Samuel Petri Brask
| Samuel Petri Brask | |
 | |
| Född | 22 maj 1613[1][2][3] Veta församling[1][2][3], Sverige |
|---|---|
| Död | 12 juni 1668[1][2][3] (55 år) Klara församling, Sverige |
| Medborgare i | Sverige[4] |
| Utbildad vid | Uppsala universitet[2] Universitetet i Leiden[2]  |
| Sysselsättning | Präst[1][3] |
| Befattning | |
| Lektor, Katedralskolan (1644–1649)[2][3] Kyrkoherde, Ekeby församling (1649–1663)[2][3] Hovpredikant, Karl X Gustav (1654–)[2][3] Ledamot av Sveriges ståndsriksdag Riksdagen 1654 (1654–1654)[2][3] Ledamot av Sveriges ståndsriksdag Riksdagen i Stockholm 1660 (1660–1660)[2][3] Kyrkoherde, Klara församling (1663–1668)[2][3] Assessor, Stockholms konsistorium (1663–1668)[2] | |
| Maka | Helena Eriksdotter Walleria (g. 1644–1647) |
| Barn | Petrus Brask (f. 1650)[2] |
| Föräldrar | Petrus Johannis[2][3] |
| Redigera Wikidata | |
Samuel Petri Brask, född 22 maj 1613 i Veta församling, Östergötland, död 12 juni 1668 i Klara församling, Stockholm, var en svensk präst och dramatisk författare.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Samuel Brask föddes 1635 i Veta församling. Han var son till kyrkoherden Petrus Johannis och Elisabet (Elsa) Larsdotter Brask i Västra Ny församling. Brask blev 1630 student vid Uppsala universitet och 1641 vid Leydens universitet. Han avlade filisofie magisterexamen under sina resor 1641–1644. Brask blev 6 augusti 1644 lektor i Katedralskolan, Linköping och 1648 kyrkoherde i Ekeby församling. Han prästvigdes 5 maj 1649 och tillträde tjänsten samma kyrkoherde samma datum. Var preses vid prästmötet 1653. Brask blev 1654 hovpredikant hos kung Carl X Gustaf och var riksdagsman vid riksdagen 1654, riksdagen i Göteborg 1660 och riksdagen i Stockholm 1660. Han blev 28 juli 1663 kyrkoherde i Klara församling, Stockholm, tillträde direkt. Brask avled 1668 i Stockholm.[5]
Familj[redigera | redigera wikitext]
Brask gifte sig 13 oktober 1644 i Högsby församling med Elin Walleria (1597–1647), dotter till kyrkoherden Erik Larsson Wallerius och Catharina Ungius i Vimmerby. Hon var änka efter landskamreren Simon Andersson Löfgren (1588–1637) i Linköping och latinlektor Daniel Kylander (1611–1641) i Linköping.[5]
Brask gifte sig andra gången 10 september 1648 med Anna Pedersdotter. De fick tillsammans sonen Petrus Brask och tre döttrar.[5]
Författarskap[redigera | redigera wikitext]
Han införde vid Linköpings gymnasium den för dåtiden inte ovanliga seden att låta eleverna uppföra historiska dramer, som han själv författade.
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- Josephus venditus, comoedia (1644; otryckt).
- Filius prodigus, seu imperitus peregrinans. Thet är een comoedia om then förlorade sonen, eller een oförfaren wandringzman... Linköping. 1645. Libris 2514139 - Fulltext: Dramawebben, Litteraturbanken.
- Acta et martyria apostolorum. Thet är, een tragico-comoedia om apostlarnas gärningar och jämmerlige marteringar. Linköping. 1648. Libris 2514138
- Mars Germanicus victus. Thet är comaedia om thet wälendade tydske kriget... Linköping. 1650. Libris 2514140
- Parentatio in pium placidumq[ue] ex hac mortali statione, excessum, ... dn. Andreæ Gyldenklau,... â Samuele P. Brasck... Typis Meurerianis. 1665. Libris 11271685
- Een christeligh lijk-predikan : öfwer h:s kongl. mayst:tz ... rådz och hoffrätz-rådz vthi Stockholm, ... hr. Johan Rosenhanes, frijherres til Ikalaborg, .... Stockholm. 1668. Libris 10475527
Återutgivningar[redigera | redigera wikitext]
- Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin. 22, Samuel Petri Brask, Magnus Stenbock, Jacob Fabricius. Upsala: Hanselli. 1878. sid. V-VI, 1-306. Libris 600783. https://runeberg.org/svsf/22/0003.html
- Svenska texter. 4, Den förlorade sonen : comoedia uppförd vid S:t Persmarknaden i Linköping den 29 juni 1645 / med förklaringar utgiven av Elias Wessén. Stockholm: Svenska bokförlaget/Norstedt. 1959. Libris 30223
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Brask, 1. Samuel Petri i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1905)
- Samuel Petri Brask i Svenskt biografiskt lexikon
- http://www.fredrikahlander.com/genealogy/p98e215a9.html
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] Samuel Petri Brask, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Gunnar Hellström, Stockholms stads herdaminne från reformationen intill tillkomsten av Stockholms stift : Biografisk matrikel, 1951, s. 314, läst: 22 november 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j k] Linköpings stifts herdaminne, vol. 5, 1943, s. 49-52, läst: 30 november 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Libris, 22 oktober 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Westerlund, Johan Alfred; Setterdahl Johan Axel, Meurling Erik (1943). Linköpings stifts herdaminne D. 5. Linköping. sid. 49-52. Libris 41151
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Rudbeckius, Nicolaus Johannis (1668). Christeligh lijkpredijkan öfwer ... Samuel Brask... Stockholm. Libris 10391637
|