Ramundberget
Ramundberget | |
Högsta fallhöjd | 300 m |
---|---|
Längsta nedfart | 1650 m |
Pister | |
Antal gröna pister | 5 |
Antal blå pister | 10 |
Antal röda pister | 14 |
Antal svarta pister | 13 |
Totalt | 42 |
Summa pistlängd | 26 km |
Liftar | |
Släpliftar | 7 |
Stolliftar | 2 |
Berg-, kabin- och gondolbanor | 0 |
Totalt | 9 |
Ramundberget är en turistort i västra Härjedalen, med i huvudsak vintersport. Orten hör till Funäsfjällen som består av flera anläggningar. I orten finns idag cirka 1600 gästbäddar fördelat på hotell, självhushållslägenheter och stugor. Sommartid ges möjligheter till vandring och löpning.[1]
Historia
Ramundberget blev en skidturistort efter några årliga besök av ett tiotal unga skidande studenter från "Den Akademiska fjällklubben" sedan år 1934–1936, som fick bo hemma hos ett bondepar under sina vistelser som var i ärende av skidåkning på den rikliga och speciella natursnön. Husets ägare, som hade investerat i sängar så det skulle räcka till alla, fick dubbelt så mycket betalt än vad han hade begärt. Stärkt av denna generositet beslöt han sig för att inleda en turistepok och ännu i dag består detta välkomstsätt för ortens gäster.[2]
Ramundbergets första skidlift blev en släplift som uppfördes år 1959, och sedermera har anläggningen utvecklats successivt. Ramundbergets anhängare anser att orten är särskilt ovanlig genom att den har vuxit fram av sig själv, och inte är skapad av en extern och/eller effektiv skidindustri som köper upp mark för exploatering, men ändå har lyckats med modernisering och att mäta sig med de flesta av de skandinaviska konkurrenterna.
Den 23 december 2013 invigdes anläggningens första expresslift[3]; fyrstolsliften Fjällgårdsbanan som blivit Funäsfjällens hittills längsta lift och sträcker sig nerifrån byn upp till strax ovanför Solliftarnas topp, 1270 meter längd på cirka 4½ minuter.[4]
-
Fjällgården.
-
Tusen.
-
Slalombacken.
Referenser
- ^ Ramundberget sommar, läst 2013-08-15.
- ^ Ramundbergets historia, läst 2013-11-06.
- ^ ÖP om invigningen av expressliften, läst 2014-01-05.
- ^ Fjällgårdsbanan, läst 2015-06-11.
Externa länkar
|