Residenset och Landsstatshuset, Kalmar

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Residenset och Landsstathuset, Kalmar
Residens
Residenset har varit landshövdingens tjänstebostad sedan 1686. Det är beläget vid Lilla Torget och Ölandsgatan i Kalmar. Vid torget ligger även Domprostgården från 1657–67 och Borgmästaregården.
Residenset har varit landshövdingens tjänstebostad sedan 1686. Det är beläget vid Lilla Torget och Ölandsgatan i Kalmar. Vid torget ligger även Domprostgården från 1657–67 och Borgmästaregården.
Land Sverige
Län Kalmar län
Kommun Kalmar kommun
Ort Kalmar
Adress Lilla torget
Koordinater 56°39′47″N 16°21′55″E / 56.66314°N 16.3653°Ö / 56.66314; 16.3653
Kulturmärkning
Statligt
byggnadsminne
25 januari 1935
 - Beteckning i BBR Landshövdingen 16
Arkitekt Ulrik Höijer, Carl Möller, Fritz Eckert,
Axel Lindgren, Åke Strindberg
Ägare Statens fastighetsverk
Arkitektonisk stil Klassicistisk, Barock

Residenset och Landsstathuset, Kalmar är statliga byggnadsminnen sedan den 25 januari 1935.[1] Byggnaderna ligger i kvarteret Landshövdingen 16 vid Lilla Torget och Ölandsgatan.

Ursprungligen var Kalmar slott landshövdingarnas residens, men borgen förföll under 1600-talet. Efter ett beslut i riksrådet 1640 flyttades staden centrum från sitt gamla läge nära Kalmar slott till Kvarnholmen. Där byggdes en ny befäst stad under andra hälften av 1600-talet. Landshövdingarna fick själva ordna hus inne i den nya staden.[2]

Historik och beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Landshövdingen i Kalmar, Henrik von Vicken, föreslog år 1678 Kunglig Majestät, att Sjötullhuset var lämpligt som landshövdingeresidens. Han erbjöd sig att reservera ett rum i residenset för kungen vid hans besök i Kalmar. Von Vicken fick strax ett positivt besked.[2]

Landsbokhållaren Hans Eriksson byggde ett stenhus vid Lilla torget omkring 1660. Kronan förvärvade huset 1670, som då blev lokaler för Stora Sjötullen och bostad åt tullnären. Huset var byggt i klassicistisk stil med två våningar och huvudfasad mot Ölandsgatan och hade då ett högt valmat tak. På 1680-talet tog amiralgeneralen Hans Wachtmeister, generalguvernör över Kalmar län och Blekinge över huset, men amiraliteten flyttade vidare till Karlskrona. Från 1686 har huset varit residens för landshövdingen. Bostadsvåningen innehöll sju rum och var gjord enligt en sexdelad plan efter fransk förebild. Nu finns ingenting kvar av den ursprungliga inredningen, men bottenvåningen har kvar 1600-talsprägeln med kryssvälvda rum.

Lokalerna blev för små då de även rymde länsstyrelsen. År 1722 köptes granntomten och några år senare ritade fortifikationsofficeren Ulrik Höijer en tillbyggnad till residenset. Det nya huset var färdigt 1737 – det nuvarande residensets mittparti. Exteriören gjordes om i herrgårdsstil i Carl Hårlemans anda och huset fick ett mansardtak. På 1770-talet köptes ännu en granntomt och där uppfördes 1854 den nuvarande byggnaden efter ritningar av Theodor Anckarsvärd. Byggnaden blev därvid en pendang till det äldsta huset.[3]

Under åren 1901-03 byggdes ett nytt landsstathus, ritat av Carl Möller, i anslutning till residensets äldsta del. Byggnaden utformades som en barockpastisch. Därefter byggdes själva residenset om 1904-05 efter arkitekt Fritz Eckerts anvisningar.[4]

Landsstathuset byggdes till 1923 efter Axel Lindgrens ritningar. Länsstyrelsen fick nya lokaler 1949 och 1951 på Södra Långgatan, ritade av Åke Strindberg.[2]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Residens och Landsstathus, Kalmar, Lagskydd, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
  2. ^ [a b c] Residenset i Kalmar, Statens fastighetsverk.
  3. ^ Nilsson, Staffan (2000). Svenska residens (1. uppl.). Stockholm: Svensk byggtjänst. sid. 75. Libris 8373948. ISBN 91-7332-927-4 
  4. ^ Nilsson, Staffan (2000). Svenska residens (1. uppl.). Stockholm: Svensk byggtjänst. sid. 75-76. Libris 8373948. ISBN 91-7332-927-4 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]