Schablon

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Varningsskylt skapad med schabloner

Schablon är en mall som används vid olika slag av hantverks- och konstformer, t.ex. måleri och textilt konsthantverk. Mallen är utskuren till text eller mönster som avses att skapas. Sammanhängande ytor föredras, eftersom mallen är ett negativ där det som skall synas i bilden är det som skärs bort. Material som används är beroende av vilken teknik och konstform som skall tillämpas.

Schabloner används även som ett redskap för att skapa konst. De är vanligt förekommande inom gatukonsten där de även kallas spraymallar eller stenciler efter det engelska ordet stencil. En möjlig anledning till dess popularitet inom just gatukonsten är att den erbjuder en snabb metod att applicera en bild på en vägg, där alltså själva skapandet av bilden sker innan. Tekniken kallas också "pochoir", handkolorering eller handillustration. Bland annat Picasso och Miró har gjort verk för denna litografiska teknik.[källa behövs]

Ytorna kring de dramatiska scenerna i Härkeberga kyrka är fyllda av schablonmålade blommor. Albertus Pictor, sent 1400-tal

Inom hantverksmåleriet har det periodvis varit mycket vanligt med schablonmåleri. I Sveriges senmedeltida kyrkor användes schabloner till att måla slingor och bårder och till att fylla ut tomrummet mellan bilder som målats på väggar och valv. Under 1800-talet schablonmålades hela väggar som en ersättning för den relativt sett dyrare nymodigheten papperstapeter, och det var också vanligt med schablonmålade bårder runt taket. Kring år 1900 minskade schablonmålningens popularitet, åtminstone i mer exklusiva miljöer. På 1980-talet kom sedan ett ny våg av schablonmålning, framför allt i trapphus och liknande utrymmen.[1]

Schablonmålning från 1840-talet målad av Jonas Wallström i Hälsingegården Gästgivars
Stop the war graffiti.jpg

Begreppet schablon används även i överförd betydelse. Inom ekonomi kan man prata om schablonavräkning, en metod som i Sverige ofta används på elmarknaden för att avräkna förbrukning som ej är uppmätt per timme. Inom beskattning används i vissa fall schablonbeskattning.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Fridell Anter, Karin; Wannfors, Henrik (2015). Så målade man. Svenskt byggnadsmåleri från senmedeltid till nutid. (3). Stockholm: Svensk Byggtjänst. Sid. 327-328 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]