Salmonella

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Salmonella
Salmonella enterica
Systematik
Domän Bakterier
Stam Proteobacteria
Klass Gamma Proteobacteria
Ordning Enterobacteriales
Familj Enterobacteriaceae
Vetenskapligt namn
§ Salmonella
Auktor Lignieres 1900
Arter

S. abony
S. bongori
S. enterica
S. liverpool
S. paratyfi

S. typhi

Salmonella är ett artrikt släkte bakterier i familjen Enterobacteriaceae. De stavformiga bakterierna är uppkallade efter den amerikanske bakteriologen och veterinären D. E. Salmon (1850-1915) och förekommer i över tusentalet varianter, indelade i huvudgrupper A, B, C, D etc. efter sin antigena struktur. De olika typerna har ofta namn efter upptäckarna, t. ex. Schottmüller, eller platsen för upptäckten, t. ex. Breslau. [1]

Med få undantag går samtliga former på både människor och djur. Enbart Salmonella enterica förekommer bara hos människor. Det är en av vanligaste livsmedelsburna sjukdomarna och 2500 serotyper är kända,[2] till exempel på dessa är Salmonella typhi, S. parathypi, S. schottmuelleri och S. choleraesuis. Salmonellabakterier finns i fågel- och griskött, ägg och mjölk och kan även förekomma i vissa kryddor förutsatt att de inte har blivit behandlade mot bakterietillväxt. Nerkylning av livsmedel som blivit besmittade avstannar bakterietillväxten men är inte dödligt för de redan existerande bakterierna. Därför bör alla livsmedel som kan innehålla dessa bakterier tillagas genom exempelvis stekning, kokning eller rökning.[3] Detta då de inte kan överleva i en temperatur som överstiger 60°C.[2] Människor som har blivit smittade av salmonellabakterier uppvisar symptom som feber, magsmärtor och diarée och brukar bli friska igen efter två veckor. Att smittan förs vidare mellan människor sker sällan men avföring kan föra smittan vidare från det att man smittats till flera månader efter att individen tillfrisknat.[4]

Medicinska effekter[redigera | redigera wikitext]

Många arter orsakar en allvarlig magåkomma och smittan sprids vanligen genom infekterad föda, vanligen kött, fågel, ägg. Inkubationstiden är oftast 1–3 dygn (6 timmar–10 dygn). Vid utbrott är endast 4 % sekundärfall vilket innebär att det inte är speciellt stor risk att smittas om man inte själv intar smittade matvaror.

Tidigare var salmonella vanligare i Sverige men efter den stora salmonellaepidemin 1953, även kallad Alvestaepidemin, då 9 000 personer smittades och 90 avled, har problemen minskat.

I Sverige är det vanligast att bakterierna återfinns på äggskalet, och inte i själva ägget. Om äggskalet är dåligt eller om det finns brister i hanteringen av ägget sprider sig salmonellan lätt till äggulan och äggvitan.

Salmonella är en allmänfarlig sjukdom enligt Smittskyddslagen.[5]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bra Böckers lexikon, 1979.
  2. ^ [a b] ”Nationalencyklopedin, Salmonella”. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/salmonella. Läst 7 februari 2016. 
  3. ^ ”Britannica, Salmonella”. http://school.eb.co.uk/levels/advanced/article/65109. Läst 7 februari 2016. 
  4. ^ ”Vårdguiden, Salmonella”. http://www.1177.se/Skane/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Salmonella/?ar=True. Läst 8 februari 2016. 
  5. ^ https://lagen.nu/2004:168#K1P3S2

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]