Hoppa till innehållet

Sexuella övergreppen under We Are Sthlm

Från Wikipedia

De sexuella övergreppen under We Are Sthlm avser de sexualbrott (bland annat flera fall av sexuella ofredanden) som unga kvinnliga festivalbesökare utsattes för vid ungdomsfestivalen We Are Sthlm i Kungsträdgården i Stockholm sommaren 2015. De sexuella övergreppen väckte uppmärksamhet när de fem månader senare, i januari 2016, kom till allmänhetens kännedom. När övergreppen uppdagades kritiserades både polis och media för att inte ha gjort mer för att belysa och följa upp händelsen.

Arrangören hade känt till att det förekommit övergrepp tidigare år,[1][2][3]:6[4] men sedan 2014 uppmärksammade man ett nytt tillvägagångssätt där grupper av killar omringade och ofredade tjejer.[1] Efter massövergreppen i Köln nyårsafton 2015 skrev tyska tidningar om tillvägagångssättet som i arabiska länder kallas taharrush gamea.[5][6]

Övergreppen

[redigera | redigera wikitext]

Under polisens förberedelser inför festivalen 2015 fördes interna diskussioner att "Det har varit mycket sexuella ofredanden tidigare år. Det rör sig om killar som tafsat på tjejer".[3]:5 Enligt polisen[3]:6 (och senare Dagens Nyheter[1]) var ensamkommande överrepresenterade som gärningsmän. Expressen skrev i januari 2016 om de övergrepp som ledde till en anmälan (30 stycken 2014 och 2015), att vid hälften av dessa var gärningsmannen okänd, av dessa sades i flera anmälningar inget om gärningsmannens etnicitet, att ingen av gärningsmännen benämndes med just termen "ensamkommande", samt att mörkertalet var stort.[7] Frågan om förövarnas etnicitet kom senare att spela en stor roll i debatten om mediarapporteringen.[8]

Rapporter om sexbrott mot kvinnliga besökare inkom tidigt under festivalen och problemen uppstod så fort konserterna startade.[1]

Antalet sexualbrott under festivalen ökade till 19 stycken år 2015 (från 13 stycken år 2014).[3]:8 Antalet anmälningar var få i relation till antalet misstänkta brott och svårigheten att peka ut vem som gjort vad ledde till att polisens strategi istället blev att avvisa misstänkta från området med stöd av ordningslagen.[1] Totalt genomfördes 270 avlägsnanden.[3]:12 Polisen kunde inte uppge hur många av dessa som specifikt syftade till att förhindra sexuella trakasserier, men kommenterade att det framstod som "högst sannolikt att polisens arbete i denna del förhindrade ett betydande antal övergrepp som annars hade ägt rum."[3]:12 Mycket resurser gick åt till att trösta offer och därefter hjälpa dem hem.[1]

Polisinsatschefen summerade övergreppen under festivalen 2015 bland annat med att "De sexuella ofredandena har som tidigare år varit ett stort problem. [...] Kritik har riktats mot kommenderingen avseende [...] att man anser att alltför ringa förstahandsåtgärder vidtas."[3]:9 Han förklarade kvalitetsbristen med personalbrist.[3]:9 Efter festivalen sammanställde polisen en förteckning över 20 ärenden om sexuellt ofredande.[3]:10 Endast ett ledde till åtal,[3]:11 vilket inte förvånade polisen då brotten var svåra att utreda på grund av trängsel, avsaknad av stödbevisning (som vittnen) samt att några målsägande valde att inte medverka i utredningsarbetet.[3]:12

Rapporteringen i augusti 2015

[redigera | redigera wikitext]

Sveriges Radio gjorde ett inslag tidigt under festivalen, den 12 augusti, där man pratade om att det tidigare år hade varit problem under festivalen,[2][3] men utelämnade omfattningen, uppgifter om det speciella tillvägagångssättet (att omringa offren), samt att förövarna ska ha varit flyktingungdomar.[8]:4m33s Inga andra medier följde efter[8] och Sveriges Radio gjorde själva ingen uppföljning av rapporteringen.

Efter evenemanget publicerade polisen en artikel där de summerade arrangemanget: "Enligt Stockholms stad har 850 000 deltagare besökt evenemangen We Are Sthlm och Kulturfestivalen (...) Det har varit förhållandevis få brott och få omhändertagande med tanke på deltagarantalet."[3]:2[9]

Dagens Nyheter kontaktades två dagar efter festivalen av en psykolog som berättade vad som hänt[10] och tidningen söktes även upprepade gånger av en polisinspektör,[10] men följde inte upp nyheten.[10] Enligt psykologen tipsades även Svenska Dagbladet men när tidningen inte återkom drog denne slutsatsen att ämnet var tabu.[10]

Författaren (och vid tiden centerpartistiske politikern) Tommy Deogan bloggade den 16 augusti 2015 om att ha bevittnat övergrepp under festivalen,[11] men rapportering i större medier uteblev.[10][12][13] Deogan sade 2018 att en av anledningarna till att han senare lämnade Centerpartiet var att partiet valde att hålla tyst om sextrakasserierna i Stockholm.[14]

Rapporteringen i januari 2016

[redigera | redigera wikitext]

I samband med övergreppen i Köln nyårsafton 2015 kritiserade Dagens Nyheter den 7 januari 2016 tysk media och polis för att ha tystat ned händelserna i Köln genom att inte omgående rapportera om dem,[15] och att det tagit flera dagar innan uppgifterna blev allmänt kända. En skribent på ledarredaktionen föreslog att det tips som hade inkommit till tidningen i augusti borde kollas en gång till.[12]

Lasse Wierup skrev den 9 januari "Varför de omfattande sextrakasserierna mitt i centrala Stockholm, med något litet undantag, hamnade i medieskugga är för mig oklart."[16]

Kvällen den 9 januari 2016 skrev Chang Frick vid Nyheter Idag att Dagens Nyheter hade tipsats i augusti 2015,[17] men att de trots detta inte hade gått vidare med nyheten, uppgifter som senare kom att bekräftas av den norska branschtidningen Journalisten[10] genom att undersöka det källmaterial som Frick erbjöd media den 13 januari 2016.[18]

Det finns en rädsla för att uttala sig om något som kan uppfattas som främlingsfientlighet.
Sven-Erik Alhem, tidigare överåklagare[19]
Informationen om vad som har hänt har hamnat på vårt mediecenter och vi har valt att inte berätta det. Jag gissar att det har att göra med någon form av självcensur för att vi tycker att det är problematiskt.
Varg Gyllander, polisens talesperson[20]
Det är extremt många personer som har vetat om det här. Tänk hur många journalister som bevakar den här festivalen.
Caspar Opitz, Dagens Nyheters redaktionschef[8]:11m32s

Dagens Nyheter medgav att man mottagit tips efter festivalen men sade att det tips man mottagit inte hade gått att bekräfta (till exempel det i tipset att många hade gripits[8]), och kritiserade i sin tur polisen (i flera artiklar[19]), vilka de menade hade mörklagt händelsen.[1] En polischef sade till Dagens Nyheter att "vi vågar ibland inte säga som det är för att vi tror att det spelar Sverigedemokraterna i händerna."[1][21] Tidigare överåklagaren Sven-Erik Alhem sade att "det finns en rädsla för att uttala sig om något som kan uppfattas som främlingsfientlighet".[19] Rikspolischefen Dan Eliasson lovade att utreda händelsen.[1] Polisens talesperson Varg Gyllander, som talat med polisens presskommunikatörer som arbetade under festivalen, sade att de inte hade kontaktats av media angående övergreppen.[8] Även om han var självkritisk till polisens kommunikation så menade han att Dagens Nyheter borde ha kunnat berätta om historien även utan att polisen officiellt hade gjort det själva. Gyllander sade att media, liksom polisen, led av självcensur[8] men att polisen inte medvetet hade mörkat händelserna.[20] Både polis och Dagens Nyheter hade intressen av att skylla på varandra.[8]

Statsminister Stefan Löfven kritiserade polisen för att inte ha informerat om händelserna och beskrev det som ett dubbelt svek mot de utsatta kvinnorna: "Det ena är att brott inte har blivit lagförda, det andra att polisen inte har informerat om det".[20] Moderaten och tidigare justitieministern Beatrice Ask sade att det inte räckte med att avvisa gärningsmän från evenemanget och att uppträdandet måste stävjas snabbt.[20]

Dagens Nyheters redaktionschef Caspar Opitz sade om kunskapen om fenomenet och brottstypen att "Det är extremt många personer som har vetat om det här. Tänk hur många journalister som bevakar den här festivalen. Det gjorde vi också. Jag tror att alla stora tidningar hade reportrar och recensenter... Och det är det som är så förvånande att det inte har nått medierna. Det har inte nått de etablerade medierna och det har inte heller nått alternativmedierna [...] som inte heller har rapporterat om det här. Det är förvånande att detta inte har blivit en nyhet men den har vi kollektivt missat."[8]:11m32s

I debatten som följde fick Nyheter Idag knappt komma till tals och stämplades istället som högerextrem.[10] Kritiken mot media avskrevs som ett drev.[10][22][23] Helena Giertta, chefredaktör på den svenska branschtidningen Journalisten, menade att kritiken mot Dagens Nyheter var en attack på alla journalister från nationalistiska, högerextrema, invandringsfientliga krafter och skrev "De vill inte ha oberoende medier, som berättar hur det är."[24]

Norska tidningen Journalisten genomförde långa telefonintervjuer med Nyheter Idags källor och bedömde dem som trovärdiga.[10] Polismannen sade att "Man vill inte beskriva verkligheten som den är. Den är obekväm och stämmer inte överens med det man har bestämt sig för. Det är som om propaganda rullas ut."[a] Dagens Nyheters redaktionschef ville inte till den norska Journalisten kommentera deras granskning och avfärdade kritiken som "anklagelser från en högerpopulistisk hatsajt".[10]

Medierna i Sveriges Radio menade att förövarnas taktik att omringa offren, som uppmärksammades efter övergreppen i Köln nyårsnatten 2015/2016, gav övergreppen under We Are Sthlm sommaren 2015 ett nyhetsvärde som de tidigare saknade.[8]:29m Peter Santesson, opinionschef vid Demoskop, sade att förutsättningarna för samhällsdebatten om flyktingsituationen i Sverige snabbt hade förflyttats efter att Regeringen Löfven I under hösten 2015 helt lade om migrationspolitiken.[8]:31m04s Santesson sade att diskussioner, politiska förslag och nyhetsartiklar som kom i november-december 2015 hade mötts av ett ramaskri om de hade kommit under augusti-september 2015.[8]:31m41s

Polisen var i februari i viss mån självkritisk till att inte ha "spridit information till allmänheten om att unga flickor som besökt We Are Sthlm löpte en förhöjd risk att utsättas för sexuella ofredanden."[3] Senare samma år delade man ut armband till ungdomar med texten "#tafsainte".[25]

Stockholm stads evenemangschef sade att man tagit tag i problemet, bland annat genom att utbilda personalen i värdegrund och förstärka säkerhets­avdelningen.[1] Han sade att det inte var fråga om en mörkläggning utan att händelsen fått ny uppmärksamhet i samband med nya och liknande händelser i Köln och Helsingfors.[26]

Senare rapportering

[redigera | redigera wikitext]

KBT-terapeuten Anosh Ghasri skrev i juni 2017 att för att förstå förövarnas beteende måste man förstå den betydelse som den sociala skammen spelar i gruppcentrerade samhällen där straff utdelas kollektivt, och hur den sätts ur spel i sammanhang där individerna är skilda från de nätverk som annars reglerar deras beteende.[27]

Kajsa Norman släppte 2018 reportageboken En alldeles svensk historia. Boken släpptes först på engelska och senare, efter vissa svårigheter, 2019 på svenska. Boken tar avstamp i sexövergreppen under festivalen sommaren 2015,[28] men handlar egentligen om hur uppgifterna vid tiden inte kom till allmänhetens kännedom.[13]

I en intervju 2019 kommenterade Norman att den uteblivna rapporteringen kan ha berott på att det, under migrationskrisen 2015, var komplicerat att beskriva att de misstänkta förövarna i huvudsak bedömdes vara ensamkommande flyktingbarn då det mediala narrativet främst var inriktat på att uppmuntra till solidaritet.[13] Att ett offer även kan vara en förövare blev en för komplicerad berättelse i medielogiken och det blev därför lättare att inte rapportera alls.[13] Norman sade att problemet låg i konformiteten och hela samhällets kollektiva tystnad: media, polis, arrangörer och föräldrar.[29]:41m50s Hon ifrågasatte att ingen svensk media hade tagit Chang Fricks erbjudande[18] att kontrollera hans källmaterial.[29]:1h08m35

Händelsen skildras även i boken Sverigevänner: ett reportage om det svenska nätkriget (2020), av Jonathan Lundberg.

Anmärkningslista

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ "Man vil ikke beskrive virkeligheten som den er. Den er ubekvem og stemmer ikke overens med det man har bestemt seg for. Det er som om propaganda rulles ut."[10]
  1. ^ [a b c d e f g h i j] Lasse Wierup, Emma Bouvin. ”Övergreppen på festivalen i Stockholm rapporterades aldrig vidare”. Arkiverad från originalet den 26 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170326040313/http://www.dn.se/nyheter/sverige/overgreppen-pa-festivalen-i-stockholm-rapporterades-aldrig-vidare/. Läst 3 augusti 2019. , Dagens Nyheter, 10 januari 2016.
  2. ^ [a b] Filip Hannu.”Problem med sexuella trakasserier på festival för unga”. Arkiverad från originalet den 31 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180331065845/http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=6230414. Läst 3 augusti 2019. , Sveriges Radio, 12 augusti 2015.
  3. ^ [a b c d e f g h i j k l m n] ”Utredning av polisens agerande i samband med ungdomsfestivalen We Are Sthlm, sommaren 2015”. Arkiverad från originalet den 13 april 2018. https://web.archive.org/web/20180413135725/http://tino.us/wp-content/uploads/2016/08/avskrivning-WAS-2015-final.pdf. Läst 3 augusti 2019.  (A015.366/2016, A015.400/2016, A015.747/2016), 23 februari 2016. Via Tino Sanandajis blogg den 18 augusti 2016.
  4. ^ Andreas Liebermann, Johanna Cervenka. ”Polisen mörkade övergrepp på festival”. Arkiverad från originalet den 8 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200208221423/https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/polisen-morkade-overgrepp-pa-festival. Läst 9 februari 2020.  Sveriges Television, 10 januari 2016.
  5. ^ Martin Lutz. ”Das Phänomen 'taharrush gamea' ist in Deutschland angekommen”. Arkiverad från originalet den 15 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160115050129/http://www.welt.de/politik/deutschland/article150813517/Das-Phaenomen-taharrush-gamea-ist-in-Deutschland-angekommen.html. Läst 4 augusti 2019. , Die Welt, 10 januari 2016. (tyska) ("gemeinschaftlich begangene sexuelle Belästigung von Frauen [...] ist in arabischen Ländern schon lange ein Problem und als 'taharrush gamea' bekannt")
  6. ^ ”Nach Kölner Sex-Angriffen: BKA will das Phänomen 'taharrush gamea' bekämpfen”. Arkiverad från originalet den 10 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160110200030/http://www.focus.de/politik/deutschland/gemeinschaftliche-begangene-sexuelle-belaestigung-nach-koelner-sex-angriffen-bka-will-das-phaenomen-taharrush-gamea-bekaempfen_id_5200218.html. Läst 4 augusti 2019. , Focus, 10 januari 2016. (tyska) ("aus einigen arabischen Ländern das Phänomen der gemeinschaftlich begangenen sexuellen Belästigung von Frauen in der Öffentlichkeit [...] werde dort als 'taharrush gamea' bezeichnet")
  7. ^ Diamant Salihu, Åsa Asplid, Michael Syrén. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 14 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201014004120/https://www.expressen.se/nyheter/har-ar-anmalningarna-fran-we-are-sthlm/. Läst 1 oktober 2020. , Expressen, 13 januari 2016.
  8. ^ [a b c d e f g h i j k l] "Sextrakasserier och censuranklagelser efter Köln och Kungsträdgården", Medierna, Sveriges Radio, 16 januari 2016.
  9. ^ Hesam Akbari. ”Många besökte polistältet under We Are Sthlm”. Arkiverad från originalet den 10 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160110101035/https://polisen.se/Aktuellt/Nyheter/Stockholm/juli-sept/Manga-besokte-polistaltet-under-We-Are-Sthlm/. Läst 3 augusti 2019. , polisen.se, 18 augusti 2015.
  10. ^ [a b c d e f g h i j k] Helge Øgrim. ”Overgrep mot unge jenter - halvt års taushet i svenske medier”. Arkiverad från originalet den 8 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190208071924/https://journalisten.no/2016/01/overgrep-mot-unge-jenter-taust-i-dagens-nyheter. Läst 3 augusti 2019. , journalisten.no, 13 januari 2016. (norska)
  11. ^ Tommy Deogan. "Fientlighet föder fientlighet – svenskar tjejer utsatta för rasism av trakasserier!" (arkiverad), deogan.com, 16 augusti 2016.
  12. ^ [a b] DN. ”Frågor och svar om DN:s hantering av händelserna i Kungsträdgården”. Arkiverad från originalet den 10 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160110183951/http://www.dn.se/nyheter/sverige/fragor-och-svar-om-dns-hantering-av-handelserna-i-kungstradgarden/. Läst 3 augusti 2019. , Dagens Nyheter, 10 januari 2016.
  13. ^ [a b c d] Kajsa Norman intervjuad i Politik i bokhyllan (som del av Forum kl 15:44–15:59) den 17 juni 2019, Sveriges Television, 17 juni 2019.
  14. ^ Kenan Habul. ”Tommy vill få fler att rösta på SD i förorten”. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180819173732/https://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/oRQ4AR/tommy-vill-fa-fler-att-rosta-pa-sd-i-fororten. Läst 21 december 2019.  aftonbladet.se, 15 juni 2018.
  15. ^ Osignerad ledare. ”Farligt tyst om brotten i Köln”. Arkiverad från originalet den 16 juli 2017. https://web.archive.org/web/20170716110234/http://www.dn.se/ledare/huvudledare/farligt-tyst-om-brotten-i-koln/. Läst 3 augusti 2019. , Dagens Nyheter, 7 januari 2016.
  16. ^ Lasse Wierup. ”Kvinnors rätt att festa säkert kan inte offras”. Arkiverad från originalet den 10 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160110150701/http://www.dn.se/nyheter/varlden/kvinnors-ratt-att-festa-sakert-kan-inte-offras/. Läst 3 augusti 2019. , Dagens Nyheter, 9 januari 2016.
  17. ^ Chang Frick. ”Så mörkade Dagens Nyheter omfattande sexövergrepp i centrala Stockholm”. Arkiverad från originalet den 10 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160110154653/https://nyheteridag.se/sa-morkade-dagens-nyheter-omfattande-sexovergrepp-i-centrala-stockholm/. Läst 3 augusti 2019. , Nyheter Idag, 9 januari 2016.
  18. ^ [a b] Mattias Albinsson. ”SVT:s attack på Nyheter Idag efter DN-avslöjandet: 'Konspirationsteori'”. Arkiverad från originalet den 17 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160117170149/https://nyheteridag.se/svts-attack-pa-nyheter-idag-efter-dn-avslojandet-konspirationsteori/. Läst 4 augusti 2019. , Nyheter Idag, 13 januari 2016.
  19. ^ [a b c] ”Rättsexpert dömer ut polisens tystnad om Kungsträdgården”. Arkiverad från originalet den 11 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160111103017/https://www.dn.se/sthlm/rattsexpert-domer-ut-polisens-tystnad-om-kungstradgarden/. Läst 3 augusti 2019. , Dagens Nyheter, 11 januari 2016.
  20. ^ [a b c d] TT Nyhetsbyrån. ”Löfven: Dubbelt svek mot kvinnor”. Arkiverad från originalet den 24 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200224204917/http://www.gp.se/nyheter/sverige/l%C3%B6fven-dubbelt-svek-mot-kvinnor-1.11771. Läst 24 februari 2020.  Göteborgs-Posten, 11 januari 2016
  21. ^ Maria von Kraemer, Anneli Bülow. ”Svensk polis: Vi mörkade uppgifter om övergrepp mot flickor på festival”. Arkiverad från originalet den 8 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200208221430/https://svenska.yle.fi/artikel/2016/01/10/svensk-polis-vi-morkade-uppgifter-om-overgrepp-mot-flickor-pa-festival. Läst 9 februari 2020.  Svenska Yle, 10 januari 2016.
  22. ^ Hanna Lundquist. ”Opitz: 'Behövs mer öppenhet om våra arbetssätt'”. Arkiverad från originalet den 21 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170821050345/https://www.journalisten.se/nyheter/opitz-behovs-mer-oppenhet-om-vara-arbetssatt. Läst 3 augusti 2019. , Journalisten, 11 januari 2016.
  23. ^ Martin Aagård. ”Vad hände där i Köln egentligen?”. Arkiverad från originalet den 3 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190803030118/http://www.aftonbladet.se/kultur/a/4dxyzo/vad-hande-dar-i-koln-egentligen. Läst 3 augusti 2019. , Aftonbladet, 10 januari 2016.
  24. ^ Helena Giertta. ”DN-drevet är en attack mot oss alla”. Arkiverad från originalet den 30 juli 2019. https://web.archive.org/web/20190730232009/https://www.journalisten.se/ledare/dn-drevet-ar-en-attack-mot-oss-alla. Läst 3 augusti 2019. , Journalisten, 20 januari 2016.
  25. ^ ”Police bracelets promote anti-groping campaign”. Arkiverad från originalet den 30 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160630194007/http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2054&artikel=6463821. Läst 3 augusti 2019. , Sveriges Radio, 29 juni 2016.
  26. ^ ”Public kept in the dark about sexual harassment at youth festival”. Arkiverad från originalet den 25 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160125233739/https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2054&artikel=6342236. Läst 3 augusti 2019. , Sveriges Radio, 11 januari 2016.
  27. ^ Anosh Ghasri. ”Därför sker de sexuella trakasserierna”. Arkiverad från originalet den 2 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190802214235/https://timbro.se/smedjan/darfor-sker-de-sexuella-trakasserierna/. Läst 3 augusti 2019. , timbro.se. 5 juni 2017
  28. ^ Karin Sörbring. ”Kajsa Norman: Vissa svenska värderingar är rätt extrema”. Arkiverad från originalet den 10 juli 2019. https://web.archive.org/web/20190710231023/https://www.expressen.se/noje/kajsa-norman-vissa-svenska-varderingar-ar-ratt-extrema/. Läst 11 juli 2019. , expressen.se, 5 maj 2019.
  29. ^ [a b] Aron Flam. "KAJSA NORMAN, Sveriges mörka själ, DEKONSTRUKTIV KRITIK m. Aron Flam" (mp3), Dekonstruktiv kritik, 30 juli 2019. Åtkomst den 1 augusti 2019.