Samhälle (sociologi)
Ett samhälle är en grupp av människor som lever i en relativt varaktig och organiserad gemenskap.[2] Samhällen kan omfatta allt från små lokala gemenskaper till stora befolkningar och rymma flera kulturella grupper.[3] Institutioner och sociala normer bidrar till att organisera det gemensamma livet.[3] Genom socialisation förs kultur vidare till nya medlemmar, vilket bidrar till samhällets fortbestånd.[4]
Samhällen studeras inom samhällsvetenskapens olika ämnen.[5] Särskilt sociologi undersöker sociala relationer och strukturer, från samspelet i små grupper till förhållanden som omfattar hela samhällen.[1]
Begreppets avgränsning
[redigera | redigera wikitext]Begreppet samhälle kan avgränsas på olika sätt beroende på om tyngdpunkten ligger på geografiskt område, kultur eller social organisation.[3] En vanlig sociologisk definition beskriver ett samhälle som människor som lever inom ett avgränsat territorium, samspelar med varandra och delar en gemensam kultur.[1] Med kultur avses då bland annat gemensamma levnadssätt, värderingar och föreställningar.[1]
Ett samhälle behöver inte vara kulturellt enhetligt eller sammanfalla med en nationalstat.[3] Det kan rymma flera kulturella grupper, och samhällsgemenskap kan också uppstå över nationsgränser, exempelvis genom kommunikation på internet.[3] Begreppet kan användas om såväl lokala gemenskaper som befolkningen i en stat eller grupper som förenas av gemensamma syften.[3]
I bestämd form kan samhället också syfta på statliga och kommunala myndigheter.[2] Ordet används även om ett bebyggt område, särskilt en mindre tätort på landsbygden eller i utkanten av en stad.[2] Inom biologin förekommer ordet i insektssamhällen, där djur lever tillsammans med viss arbetsfördelning, och i växtsamhällen, där växter på en plats bildar en naturlig enhet.[2]
Social organisation
[redigera | redigera wikitext]Människorna i ett samhälle är förbundna genom nätverk av sociala relationer och gemensamma institutioner.[3] Relationerna kan vara informella band såsom vänskap och familjeband.[3] Institutioner är etablerade mönster av föreställningar och beteenden som är inriktade på att tillgodose sociala behov.[6] Till dem räknas bland annat familjen, utbildningsväsendet, religionen och ekonomin.[6] Inom ett samhälle kan det finnas många olika sociala grupper och såväl formella som informella sätt att organisera styrning och maktfördelning.[3]
Till människors olika positioner hör sociala roller, alltså förväntningar på hur de ska bete sig i en viss situation.[7] En person kan ha flera roller, exempelvis som förälder och yrkesutövare.[7] Sådana roller påverkar både det egna beteendet och hur andra människor förväntas agera i mötet med personen.[7] När rollerna ställer motstridiga krav kan det uppstå rollkonflikter, som när arbete och omsorg om barn konkurrerar om personens tid.[7] Samhällets strukturer och institutioner påverkar också vilka resurser och möjligheter och vilken makt människor får tillgång till.[3]
Individen i samhället
[redigera | redigera wikitext]Genom socialisation lär sig individen språk, normer och värderingar som behövs för att delta i samhällslivet.[4] I samspelet med andra utvecklas också den egna identiteten.[4] Familj, kamratgrupper, skola, arbetsplatser och massmedier är viktiga för denna process.[9] Socialisationen fortsätter i vuxenlivet, exempelvis när människor lär sig vad som förväntas på en ny arbetsplats.[9]
Genom att kultur och sociala handlingsmönster förs vidare till nya medlemmar kan samhället bestå över flera generationer och överleva sina enskilda medlemmar.[4] Det är i denna mening som samhället reproducerar sig självt.[4] Förhållandet mellan individ och samhälle är samtidigt ömsesidigt: människor formas av samhället men bidrar också genom sina handlingar till att forma och förändra det.[3]
Samhällsformer
[redigera | redigera wikitext]Samhällen kan bland annat delas in efter hur försörjningen ordnas och vilken teknik som används i produktionen.[10] I jägar- och samlarsamhällen bygger försörjningen främst på vilda växter och djur, medan herdesamhällen är inriktade på boskapsskötsel.[10] Odlingssamhällen kan skiljas åt efter odlingens omfattning och redskap, från småskalig odling med enkla redskap till mer intensivt jordbruk.[10] Överskott från livsmedelsproduktionen gör det möjligt för fler att försörja sig inom specialiserade yrken, exempelvis som hantverkare.[10]
I industrisamhällen får maskinell produktion stor betydelse, samtidigt som fler människor bor och arbetar i städer.[10] Postindustriella samhällen kännetecknas av att tjänster, information och kunskap har en framträdande ekonomisk roll, med yrken som programmerare och konsulter som exempel.[10]
Samhällsförändring
[redigera | redigera wikitext]Samhällsförändring innebär att samhällens institutioner, relationer och kulturella mönster förändras över tid.[11] Förändring kan drivas av tekniska innovationer, befolkningsutveckling, miljöförändringar och människors organiserade handlande.[11] Industrialisering har exempelvis påverkat bosättning, familjeliv och utbildning genom att flytta produktion och arbetstillfällen från jordbruk till industri.[11] En växande andel äldre kan öka efterfrågan på vård och omsorg och förändra arbetsmarknadens behov.[11]
Sociala rörelser försöker åstadkomma eller motverka förändringar genom gemensamt handlande.[12] Förändringar inom ett område kan få följder för andra delar av samhället, och effekterna kan skilja sig mellan olika grupper.[11] Ny teknik kan exempelvis skapa möjligheter för vissa människor samtidigt som andra förlorar arbetstillfällen eller utsätts för nya risker för integritet och säkerhet.[11]
Teoretiska perspektiv
[redigera | redigera wikitext]Sociologiska teorier betonar olika aspekter av samhällslivet och söker förklara både social ordning och förändring.[6] Funktionalismen, med företrädare som Émile Durkheim, betraktar samhället som sammanhängande delar och undersöker hur institutioner bidrar till dess fortbestånd.[6] Konfliktteorier, med rötter bland annat hos Karl Marx, betonar motsättningar mellan grupper och den ojämna fördelningen av makt och resurser.[6] Symbolisk interaktionism, med George Herbert Mead som en av grundarna, studerar hur människor skapar mening genom samspel och tolkning av symboler.[6] De två första perspektiven behandlar främst större strukturer, medan interaktionismen utgår från vardagens möten mellan individer.[6] Perspektiven ställer olika frågor om samma företeelser, exempelvis familj och utbildning.[6]
I The State förknippade sociologen Franz Oppenheimer samhället med frivilliga ekonomiska relationer och staten med tvång och exploatering.[13]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 4 Tonja R. Conerly, Kathleen Holmes och Asha Lal Tamang (2021). ”1.1 What Is Sociology?” (på engelska). Introduction to Sociology 3e. OpenStax. https://openstax.org/books/introduction-sociology-3e/pages/1-1-what-is-sociology. Läst 15 september 2026
- 1 2 3 4 ”Samhälle”. Svenska Akademiens ordbok. Svenska Akademien. 15 september 1964. https://www.saob.se/artikel/?unik=S_00427-0078.ENjC. Läst 15 september 2026.
- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 Jan Frode Haugseth (1 juli 2025). ”Samfunn” (på norska). Store norske leksikon. https://snl.no/samfunn. Läst 15 september 2026.
- 1 2 3 4 5 Tonja R. Conerly, Kathleen Holmes och Asha Lal Tamang (2021). ”5.2 Why Socialization Matters” (på engelska). Introduction to Sociology 3e. OpenStax. https://openstax.org/books/introduction-sociology-3e/pages/5-2-why-socialization-matters. Läst 15 september 2026
- ↑ Ole T. Berg (15 juli 2025). ”Samfunnsvitenskap” (på norska). Store norske leksikon. https://snl.no/samfunnsvitenskap. Läst 15 september 2026.
- 1 2 3 4 5 6 7 8 Tonja R. Conerly, Kathleen Holmes och Asha Lal Tamang (2021). ”1.3 Theoretical Perspectives in Sociology” (på engelska). Introduction to Sociology 3e. OpenStax. https://openstax.org/books/introduction-sociology-3e/pages/1-3-theoretical-perspectives-in-sociology. Läst 15 september 2026
- 1 2 3 4 Tonja R. Conerly, Kathleen Holmes och Asha Lal Tamang (2021). ”4.3 Social Constructions of Reality” (på engelska). Introduction to Sociology 3e. OpenStax. https://openstax.org/books/introduction-sociology-3e/pages/4-3-social-constructions-of-reality. Läst 15 september 2026
- 1 2 Kristen Loring Brennan. ”Gu Hongzhong, The Night Revels of Han Xizai, handscroll” (på engelska). Huma 207: Exploring the Arts and Culture of the World. https://idaho.pressbooks.pub/humanities207/chapter/eastern-asia-2/. Läst 15 september 2026.
- 1 2 Tonja R. Conerly, Kathleen Holmes och Asha Lal Tamang (2021). ”5.3 Agents of Socialization” (på engelska). Introduction to Sociology 3e. OpenStax. https://openstax.org/books/introduction-sociology-3e/pages/5-3-agents-of-socialization. Läst 15 september 2026
- 1 2 3 4 5 6 Tonja R. Conerly, Kathleen Holmes och Asha Lal Tamang (2021). ”4.1 Types of Societies” (på engelska). Introduction to Sociology 3e. OpenStax. https://openstax.org/books/introduction-sociology-3e/pages/4-1-types-of-societies. Läst 15 september 2026
- 1 2 3 4 5 6 Tonja R. Conerly, Kathleen Holmes och Asha Lal Tamang (2021). ”21.3 Social Change” (på engelska). Introduction to Sociology 3e. OpenStax. https://openstax.org/books/introduction-sociology-3e/pages/21-3-social-change. Läst 15 september 2026
- ↑ Tonja R. Conerly, Kathleen Holmes och Asha Lal Tamang (2021). ”21.2 Social Movements” (på engelska). Introduction to Sociology 3e. OpenStax. https://openstax.org/books/introduction-sociology-3e/pages/21-2-social-movements. Läst 15 september 2026
- ↑ George H. Smith. ”Oppenheimer, Franz (1864–1943)” (på engelska). The Encyclopedia of Libertarianism. Cato Institute. https://www.libertarianism.org/encyclopedia/oppenheimer-franz-1864-1943. Läst 15 september 2026.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wiktionary har ett uppslag om samhälle.
Wikimedia Commons har media som rör Samhälle (sociologi).
|