyrkor i Östra härad,Blekinge.Sverige kyrkor,William Anderson.1926

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Anderson, William (1926). Kyrkor i Östra Härad. Sveriges kyrkor ; 22. Blekinge ; 1:1. Stockholms: Svenska Bokhandelscentralen. sid. 3ff. Libris 19512948. http://kulturarvsdata.se/raa/samla/html/6867 
  • Arvidsson, Bengt, Till sakralt bruk. Kyrkobyggnaden i lundabiskopen Mads Jensen Medelfars (1579 - 1637) liv och teologi. Lund 2012.
  • Arvidsson, Bengt, Kristianopel och Johann Valentin Andreæs utopi Christianopolis, i Lunds stift i nordost – glimtar av Blekinges kyrkohistoria, Del I, Stiftshistoriska sällskapet i Lunds stift Årsbok 2018.
  • Bengtsson, Otto, Kristianopel. En vandring genom seklerna. Karlskrona 1953.
  • Glase, Béatrice; Glase, Gösta (1996). 99 kyrkor : från Skåne i söder till Lappland i norr. Stockholm: Byggförl./Kultur i samarbete med Riksantikvarieämbetet. sid. 26-27. Libris 8377620. ISBN 91-7988-142-4 
  • Inventarium över svensk orglar 1988: I Lunds stift

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]