Republiken Jamtland
Republiken Jamtland, eller mer fullständigt: De förenade republikerna Jamtland, Herjeådalen och Ravund.[1][2] är ett humoristiskt kultur- och marknadsföringsprojekt bildat 1963 på initiativ av främst Yngve Gamlin som utropade sig till den förste presidenten. Republiken har såväl historiska som regionalpolitiska inslag.
Administration och symboler
Republikens särart manifesteras i en egen flagga, i "språket" jamska (vilket har sitt ursprung i de olika dialekter som talas i regionen) och i musikfestivalen Storsjöyran, då presidenten (för närvarande Ewert Ljusberg) gör ett framträdande, samt Jamtlands Republikanska Armé, JRA, vilket är en travesti på IRA. Presidenten har utsett ett ministerium där bemärkta jämtar och härjedalingar som till exempel Bodil Malmsten, Kim Anderzon, Rolf Lassgård och Kjell Albin Abrahamson fått poster.
Namn
Landets fullständiga namn är "De förenade republikerna Jamtland, Herjeådalen och Ravund". Detta kan jämföras med den titel som (bland annat) bars av Sveriges kung Gustav II Adolf (och i liknande form av andra svenska kungar): "Svears, Götars och Venders konung".[3]
Nationalsången
Jämtland har sin egen nationalsång Jämtlandssången.
Historik och presidenter
Inledningsvis var den "jamtrepublikanska" rörelsen en protest mot den förda regionalpolitiken under 1950- och 1960-talet, vilken ansågs ha lett till Jämtlands läns avfolkning. Den hade vissa kopplingar till de storsjöyror som arrangerades i bygden åren 1963–73.[4]
Presidenter
Republiken Jamtland har genom året haft tre presidenter, alla med anknytning til Jämtland. Utöver Yngve Gamlin, som utropade sig själv som president, har Moltas Eriksson och Ewert Ljusberg tillsatts på posten efter förfrågan från arrangörerna av Storsjöyran. 1983 års tillsättande av Moltas Eriksson sammanföll med nystarten av Storsjöyran och det republikanska konceptet. Festivalen anammade konceptet med egen republik som en sorts humoristisk protest mot de sammanslagningar av län som föreslagits. Influenserna från de tidigare storsjöyrorna (se ovan) samt nationslivet vid Uppsala universitet var också viktiga.[4]
Moltas Eriksson, president under fem års tid på 1980-talet, flyttade upp till Jämtland under dessa år. Han arbetade då ett tag som överläkare på Frösö sjukhus och engagerades sig i Storsjöyran.[4]
Efter Moltas Erikssons död 1988 valdes Ewert Ljusberg till president, eftersom han ansågs ha den rätta statsmannautstrålningen.[4]
Utöver dessa namn har även Allan Edwall (med rötter i Hissmofors) varit aktuell som president. Han tackade dock 1983 nej till erbjudandet, vilket ledde till valet av Moltas Eriksson på posten.[4]
Lista på presidenter
- Yngve Gamlin (1963–1983)
- Moltas Eriksson (1983–1988)
- Ewert Ljusberg (1989–)
Befrielserörelse och yra
Under 1980-talet stod arrangörerna av Storsjöyran både för själva festivalen och den "jamska befrielserörelsens" aktiviteter. Den senare förknippades snart med en "Jämtlands telegrambyrå" som skickade ut pressmeddelanden av olika slag. Efter några år bildade befrielserörelsen en egen föreningen som tog de regionalpolitiska frågorna på lite större allvar.[4]
Ett tag var relationerna mellan festivalarrangörer och aktivister (vilka ett tag maskerade sig och skaffade beväpning i form av luftgevär och högrepar) ansträngda. Numera samarbetar de båda parterna dock åter och deltar båda i diverse republikanska ceremonier i samband med den årliga Storsjöyran.[4]
Se även
Referenser
Noter
- ^ Jonsson, Leif och Norberg, Eriq, red (1993). Från fälttåg till folkfest: nordiska flaggor, fanor och symboler. Stockholm: Föreningen Norden. sid. 133-. Libris 7747638. ISBN 91-85276-65-0
- ^ Jamtlandsbladet 1 - 2008 Arkiverad 12 maj 2014 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Hildebrand, Hans: Antiqvarisk tidskrift / Sjunde delen' (ATS 7:1, s. 60)'. runeberg.org. Läst 6 maj 2015.
- ^ [a b c d e f g] Jens Ganman/Annelie Lanner (2013-07-03): "Odemokratiskt tillsatta presidenter - en tradition för Storsjöyran". sverigesradio.se. Läst 11 juli 2015.
Tryckta källor
- Ekerwald, Carl-Göran (2004). Jämtarnas historia intill 1319 (1:a uppl.). Östersund: Jengel förlag. Libris 9633011. ISBN 91-88672-12-3 [sidnummer behövs]
- Jämten: Länsmuseets och Heimbygdas årsbok. Årg. 93 (2000), ["Framtidstro"]. Östersund: Jämtlands läns museum. 1999. Libris 3685609. ISBN 91-7948-159-0 [sidnummer behövs]
- Hansen, Kjell (1997). ”Protesting against the Consequences of Welfare. Emerging Ethnification in Marginal Areas of Sweden”. Ambiguous Identities in the New Europe. Budapest: Replika (engelska)
- Olausson, Gunnel (2012). Historien om Republiken Jämtland: allvar eller yra? (1:a uppl.). Stockholm: Lamgo förlag. Libris 13481749. ISBN 9789197702331
Webbkällor
- ”Om Befrielserörelsen Jamtland”. Befrielserörelsen. https://www.facebook.com/Befrielserorelsen/info. Läst 10 maj 2014.
Externa länkar
- Republiken Jamtland (befrielserörelsens officiella webbplats)
- Republiklänkar