Hoppa till innehållet

Sandtärna

Från Wikipedia
Sandtärna
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningVadarfåglar
Charadriiformes
FamiljMåsfåglar
Laridae
UnderfamiljTärnor
Sterninae
SläkteGelochelidon
C. L. Brehm, 1830
ArtSandtärna
G. nilotica
Vetenskapligt namn
§ Gelochelidon nilotica
Auktor(Gmelin, 1789)
Synonymer
Sterna nilotica

Sandtärna (Gelochelidon nilotica) är en tärna som numera förs till släktet Gelochelidon.[2] För att vara en tärna är den ganska otypisk med måslik näbb och breda vingar men som födosöker i habitat likt arterna i släktet Chlidonias. Sandtärnan har en vid utbredning och förekommer på alla kontinenter utom Antarktis och Australien. Australisk sandtärna (G. microtarsa) inkluderades tidigare i sandtärnan, men urskiljs allt oftare som egen art.

Utseende och läte

[redigera | redigera wikitext]

Sandtärnan är en ganska stor och kraftfull tärna i samma storlek och med ett liknande utseende som kentsk tärna, men sandtärnans korta kraftiga trutliknande näbb (varefter den fått sitt engelska namn Gull-billed Tern), breda vingar, långa ben och kompakta kropp är distinkta. Adult i sommardräkt har grå ovansida, vit undersida, svart hätta, svart näbb och svarta ben. Lätet är ett karaktäristiskt ker-wik.

Adult i vinterdräkt saknar den svarta hättan, istället har den en svart ögonmask likt kärrtärnan. Juvenilen har en blekare ögonmask men påminner annars om adult i vinterdräkt. Den kan förväxlas med juvenil kentsk tärna men den senare har kortare och klenare näbb. De olika underarterna går att särskilja i fält, genom storleksskillnader och mindre skillnader i fjäderdräkten.

Sandtärnan är mycket lik systerarten australisk sandtärna och tidigare kategoriserades de som en och samma art. Den senare är dock påtagligt större, har ljusare grå mantel och helvit stjärt, näbben är högre och mindre rak och i vinterdräkt har den mer svart runt ögat och örontäckarna. Den kan ha även uppvisa olika dräkter på oregelbundna tider under året, medan sandtärna alltid har sommardräkt under perioden.

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Sandtärnan häckar i de varmare delarna av södra Europa (det finns även en mycket isolerad population som häckar i norra Tyskland och Danmark), i de tempererade delarna av östra Asien, utmed både väst- och östkusten i Nordamerika samt i östra Sydamerika. I Sverige är den en sällsynt, men i stort sett årlig, gäst med fynd av sammanlagt över 100 individer.[3]

Sandtärnans världsutbredning, där orange färg utgör häckningstid, blå övervintringsområde och lila förekomst året runt.

Sandtärnan delas vanligen upp i sex underarter med följande utbredning:[2]

Alla underarter genomför någon form av förflyttning efter häckningen men det är de nordligaste populationerna som flyttar längst och övervintrar i Afrika, Karibien och norra Sydamerika, södra Asien och Nya Zeeland.

Australisk sandtärna (G. macrotarsa) behandlades tidigare som en underart till sandtärnan, men urskiljs allt oftare som egen art.[2][5]

Släktestillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Sandtärnan placerades tidigare liksom de flesta andra tärnor i släktet Sterna. Efter genetiska studier lyfts den dock ut till släktet Gelochelidon.[6]

Sandtärnans ägg.

Arten häckar i kolonier vid sjöar, våtmarker och utmed kusten. Boet placeras direkt på marken och består av en uppskrapad grop där den i genomsnitt lägger två ägg. Den störtdyker vanligtvis inte efter fisk utan födosöker efter insekter som den fångar i flykten, men jagar också över fuktiga ängar efter grodor och mindre däggdjur, som möss och sorkar.

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Sandtärnan har ett mycket stort utbredningsområde, men minskar i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att betraktas som hotad. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar den som livskraftig.[1]

Sandtärnans vetenskapliga artnamn nilotica betyder "tillhörande Nilen".[7]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.
  1. 1 2 Birdlife International 2019 Gelochelidon nilotica (på engelska). Från: IUCN 2019. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 1 januari 2021.
  2. 1 2 3 AviList Core Team. 2025. AviList: The Global Avian Checklist, v2025. https://doi.org/10.2173/avilist.v2025
  3. Sandtärna, BirdLife Sveriges raritetskatalog.
  4. Sverigelistan med underarter, BirdLife Sverige, läst 2024-02-18
  5. Jirle, E., Asplund, G., Lagerqvist, M., Stervander, M. (2024). ”Förändringar i Tk:s lista”. Vår fågelvärld (1). Arkiverad från originalet den 13 februari 2024. https://web.archive.org/web/20240213174013/https://cdn.birdlife.se/wp-content/uploads/2024/02/Rapport14-2024.pdf. Läst 13 februari 2024.
  6. Bridge, E. S.; Jones, A. W. & Baker, A. J. (2005): A phylogenetic framework for the terns (Sternini) inferred from mtDNA sequences: implications for taxonomy and plumage evolution Molecular Phylogenetics and Evolution 35: 459–469.
  7. James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4
  • Collinson, M. (2006). Splitting headaches? Recent taxonomic changes affecting the British and Western Palaearctic lists. British Birds 99(6): 306-323.
  • Harrison, Peter (1988): Seabirds (2nd edition). Christopher Helm, London ISBN 0-7470-1410-8
  • National Geographic Society (2002): Field Guide to the Birds of North America. National Geographic, Washington DC. ISBN 0-7922-6877-6
  • Olsen, Klaus Malling & Larsson, Hans (1995): Terns of Europe and North America. Christopher Helm, London. ISBN 0-7136-4056-1

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]