Visa källa för Robot (vapen)

{{Multiple image
| total_width = 410
| header = {{big|Robot}}
| perrow = 2
| image1 = B Company 2 Battalion the Parachute Regiment MOD 45167473 (cropped).jpg
| image2 = HNLMS De Zeven Provincien fires Harpoon missile (cropped).jpg
| image3 = Dnepr rocket lift-off 1 (cropped 2).jpg
| image4 = HMAS Ballarat (FFH 155) fires RIM-162 missiles in July 2016 (cropped).JPG
| footer = Övre vänster: [[FGM-148 Javelin]] [[pansarvärnsrobot]].<br>Övre höger: [[Boeing Harpoon]] [[sjömålsrobot]]. [[Fregatt]]skjuten.<br>Undre vänster: R-36M [[interkontinental ballistisk robot]]. Eld från [[robotsilo]].<br>Undre höger: [[RIM-162 ESSM]] [[luftvärnsrobot]] i robotbana.
}}
'''Robot''' ([[formellt]]), '''missil''' ([[Folkmun|vardagligt]]) eller '''lufttorped''' ([[Obsolescens |föråldrat]]) är [[militär]] ammunition i form av [[Projektilbana|bangående]] flygfarkoster med egen framdrivning och [[Precisionsstyrd ammunition|banstyrning]] (styrning i banan). De avses främst som självgående vapenprojektiler med styrningsförmåga, försedda med någon form av verkansdel (''[[#Vapenverkan |stridsrobot]]''), men de förekommer även som spaningsfarkost, utfodrade med olika spaningsutrustning (''[[spaningsrobot]]''), eller som övningsmål, avsedda att skjutas sönder (''[[målrobot]]''), etc.

Robot definieras av [[svenska försvarsmakten]] som följande enligt 1979 års upplaga av publikationen 'Preliminär ammunitionsordlista':

{{Citat |''<u>robot</u> (rb) – obemannade självgående föremål som avskjuts, utslungas eller fälls, avsedda att röra sig i en bana helt eller delvis över jordens yta, styrt genom signaler utifrån eller från inbyggda egna organ''

''Indelas bland annat i stridsrobotar, övningsrobotar, simulerrobotar och målrobotar.''

''Torpeder räknas dock inte till robotar.'' |[[Försvarets materielverk]] (FMV): Preliminär ammunitionsordlista (AMORDLISTA), 1979 års upplaga |<ref name="amordlista 58,94">{{Bokref |titel=Amordlista: Preliminär Ammunitionsordlista |hämtdatum=2022-05-02 |år=1979 |utgivare=[[Försvarets materielverk]] (FMV), huvudavdelningen för armémateriel |sid=58, 94 }}</ref>}}

I [[folkmun]] och civilspråk används ibland begreppet ''"[[Drönare (luftfarkost)|drönare]]"'' för vissa robottyper, såsom ''"spaningsdrönare"'' för [[spaningsrobot]] och ''"självmordsdrönare"'' för [[patrullrobot]], etc. Militärt kan robotar preliminärt särskiljas från drönare i att de är bangående, det vill säga att de framförs i en längsgående [[wikt:bana#Svenska|bana]] likt en projektil eller flygplan, jämfört med drönare som främst kan manövreras tredimensionellt och även hovra.

== Etymologi ==
'''Robot''', med militärförkortning '''rb''',<ref name="amordlista 58,94"/> är det korrekta svenska uttrycket för vapnet och kommer från det [[tjeckiska]] ordet ''robota'', viket betyder ”[[dagsverke]]” eller ”[[slavarbete]]” och betecknar alltså en [[slav]], vilket här syftar på en styrd projektil som är programmerad att utföra det man ger order om. Ursprungsordet infördes 1920/1921 av den tjeckiske författaren [[Karel Čapek]] i hans pjäs [[R.U.R.]] (Rosumovi Univerzální Roboti), vilken översattes till svenska nån gång mellan 1923 till 1929.<ref name="Robothistorik">{{Webbref |url=https://www.robotmuseum.se/ROBOT/ARM_robotmateriel.htm |titel=Robothistorik |hämtdatum=2022-10-02 |utgivare=robotmuseum.se |arkivurl=https://web.archive.org/web/20221006222516/https://www.robotmuseum.se/ROBOT/ARM_robotmateriel.htm |arkivdatum=2022-10-06 }}</ref> Inom svensk robotindustri myntades uttrycket "robot" för vapnet runt 1940 av [[överingenjör]] Tore Edlén, teknisk direktör hos [[Kungliga Flygförvaltningen]] (KFF).<ref name="Robothistorik"/>

'''Missil''' är en [[anglicism]] inlånat från det [[engelska]] ordet för vapnet – ''missile'' – och har förekommit som ett [[Folkmun|vardagligt]] namn för vapnet i svenskan sedan början av 1950-talet.<ref name="sprakinstitutet.fi">{{Webbref |url=https://www.sprakinstitutet.fi/sv/publikationer/sprakspalter/reuters_rutor_1986_2013/1999/robotar_och_missiler |titel=Robotar och missiler |hämtdatum=2020-10-17 }}</ref> Missile i sig härleds från det [[latin]]ska ordet ''missilia'' ("kastvapen") och betyder egentligen ungefär "stor tung projektil" i det engelska språket, varav det kan användas för att innefatta ett brett utbud olika ammunition, såsom [[Raketvapen|raketer]], [[pansarskott]], etc. Önskar man enbart tala om "styrda raketer" och dylikt, alltså robotar, används termen ''guided missile'' ("styrd missil").

'''Lufttorped''' eller '''flygande torped''' ({{lang-en|Aerial Torpedo}}), i motsats till "[[Torped|vattentorped]]" (ej att förväxla med "[[flygtorped]]", [[d.v.s.]] flygburen vattentorped), myntades redan innan [[första världskriget]] (patenterat 1897) och avsåg ursprungligen tidiga former av raketkonstruktioner, stora långa artilleriprojektiler med inbyggd krutraketmotor för framdrift utan styrsystem. Utvecklingen av sådana konstruktioner drevs av svenska överstelöjtnanten Wilhelm Teodor Unge (V. T. Unge) som runt sekelskiftet 1900 tillverkade flera olika exempel.<ref name="Unge DM">{{Webbref |url=https://digitaltmuseum.se/021188527599/wilhelm-unges-lufttorpeder-bade-for-krig-och-livraddning |titel=Wilhelm Unges lufttorpeder – både för krig och livräddning |hämtdatum=2022-10-02 |utgivare=digitaltmuseum.se }}</ref> Unges senare exempel var försedda med axial tryckturbin för åstadkomma [[rotationsstabilisering]] och kunde uppnå räckvidder mellan 7&nbsp;000 till 8&nbsp;000 meter vid 30 cm kaliber. För riktning användes en så kallad torpedriktare, eller torpedkastare, bestående av en lång ränna med stativ. Avsedda mål var både sjö- och markmål.<ref>{{runeberg.org|nfbp|0718.html Lufttorped}}</ref> Benämningen övergick senare till de första robotarna som dök upp under [[andra världskriget]], en spegling av konventionella vattengående torpeder som även de går att programmera.<ref>{{Webbref |url=https://www.aef.se/Flygvapnet/PDF-dokument/Det_bevingade_verket/10_Bevingade_verket_Robot.pdf |titel=Robotutvecklingen |hämtdatum=2022-10-02|utgivare=aef.se }}</ref> Begreppet verkar ha levt kvar inpå sent 1940-tal som ett begrepp för [[sjömålsrobot]]ar som dyker ner i vattnet när de kommer nära sitt mål och träffar detta under vattenytan som en [[torped]].<ref>{{Webbref |url=https://www.robotmuseum.se/ROBOT/Robothistorik/04_Flygvapen/ARM_rb_302.htm |titel=Robot 302 Lufttorped |hämtdatum=2020-10-17 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20201021053322/https://www.robotmuseum.se/ROBOT/Robothistorik/04_Flygvapen/ARM_rb_302.htm |arkivdatum=2020-10-21 }}</ref>

=== Hyponymer ===
*''Robotbomb'' – Tidigt namn för [[styrd bomb]].
*''Robotflygplan'' – Tidigt namn för [[kryssningsrobot]].
*''Robotprojektil'' – Alternativt namn [[precisionsstyrd ammunition]].
*''Robotsystem'' – Samlad benämning för robot och avfyrningsplattform.
*''Robotvapen'' – Samlad benämning för vapenklassen.<ref>{{Bokref |titel=Försvarsmakten, Handbok: Stabstjänst grunder |hämtdatum=2020-10-16 |år=2016 |sid=142 }}</ref><ref>{{Bokref |titel=Flygvapennytt: RFN testar framtidens flygande vapen |hämtdatum=2020-10-16 |år=Nr 4, 2000 |sid=16 }}</ref> Myntat före 1947.<ref>{{Tidskriftsref |rubrik=Nio teser i försvarsfrågan, Robotvapen |tidskrift=Flyg |url=http://xn--modellvnner-r8a.se/old/1947/flyg_1947-8.pdf |sid=10 |nummer=Nummer 8, 1947 |författare=W. Kleen |hämtdatum=2022-06-13 }}</ref>

== Funktion ==
=== Framdrivning ===
[[Fil:Aircraft Combat Archer (2565196807) (cropped 2).jpg|miniatyr|[[AIM-120 AMRAAM]] [[jaktrobot]] med krutraketmotor.]]
En robots framdrivs vanligen av en eller flera [[raketmotor]]er (normalt krutraketer men även vätskeraketer) men det förekommer även robotar med [[reaktionsmotor]]er (till exempel [[ramjet]]motorer). 

=== Styrning ===
Styrning sker med [[roder]], [[ventil]]er från drivkällan<ref>Exempel på ventilstyrd robot är [[Nord SS.11]].</ref> eller både och. Styrningen kan vara manuell eller automatisk.

;Kommandostyrning
[[Fil:ATGM Stryker firing a TOW misile (cropped).jpg|miniatyr|[[BGM-71 TOW]] med trådstyrning.]]
Kommandostyrning betyder att roboten styrs av en människa via manuella kommandon från en extern styrcentral. Styrning sker med hjälp av signaler, vilket också kallas länk, till exempel genom [[Ståltråd|kabel]] (kabelstyrning eller trådstyrning),<ref>Exempel på kabelstyrd robot är [[BGM-71 TOW]].</ref> [[radiosignal|radio]] (radiostyrning),<ref>Exempel på en radiostyrd robot är [[V-2]].</ref> [[laser]] (laserstyrning) eller [[satellit]] (satellitstyrning).

''(Se även: [[MCLOS]] och [[SACLOS]].)''

;Automatisk styrning
[[Fil:Iris.ogg|miniatyr|[[IRIS-T]] med [[infraröd målsökare]].]]
Automatisk styrning betyder att roboten styr sig själv mot ett mål via en måldator. Måldatorer fungerar olika beroende på robotmodell och använder även olika metoder beroende på robottyp. 

Vissa robotar är så kallade målsökande och styr sig aktivt efter ett rörligt mål. För att hitta och följa målet används en så kallad [[målsökare]] som beroende på typ ser målet på olika sätt. Vissa robotar arbetar självständigt och ser målet med en kamera (till exempel en [[infraröd målsökare]]) eller inbyggd radar (radarmålsökare). 

Andra målsökande robotar följer målet från en extern källa som ser målet, till exempel en radar eller laser ombord på ett flygplan. Dessa typer av målsökarfunktioner kallas [[semiaktiv radarmålsökare]] respektive lasersökare.<ref>{{Webbref|url=https://tt.se/tt-spraket/ord-och-begrepp/fackuttryck/militart/|titel=Fackuttryck, Militärt|hämtdatum=2020-10-17|datum=|utgivare=}}</ref>

Förutom målsökande robotar finns det robotar som styr sig själva mot ett bestämt mål. Målet bestäms till exempel av en kamera eller laser på ett flygplan eller en satellit som sedan skickar måldata till roboten. Alternativt kan roboten förprogrammeras med koordinater den ska följa med till exempel [[GPS]].

=== Vapenverkan ===
[[Fil:USS Stark - external damage by exocet.jpg|miniatyr|Verkan av en [[Exocet]] [[sjömålsrobot]].]]
Robotar kan användas till diverse olika saker men framför allt används de som militärt vapen. Som vapen är robotar ofta specialdesignade för att bekämpa ett specifikt mål och är därmed försedda med en stridsdel som ska kunna bekämpa detta mål. Till exempel brukar robotar avsedda mot flygfarkoster vara försedda med [[Granatkartesch|kulsprängsats]] och [[zonrör]], medan robotar avsedda mot pansrade fordon brukar vara försedda med [[Pansarspränggranat|pansarsprängsats]] och [[anslagsrör]]. 

Placeringen av robotens [[tändrör]] brukar även spegla dess avsedda mål och verkan. Mot markmål brukar robotar vara apterade för tändrör i nosen (så kallade spetsrör) eller centralt (så kallade centralrör) för att aktivera robotens funktion så fort roboten når målet. Mot flygmål på andra sidan brukar tändröret (om det är ett [[zonrör]]) vara monterat baktill (så kallade basrör) för att verkansdelen (som normalt sitter i framtill på roboten) ska explodera så nära målets nos som möjligt för att se till att målet inte hinner flyga ifrån explosionen innan den nått den.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Provisoriskt beskrivning över Robot 24|datum=|hämtdatum=|år=1961|sid=}}</ref><ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Beskrivning RB27 och RB28|datum=|hämtdatum=|år=|sid=}}</ref>

== Motmedel ==
[[Fil:F-16 MLU of Royal Netherlands Air Force's Solo Display Team (reg. J-055), flares, Radom AirShow 2005, Poland.jpg|miniatyr|En [[General Dynamics F-16 Fighting Falcon|F-16]] som släpper [[Facklor (motmedel)|facklor]].]]

=== Störning ===
För att kontra robotar används så kallade [[motmedel]]. Motmedel är olika typer av störningsmetoder som används för att vilseleda eller störa olika typer av robotar. 

Till exempel, mot värmesökande robotar används så kallade [[Facklor (motmedel)|facklor]]. Facklor består av utskjutbara projektiler försedda med en varm lyssats som ska matcha den värmekälla som den fientliga roboten har låst sig på. Detta i ett försök att få den värmesökande roboten att följa en fackla istället för det verkliga målet. 

Mot radarstyrda robotar finns istället så kallade [[remsor]]. Remsor består av tunna metallremsor som släpps ut i luften och stör ut radarsignaler.{{Huvudartikel|Motmedel}}

=== Nedskjutning ===
[[Fil:Корабли Северного флота выполнили комплекс учебных задач в Баренцевом море.ogv|miniatyr|Exempel på olika typer av luftförsvarssystem mot sjömålsrobotar.]]
En annan typ av motmedel är att skjuta ner roboten eller få den att självförintas, vilket bland annat används mot stora [[Interkontinental ballistisk robot|interkontinentala ballistiska robotar]] som inte följer målet och därmed inte går att vilseleda, men även mot [[sjömålsrobot]]ar och [[pansarvärnsrobot]]ar. Nedskjutning av robotar kan utföras av flera olika medel, såsom luftförsvarssystem, ibland kallat robotsköld, eller [[aktivt pansar]], ibland kallat aktivt skyddsystem. 

Luftförsvarssystem, som namnet antyder, täcker nedskjutning på längre avstånd, både [[Direkt eld|direkt]] (inom synhåll) eller [[Indirekt eld|indirekt]] (utom synhåll), och behöver inte nödvändigtvis skydda objekt i dess närhet, utan kan även genskjuta inkommande robotar avsedda mot andra måltavlor.

==== Distansförsvar ====
För distansförsvar, såsom indirekt nedskjutning (längre skottvidd), används främst egna robotar, såsom universella [[luftvärnsrobot]]ar eller mer specialiserade typer som [[antiballistiska robotar]], men i modern tid även [[Magnetkanon|elektromagnetiska rälskanoner]] och [[laservapen]], då främst mot högtflygande robotar utom synhåll eftersom sådana ej kan träffa mål bortom horisonten.<ref name="foi 2015-11"/>

==== Närförsvar ====
[[Fil:US Navy 060404-N-8485T-012 USS John F. Kennedy (CV 67) conducts a Phalanx Close-In Weapons System (CIWS) live fire training exercise.jpg|miniatyr|[[Phalanx CIWS]] närförsvarssystem, radarförsedd med en 20 mm [[M61 Vulcan]] [[gatlingkanon]].]]
För närförsvar, direkt nedskjutning (kortare skottvidd), används främst olika former av [[automatkanon]]er; antingen del av konventionella flerfunktionella vapensysten eller specialiserade system kallade [[CIWS|närförsvarssystem]]. Sådana kanoner kan delas upp i snabbskjutande vapen såsom [[gatlingkanon]]er och [[revolverkanon]]er (främst runt [[kaliber]] 20–30 mm), vilka har en extremt hög [[eldhastighet]] om flera tusen skott per minut och avser träffa inkommande robotar genom ren eldvolym, och smarta vapen som skjuter avancerad ammunition, såsom [[Spränggranat|spräng-]] eller [[kulspränggranat]]er utformade för [[luftbrisad]] (kaliber 30 mm och uppåt) och därmed ej kräver direktträff för verkan,<ref name="30x173mm ABM"/> alternativt i modern tid även granater med styrförmåga (kaliber 57 mm och uppåt) som kan träffa undanmanövrerande robotar.<ref name="BAE ORKA"/><ref name="DART/STRALES"/>

==== Direktförsvar ====
Nedskjutning på mycket kort avstånd, huvudsakligen i det direkta närområdet, täcks av så kallat [[aktivt pansar]], även kallat aktivt skyddssystem. Som namnet antyder används aktivt pansar per princip enbart på redan [[splitter]]skyddade plattformar som [[pansarfordon]] och dylikt, eftersom nedskjutning i närområdet onekligen resulterar i splitter- och tryckverkan mot det skyddade objektet i fråga.
<gallery mode="packed" heights="120" style="text-align:left">
Fil:Arena system.svg|Principteckning över [[aktivt pansar]], typexempel: ryska "Arena" (''Арена''){{kolumner|3}}• 1. Skjutanordningar<br>• 2. Radar/Sensor<br>• 3. Riktad [[Hagel (ammunition)|hagelkärve]]<br>• 4. Inkommande robot<br>• 5. Spårningsfas{{kolumner-slut}}
Fil:ASPRO-A.jpg|Skjutanordning med sensor till Israeliska aktiva skyddssystemet "Trophy".
</gallery>

== Historik och robottyper ==
{{Källor avsnitt|datum=2020-10}}

=== Markrobotar ===
[[Fil:Bundesarchiv Bild 146-1973-029A-24A, Marschflugkörper V1 vor Start.jpg|miniatyr|[[V-1]] markrobot]]
[[Fil:Bundesarchiv_Bild_141-1880,_Peenemünde,_Start_einer_V2.jpg|miniatyr|[[V-2]] markrobot]]
De första markrobotarna utvecklades i [[Tyskland]] och sattes in mot [[Storbritannien]] under andra världskriget: [[V-1]] och [[V-2]]. Deras navigationssystem var så inexakta att de inte kunde användas mot mindre mål än en storstad. Utvecklingen av dessa vapen hade påbörjats av [[Wernher von Braun]] innan kriget i och med grundandet av det tyska rymdflygsällskapet [[1937]]. Byggandet av V-2-raketerna drevs av det faktum att Tyskland inte hade några egna tunga bombplan att skicka mot de brittiska städerna så som de allierade skickade stora flottor bombflyg i strategiska bombräder mot Tyskland. Forskning påbörjades i andra länder under [[andra världskriget]], bland annat i Sverige, där robotar kallades lufttorpeder. 

I slutskedet av kriget tillfångatog både [[USA]] och [[Sovjetunionen]] tyska forskare och beslagtog material som de använde i sin egen forskning. Eftersom de sovjetiska bombplanen inte kunde nå det amerikanska fastlandet satsade Sovjetunionen på att ta fram [[kärnvapen]]bestyckade [[Interkontinental ballistisk missil|interkontinentala ballistiska robotar]]. Precis som i Tyskland och senare i USA fungerade också det sovjetiska rymdprogrammet som en legitim fasad för utvecklingen av dessa vapen. I och med uppskjutningen av världens första satellit [[1957]] ([[Sputnik]]) upplystes världen om att dessa ansträngningar krönts med framgång. Som svar på detta satte [[USA]] i gång med sitt eget rymdprogram och [[rymdkapplöpningen]] var i full gång. Parallellt med sitt rymdprogram byggde USA upp sin egen arsenal av interkontinentala ballistiska robotar och doktrinen om ömsesidigt garanterad utplåning ([[Mutually Assured Destruction]]) antogs. På 70-talet började Sovjet utveckla ett [[Antiballistisk missil|antiballistiskt robotsystem]] där luftvärnsrobotar skulle slå ut de inkommande kärnvapenrobotarna innan de träffade sina mål. Denna utveckling skapade stor oro då den ökade risken för kärnvapenkrig då ena sidan i konflikten skulle tro sig kunna överleva detta. USA och Sovjet kom [[1972]] överens om [[ABM-avtalet]] som begränsade dessa system till respektive länders huvudstäder. [[2001]] skrotade USA detta avtal för att man ville bygga sitt eget fungerande ABM-system och satte på så vis igång en ny era av kapprustning. Denna strävan har till dags dato [[2005]] ej rönt någon som helst framgång.

År [[1991]], under [[Gulfkriget]], avfyrade [[Irak]] många av sina ballistiska [[Scud]]robotar mot [[Saudiarabien]] och [[Israel]] (i hopp om att dra med Israel i kriget). Alla robotar som avfyrades var beväpnade med konventionella stridsspetsar, men Iraks fiender fruktade vid den tidpunkten att robotarna skulle laddas med [[Biologiska vapen|biologiska stridsmedel]] eller [[nervgas]] (så som skett under kriget mellan Iran och Irak). USA sade sig ha motmedlet mot detta i och med [[MIM-104 Patriot|Patriot]]roboten som skulle skjuta ner Scudrobotarna innan de landade. Trots detta var resultatet skralt och få om några Scud stoppades i luften. Det finns fortfarande inga pålitliga sätt att stoppa ballistiska robotar{{Källa behövs|datum=2018-09}} som Scud eller motsvarande, vilka finns i många länder, trots att dessa robotar inte är mycket mer avancerade än andra världskrigets V-2:or.

=== Sjömålsrobotar ===
{{Huvudartikel|Sjömålsrobot}}
Mot slutet av andra världskriget utvecklade tyskarna även de första [[sjömålsrobot]]arna, bland andra [[Henschel Hs 293]]. Dessa avfyrades från [[bombplan]], fjärrstyrdes med radio och TV-länk och sänkte ett antal handels- och örlogsfartyg, men den allierade överlägsenheten i luftkriget samt de allierades försprång vad gäller avancerad elektronik gjorde dels att planen inte kunde nå sina mål så ofta, dels att man snart utvecklade störsignaler som gjorde att robotarna missade. 

Kort efter [[Sexdagarskriget]] i [[1967]], kom sjömålsrobotarna i fokus då den [[israel]]iska [[jagare]]n {{skepp|INS|Eilat}} sänktes av egyptiska (sovjettillverkade) robotar. Det var första gången efter andra världskriget detta skedde, och denna händelse accelererade utvecklandet av sjömålsrobotar och motmedel. Under [[Falklandskriget]] blev världen varse sjömålsrobotarnas förmåga, trots att [[Argentina]] inte erhöll så stora framgångar med sina [[Exocet]]robotar som massmedia lät påskina. Krigsfartygens styrka har dock genom dessa vapen minskats ytterligare efter att sjömålsrobotarna tagit över den roll som bombflyget hade under andra världskriget.

Vilka som har övertaget, motmedlen eller robotarna, är en öppen fråga då inga slag med dessa vapen utkämpats på senare tid. Nya motmedel utvecklas hela tiden, främst av USA med sin stora flotta, men den nya generationen ryska sjömålsrobotar som [[P-270 Moskit|P-270&nbsp;''Moskit'']] (som exporteras) ger målet maximalt 20–30 sekunder på sig att upptäcka och slå tillbaka hotet vilket naturligtvis försvårar försvar. I Sverige tillverkas sjömålsroboten [[Robotsystem 15|RBS&nbsp;15]].

=== Luftvärnsrobotar ===
{{Huvudartikel|Luftvärnsrobot}}
[[Luftvärnsrobot]]ar avfyras från marken eller från fartyg mot flygplan. Sovjetunionen satsade hårt på att vidareutveckla de experimentella tyska luftvärnsrobotarna som var under utveckling under andra världskriget, detta för att skydda sig från hotet från de amerikanska atombombplanen under [[kalla kriget]]. USA utvecklade även dylika robotar vid denna tid. Exempel på luftvärnsrobotar är [[Robotsystem 70|Robot 70]] och [[MIM-104 Patriot|Patriot]].
<gallery mode="packed">
Fil:Bloodhound SAMs Reforger82 (cropped).jpeg|[[Bristol Bloodhound]] [[luftvärnsrobot]]ar för lång räckvidd.
Fil:Robotsystem 90 001 (cropped).jpg|[[Robotsystem 90]] [[luftvärnsrobot]]system för kort räckvidd.
Fil:Defence Imagery - Missiles 10.jpg|[[Sea Wolf]] [[luftvärnsrobot]] avfyras från ett [[örlogsfartyg]].
</gallery>

=== Pansarvärnsrobotar ===
{{Huvudartikel|Pansarvärnsrobot}}
[[Pansarvärnsrobot]]ar är fjärrstyrda robotar som är framtagna för att förstöra bepansrade fordon. De avfyras antingen från markfordon, flyg/helikopter eller av infanterienheter. Trådstyrda pansarvärnsrobotar uppkom på [[1950-talet]] och användes i bland annat kriget i Algeriet, Vietnamkriget och krigen i Mellanöstern, där de fick särskilt mycket uppmärksamhet under och efter [[oktoberkriget]] där särskilt Egypten använde sovjetiska ''[[9M14 Maljutka|Maljutka]]''-robotar i stor mängd. De har en kraftigare sprängladdning än [[granatgevär]] och begränsade därmed [[stridsvagn]]ens möjligheter att röra sig på stridsfältet. Exempel på en pansarvärnsrobot är den svenska [[Robot 56 Bill]].

=== Jaktrobotar ===
{{Huvudartikel|Jaktrobot}}
[[Jaktrobot]]ar är robotar som avfyras från [[stridsflygplan]] mot andra flygplan. De första jaktrobotarna använde ledstrålestyrning, som till exempel [[Kaliningrad K-5]] (AA-1 Alkali). Sedan dess har olika målsökande robotar utvecklats. I början kunde de värmesökande endast spåra och följa målets utblås från jetmotorn bakifrån, senare blev sökarna så känsliga att kunde de utnyttja målets friktionsvärme.
<gallery mode="packed">
Fil:AIM-9M Sidewinder is launched from FA-18F of VFA-102 in June 2015.JPG|[[F/A-18 Hornet]] som avfyrar en [[AIM-9 Sidewinder]] jaktrobot med [[infraröd målsökare]].
Fil:Australian F-18A Hornet launches Sparrow missile c1990.jpg|[[F/A-18 Hornet]] som avfyrar en [[AIM-7 Sparrow]] jaktrobot med [[semiaktiv radarmålsökare]].
Fil:Aircraft Combat Archer (2565196807).jpg|[[F-22 Raptor]] som avfyrar en [[AIM-120 AMRAAM]] jaktrobot med aktiv radarmålsökare.
</gallery>

=== Attackrobotar ===
Attackrobotar är robotar som avfyras från flygplan mot ytmål (sjömål/markmål). Ofta styrs de in av piloten mot målet. De är primärt ämnade mot trupp och andra lättskyddade mål men det finns även exempel ämnade mot stridsvagnar.<ref>{{Webbref|url=http://avions-de-la-guerre-d-algerie.over-blog.com/article-les-missiles-filoguides-ss-11-as-11-81842227.html|titel=AS-12 flygburen pansarvärnsrobot.|hämtdatum=2020-10-17|datum=|utgivare=}}</ref> 

Attackrobotar är klassiskt försedda med [[Spränggranat|sprängstridsdel]] och [[tändrör]] utan fördröjning.<ref>{{Webbref|url=https://www.globalsecurity.org/military/systems/munitions/agm-12-variants.htm|titel=Exempel på attackrobot.|hämtdatum=2020-10-17|datum=|utgivare=}}</ref><ref>Exempel på attackrobot: [[AGM-65 Maverick]]</ref> Vissa attackrobotar är försedda med [[zonrör]]<ref>{{Webbref|url=https://www.robotmuseum.se/ROBOT/Robothistorik/06_attack/ARM_rb05a.htm|titel=Robot 05A|hämtdatum=2020-10-17|datum=|utgivare=|arkivurl=https://web.archive.org/web/20201018043139/https://www.robotmuseum.se/ROBOT/Robothistorik/06_attack/ARM_rb05a.htm|arkivdatum=2020-10-18}}</ref> för att få roboten att brisera ovan mark och på så sätt sprida splitter över en större yta.<ref>{{Webbref|url=https://www.youtube.com/watch?v=6-D592VR4RU|titel=Exempel video på artillerigranater och bomber med zonrör.|hämtdatum=2020-10-17|datum=|utgivare=}}</ref> Samma princip används av moderna artillerigranater.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=AMKAT: Arméns ammunitionskatalog, data och bild|datum=|hämtdatum=|år=1977|sid=}}</ref>

Exempel på attackrobotar är [[Robot 05]] och [[AGM-65 Maverick]] (i Sverige [[Robot 75]]).

===Spaningsrobotar===
{{huvudartikel|Spaningsrobot}}
Spaningsrobot är en [[obemannad luftfarkost]] avsedd för [[flygspaning]]. De första spaningsrobotarna dök upp under [[Vietnamkriget]] där [[Ryan BQM-34 Firebee]] utrustad med [[Kamera|kameror]] och [[signalspaning]]sutrustning användes av [[USA]]. [[Sovjetunionen]] följde snart efter med [[Tupolev Tu-141]]. Dessa spaningsrobotar liknade [[kryssningsrobot]]ar och använde sin ringa storlek och höga fart för att undkomma bekämpning. De behövde även landas eller bärgas efter utfört uppdrag eftersom deras kameror laddades med [[fotografisk film]].

== Se även ==
*[[Antiballistisk robot]]
*[[Ballistisk robot]]
*[[Interkontinental ballistisk robot]]
*[[Kryssningsrobot]]
*[[Luftvärnsrobot]]
*[[NATO-rapporteringsnamn]]
*[[Obemannad luftfarkost]]
*[[Patrullrobot]]
*[[Tomahawk (robot)]]
*[[Ledstrålestyrning]]
*[[Robotsilo]]

== Referenser ==
<references>
<ref name="30x173mm ABM">{{Webbref |url=https://ndiastorage.blob.core.usgovcloudapi.net/ndia/2007/gun_missile/GMThurAM2/MasonPresentation.pdf |titel=30mm x 173mm Air Burst Munition |hämtdatum=2023-05-28 |datum=2007-04-24 |format=pdf |verk=Alliant Techsystems (ATK) |utgivare=ndiastorage.blob.core.usgovcloudapi.net |språk=en }}</ref>
<ref name="BAE ORKA">{{Webbref |url=https://www.navyrecognition.com/index.php?option=com_content&view=article&id=3465 |titel=SNA 2016 Video: BAE Systems ORKA One Shot One Kill 57mm Round for LCS |hämtdatum=2023-04-17 |datum=2016-01-18 |utgivare=navyrecognition.com |språk=en |arkivurl=https://web.archive.org/web/20230417133852/https://www.navyrecognition.com/index.php?option=com_content&view=article&id=3465 |arkivdatum=2023-04-17 }}</ref>
<ref name="DART/STRALES">{{Webbref |url=https://navyrecognition.com/index.php/naval-news/naval-news-archive/year-2014-news/april-2014-navy-naval-forces-maritime-industry-technology-security-global-news/1763-oto-melara-dartstrales-76mm-guided-ammunition-successfully-tested.html |titel=Oto Melara DART/STRALES 76mm guided ammunition successfully tested |hämtdatum=2023-05-28 |datum=2014-04-23 |utgivare=navyrecognition.com |språk=en }}</ref>
<ref name="foi 2015-11">{{Webbref |url=https://www.foi.se/rest-api/report/FOI-R--4140--SE |titel=Framtidstrender för luftvärnssystem |hämtdatum=2022-04-15 |författare=FREDRIK BEREFELT, BJÖRN LARSSON OCH OVE STEINVALL |år=2015 |månad=november |format=pdf |verk=[[Totalförsvarets forskningsinstitut]] (FOI) |utgivare=foi.se }}</ref>
</references>

== Externa länkar ==
* {{commons|missile}}

[[Kategori:Robotvapen| ]]