Rolf Lassgård

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Rolf Lassgård
Rolf Lassgård, 2009.
Rolf Lassgård, 2009.
FöddRolf Holger Lassgård
29 mars 1955 (66 år)
Östersund, Sverige
Aktiva år1979–
MakaBirgitta Lassgård (1982–2021; skilda)
Betydande roller
Erik Bäckström i Jägarna
Ove i En man som heter Ove
Kurt Wallander i Wallander-filmer
Lars Martin Johansson i
Leif G.W. Persson-trilogin
IMDb SFDb

Rolf Holger Lassgård, född 29 mars 1955 i Östersund, Jämtland, är en svensk skådespelare.

Lassgård har Guldbaggenominerats sex gånger varav han vunnit två; för Min store tjocke far (1992) och En man som heter Ove (2015).

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Uppväxt[redigera | redigera wikitext]

Lassgård växte upp i Östersund på Rådhusgatan 110 på Söder samt i Odensala. Han gick bland annat i skola på Fagervallskolan och Österängsskolan. Han gjorde sin militärtjänst vid I 5 i sin hemstad Östersund 1974–1975, med befattning som kvartermästare.

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Lassgård var under skoltiden i Östersund verksam i Östersunds Teaterverkstad. Han gick sedan Statens scenskola i Malmö 1975–1978, och fick därefter anställning hos Skånska Teatern i Landskrona. Där väckte han uppmärksamhet bland annat som Puck i Shakespeares En midsommarnattsdröm (1979 och 1980).[1][2] Han flyttade till Gävle 1982, och tillsammans med regissören Peter Oskarson startade han Folkteatern i Gävleborg. Där spelade han Gråe jägarn i en uppsättning av Olof Högbergs Den stora vreden.

Lassgård fick sitt stora genombrott som filmskådespelare i Min store tjocke far (1992).[3] Filmen gav honom Guldbaggen för bästa manliga huvudroll.[3] Han porträtterade den hetlevrade och temperamentsfulle kriminalpolisen Gunvald Larsson i filmserien om kommissarie Martin Beck med Gösta Ekman i huvudrollen som spelades in på 1990-talet. Han spelade den nyfikne potatishandlaren i filmen med samma namn från 1996 regisserad av Lars Molin.

Genom åren har Lassgård haft ett långvarigt samarbete med filmregissören Colin Nutley då han medverkat i flera av dennes filmer, som till exempel Sånt är livet och The Queen of Sheba's Pearls. Rollen som Kurt Wallander är en roll han har spelat i nio filmer 1994–2007 baserade på Henning Mankells kriminalromaner.

Han spelade 2009–2010 rollen som mamman Edna Turnblad i musikalen HairsprayChinateatern i Stockholm.

Vid Guldbaggegalan 2021 nominerades Lassgård för sjätte gången. Denna gång för rollen som Marianne i dramafilmen Min pappa Marianne (2020).[4]

Sedan 2005 sitter Lassgård i idrottsföreningen Brynäs IF:s valberedning.

Privatliv[redigera | redigera wikitext]

Mellan 1982 och 2021 var han gift med Birgitta Lassgård. De träffades på Skånska teatern i Landskrona i slutet av 1970-talet och har tre barn tillsammans.[5]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Filmer[redigera | redigera wikitext]

År Titel Roll Noter
1983 Limpan Vinberg
1989 Kyrkkaffe Kantorn
1991 Önskas Bo Roine "Bosse" Persson
1992 Min store tjocke far Fritz Algot 'Tjaffo' Nilsson
1992 Kejsarn av Portugallien Agrippa TV-film
1993 Brandbilen som försvann Gunvald Larsson
1993 Kådisbellan Fånge
1993 Roseanna Gunvald Larsson
1993 Sagan om pappan som
bakade prinsessor
Majas pappa
1994 Polismördaren Gunvald Larsson
1994 Stockholm Marathon Gunvald Larsson
1994 Mannen på balkongen Gunvald Larsson
1994 Sommarmord Backhammer
1995 Hundarna i Riga Kurt Wallander
1995 Petri tårar Borgmästare
1996 Potatishandlaren Sture TV-film
1996 Den vita lejoninnan Kurt Wallander
1996 Sånt är livet Olle Sundqvist
1996 Jägarna Erik Bäckström
1997 Hästen och tranan
1997 En frusen dröm Knut Frænkel Röstroll
1998 Under solen Olof
1999 Magnetisörens femte vinter Selander
1999 Tarzan Clayton Svensk röst
1999 Där regnbågen slutar Raymond "Rajje" Jonzon
2000 Gossip Magnus Wiktorsson
2001 Villospår Kurt Wallander TV-film
2001 Familjehemligheter Bosse Bendricks
2002 Den 5:e kvinnan Kurt Wallander
2002 Hundarna
2003 Djungelboken 2 Baloo Svensk röst
2003 Capricciosa Göran
2004 The Queen of Sheba's Pearls Deafy
2004 Tre solar Torben
2005 Steget efter Kurt Wallander
2006 Efter bröllopet Jørgen Lennart Hannson
2007 Pyramiden Kurt Wallander
2007 Den man älskar Alf
2008 De galnas hus Freiner
2008 Angel Rick
2009 Så olika Martin Larsson
2009 Det enda rationella Erland Fjellgren
2009 Ellas Geheimnis Jack Reed TV-film
2010 Kennedys Hirn Professor Hellström
2011 Jägarna 2 Erik Bäckström
2013 Uferlos! Mikkel Nordergren
2015 Miraklet i Viskan Bjarne
2015 En man som heter Ove Ove
2015 Der Fall Barschel Ray Steenkamp TV-film
2016 Lejonkvinnan Gustav
2017 Downsizing Dr. Jorgen Asbjørnsen
2019 Spionen Thorsten Akrell
2020 Min pappa Marianne Lasse / Marianne
2021 Schachnovelle Kommande film

TV[redigera | redigera wikitext]

År Titel Roll Noter
1991 Sunes jul Skogvaktaren 1 avsnitt
1992 Blueprint Adam Adler 1 avsnitt
1994 Mördare utan ansikte Kurt Wallander 4 avsnitt
1998 Kvinnan i det låsta rummet Axel Hellner 3 avsnitt
2003 Mannen som log Kurt Wallander 2 avsnitt
2006 Brandvägg Kurt Wallander 2 avsnitt
2006 Möbelhandlarens dotter Verner Tidman 7 avsnitt
2010–2013 Den fördömde Sebastian Bergman 4 avsnitt
2011–2015 Dag Ernst 26 avsnitt
2013 Fröken Frimans krig Ruben Leman 1 avsnitt
2013 En pilgrims död Lars Martin Johansson 4 avsnitt
2014–2015 Den fjärde mannen Lars Martin Johansson 3 avsnitt
2018 Den döende detektiven Lars Martin Johansson 3 avsnitt
2018–2021 Jägarna Erik Bäckström 7 avsnitt
2019–2021 Exit Martin Beskow 9 avsnitt
2020 The Investigation Joachim Wall 6 avsnitt

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1988 Gråe jägarn Den stora vreden
Olof Högberg
Peter Oskarsson Folkteatern i Gävleborg
1991 Jean Fröken Julie
August Strindberg
Eva Stenman Rotstein Riksteatern[7]
2000 Billy Flynn Chicago
John Kander, Fred Ebb och Bob Fosse
Walter Bobbie
Scott Faris
Oscarsteatern[8]
2004 Kjell Bjarne Elling
Axel Hellstenius
Bo Hermansson Vasateatern[9]
2009 Edna Turnblad Hairspray
Mark Shaiman och Scott Wittman
Anders Albien Chinateatern[10]

Ljudboksuppläsningar (urval)[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Carlbom, Mats (2011-09-04):"Rolf Lassgård: ”Jag känner igen mycket av jaktlivet”". DN.se. Läst 7 april 2013.
  2. ^ Hägglund, Kent (2006): "William Shakespeare". Ordfront. Läst 7 april 2013.
  3. ^ [a b] ”Allt började i Landskrona”. Landskronadirekt.se (arkivet). 2 februari 2001. Arkiverad från originalet den 3 december 2013. https://web.archive.org/web/20131203015628/http://www.landskronadirekt.com/arkivet/nyheter/0105.htm. Läst 7 november 2013. 
  4. ^ ”Rolf Lassgård” (på amerikansk engelska). Guldbaggen 2020. https://guldbaggen.se/nominering/rolf-lassgard-6/. Läst 22 mars 2021. 
  5. ^ ”Rolf Lassgård skiljer sig efter 38 år”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/nA090x. Läst 22 mars 2021. 
  6. ^ Svenska filminstitutet. ”Årets guldbaggenomineringar”. Pressmeddelande. Läst 5 januari 2016.
  7. ^ Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 15 DN På Stan. 12 oktober 1991. https://arkivet.dn.se/tidning/1991-10-12/278/79. Läst 14 april 2018. 
  8. ^ Danjel Andersson (15 januari 2000). ”Nypremiär. Rolf Lassgård för ängslig för 'Chicago'”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/kultur/musikal-nypremiar-rolf-lassgard-for-angslig-for-chicago/. Läst 24 mars 2018. 
  9. ^ Frida Jansson (15 mars 2004). ”De stora stjärnorna lyser rejält i Elling”. Södermanlands nyheter. Arkiverad från originalet den 16 mars 2016. https://archive.is/20160316190636/http://www.sn.se/kulturnoje/1.306522. Läst 28 juni 2015. 
  10. ^ ”Hairspray”. Chinateatern. http://www.chinateatern.se/show/hairspray/. Läst 3 september 2015. 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]