STS-1

Från Wikipedia
STS-1
Uppdrag1
RymdfärjaColumbia (1)
NSSDC-ID1981-034A[1]
Färdens tid54 timmar, 20 minuter, 53 sekunder
Uppskjutning
StartplatsPad 39A vid Kennedy Space Center i Florida
Start07:00 (EST) 12 april 1981
Landning
LandningsplatsEdwards Air Force Base i Kalifornien
Landning10:20 (PST) 14 april 1981
Omloppsbana
Varv36 st[2]
Apogeum251 km
Perigeum240 km
Banlutning40,3°
Sträcka1,728 miljoner km
Besättning
BefälhavareJohn W. Young (5)
PilotRobert Crippen (1)
Kronologi
Rymdfärjeprogrammet
Föregående uppdrag Nästa uppdrag
ASTP STS-2
Uppskjutningen av Columbia under STS-1 den 12 april 1981.
Columbia:s lastrum under STS-1
Columbia landar vid Edwards Air Force Base den 14 april 1981.
Columbia återvänder till Kennedy Space Center

STS-1 var det första uppdraget för NASA:s rymdfärjeprogram. Rymdfärjan som användes var Columbia. Den sköts upp från Pad 39A vid Kennedy Space Center i Florida den 12 april 1981. Efter drygt två dagar i omloppsbana runt jorden återinträdde rymdfärjan i jordens atmosfär och landade vid Edwards Air Force Base i Kalifornien.

Det var första gången en bemannad rymdfarkost skjutits upp som en raket och sedan landat som ett flygplan.

Uppdragets besättning[redigera | redigera wikitext]

Besättningen utsågs för uppdraget i mars 1978[3]

Primärbesättning[redigera | redigera wikitext]

Reservbesättning[redigera | redigera wikitext]

Uppdragets mål[redigera | redigera wikitext]

Besättningen skulle testa rymdfärjan för flygning i rymden och utprova rymdfärjans system. Det var första gången som det genomfördes en flygning med bemannad farkost som inte testats utan besättning innan.

Uppdragets tester[redigera | redigera wikitext]

  • ACIP - Aerodynamic Coefficient Identification Package;
  • SEADS - Shuttle Entry Air Data System;
  • SUMS - Shuttle Upper Atmospheric Mass Spectrometer;
  • TFI - Technology Flight Instrumentation;
  • DATE - Dynamic, Acoustic and Thermal Environment Experiment;
  • IRIS - Infrared Imagery of Shuttle;
  • SILTS - Shuttle Infrared Leeside Temperature Sensing;
  • TGH - Tile Gap Heating Effects Experiment;
  • CSE - Catalytic Surface Effects.

Värmesköldsplattorna[redigera | redigera wikitext]

Efter landningen framkom det att 16 värmesköldsplattor hade ramlat av och 148 var skadade. Men trots detta blev det ingen skada på Columbia då inga vitala plattor hade ramlat av.[4]

Noterbart[redigera | redigera wikitext]

Starten sköts upp och inträffade som av en händelse på dagen 20 år efter Jurij Gagarins första rymdflygning med Vostok 1.

Väckningar[redigera | redigera wikitext]

Under Geminiprogrammet började NASA spela musik för besättningar och sedan Apollo 15 har man varje "morgon" väckt besättningen med ett musikstycke, särskilt utvalt antingen för en enskild astronaut eller för de förhållanden som råder.

Dag Låt Artist/Kompositör
2 "Blast-Off Columbia" av Jerry W. Rucker, en tekniker hos NASA, sång av Roy McCall.
3 "Reveille" Houston DJs Hudson och Harrigan.

STS konfiguration[redigera | redigera wikitext]

Motorer[redigera | redigera wikitext]

  • SSME 1: SN-2007
  • SSME 2: SN-2006
  • SSME 3: SN-2005

Extern tank[redigera | redigera wikitext]

ET-2/SWT-1
Den yttre tanken anlände till Kennedy Space Center i juli 1979 och monterades mellan fastbränsleraketerna i november 1980.[3]

SRB-set[redigera | redigera wikitext]

BI-001
Fastbränsleraketerna monterades i december 1979 och januari 1980 i Bay 3 i Vehicle Assembly Building.[3]

SRM-set[redigera | redigera wikitext]

001SW(SPM)

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]