Beatrice Ask
Beatrice Ask | |
![]() Beatrice Ask under Almedalsveckan 2014.
| |
Innehar befattningen | |
Tillträdde befattningen 1 januari 2020 | |
Företrädare | Liselott Hagberg |
---|---|
Tid i befattningen 6 oktober 2006–3 oktober 2014 | |
Monark | Carl XVI Gustaf |
Statsminister | Fredrik Reinfeldt |
Företrädare | Thomas Bodström |
Efterträdare | Morgan Johansson |
Tid i befattningen 4 oktober 1991–7 oktober 1994 | |
Statsminister | Carl Bildt |
Företrädare | Göran Persson |
Efterträdare | Ylva Johansson |
Mandatperiod 1994–1998 1998–2002 2002–2006 2006–2010 2010–2014 2014–2018 2018–2019 | |
Valkrets | Stockholms kommun, plats 4 |
Född | Eva Carin Beatrice Ask 20 april 1956 Sveg, Jämtlands län |
Politiskt parti | Moderaterna |
Yrke | Politiker |

Eva Carin Beatrice Ask, född 20 april 1956 i Sveg,[1] Härjedalen, är en svensk politiker (moderat). Hon är landshövding i Södermanlands län sedan den 1 januari 2020.
Hon var skolminister 1991–1994 och justitieminister 2006–2014. Ask var invald i riksdagen för Stockholms kommuns valkrets 1994–2019 och var ålderspresident i Sveriges riksdag 2018–2019[2]. Hon utsågs till landshövding i Södermanlands län den 6 december 2019 och tillträdde 1 januari 2020.[3]
Utbildning[redigera | redigera wikitext]
Ask studerade 1978–1979 vid internationella ekonomlinjen vid Uppsala universitet, men studierna resulterade inte i någon examen.[4]
Politisk karriär[redigera | redigera wikitext]
Tidig karriär (1984–1991)[redigera | redigera wikitext]
Ask var förbundsordförande i Moderata ungdomsförbundet 1984–1988 och blev skolborgarråd i Stockholms kommun 1988, en post hon innehade fram till valet 1991.
Skolminister (1991–1994)[redigera | redigera wikitext]
Ask blev statsråd i utbildningsdepartementet och skolminister 1991–1994. Asks kanske mest betydelsefulla politiska åtgärd är friskolereformen som hon lade fram tillsammans med dåvarande utbildningsminister Per Unckel under sin tid som skolminister 1991 och införandet av Lpf 94 1994.
Riksdagsledamot (1994–2019)[redigera | redigera wikitext]
Efter regeringsskiftet 1994 förblev hon riksdagsledamot och var först vice ordförande i Utbildningsutskottet 1994–2002 och därefter ledamot i Justitieutskottet 2002–2006 samt i EU-nämnden 2004–2006. Ask var mellan 2003 och 2006 Moderaternas talesman i rättsfrågor. Ask var efter valet 2018 riksdagens ålderspresident och under 2019 ordförande i försvarsutskottet.
Justitieminister (2006–2014)[redigera | redigera wikitext]
Efter regeringsskiftet 2006 övertog hon (som den tredje icke-juristen genom historien[5]) posten som Sveriges justitieminister. Under hennes tid som justitieminister skärptes straffen för bland annat mord, våldsbrott och sexualbrott. Hon arbetade också för att livstidsstraffet ska utdömas oftare. Hon var även ansvarigt statsråd för den stora omorganisationen av polisen som innebar att 21 lokala polismyndigheter och Rikspolisstyrelsen slogs samman och ersattes av den nya Polismyndigheten 1 januari 2015.
Under våren 2010 kom hon med ett utspel att misstänkta sexköpare ska få grälla, gredelina kuvert hemskickade till sig: ”Det är lite grann att du får skämmas på torget.” Hon fick kritik för detta av bland annat advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg som sa: ”Det är inte en acceptabel människosyn. Det är en återgång till medeltiden.”[6] Även Lena Mellin på Aftonbladet kritiserade Ask med hänvisning till oskuldspresumtionen i Europakonventionen.[7] Via ett pressmeddelande tog Ask tillbaka uttalandet och sa: ”En viktig utgångspunkt för ett rättssamhälle är att alla ska betraktas som oskyldiga till dess motsatsen bevisats.”[8]
2012 framkom att Ask hade hemligstämplat alla Säpos utgifter, med hänvisning till att det skulle vara farligt för rikets säkerhet om allt gick att granska.[9][10]
Ask ställde sig bakom det kritiserade projektet Reva, som syftade till att verkställa fler avvisningar av papperslösa invandrare och asylsökande med avvisningsbeslut. ”Varje typ av mediediskussion leder inte till olika typer av åtgärder. Jag tycker att det är bra att frågorna belyses men jag har inga planer på att göra några förändringar i dagsläget. Upplevelsen av varför någon har frågat mig kan vara väldigt personlig. För att göra en bedömning av om polisen arbetar enligt lagar och regler så måste man ha helhetsperspektivet.”[11]
2014 efterträddes hon på posten av Morgan Johansson. Samtidigt efterträdde hon Johansson som ordförande i riksdagens justitieutskott.
Privatliv[redigera | redigera wikitext]
Beatrice Ask var tidigare sammanboende med Christer G. Wennerholm. Sonen Victor har hon tillsammans med honom.
Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
H. M. Konungens medalj i guld av 12:e storleken i Serafimerordens band (Kon:sGM12mserafb, 2020) för framstående samhällsinsatser[12]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Ask, E C Beatrice i Vem är det, sid 42, 2007
- ^ Riksdagsförvaltningen. ”Beatrice Ask (M) - Riksdagen”. www.riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/beatrice-ask_d7c31ae1-83e4-11d4-ae60-0050040c9b55. Läst 1 mars 2019.
- ^ Beatrice Ask blir landshövding 2019-12-06
- ^ "CV - Beatrice Ask", regeringen.se. Åtkomst den 2 nov 2016. Arkiverad 26 augusti 2014 på Internet Archive från originalet.
- ^ Från Geijer till Ask, InfoTorg Juridik, publicerad 18 februari 2011
- ^ TT (19 mars 2010). ”Ask vill att sexköpare skäms öppet”. DN. http://www.dn.se/nyheter/sverige/ask-vill-att-sexkopare-skams-oppet. Läst 16 december 2012.
- ^ Lena Melin (23 mars 2010). ”Kritiken borde väl kommit tidigare?”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/lenamellin/article12247099.ab. Läst 12 april 2012.
- ^ Beatrice Ask (24 mars 2010). ”Uttalande av justitieminister Beatrice Ask”. Regeringens webbplats. Arkiverad från originalet den 27 mars 2010. https://archive.is/20100327131143/http://www.regeringen.se/sb/d/12866/a/142535. Läst 13 april 2012.
- ^ Mattias Carlsson (30 september 2012). ”Ask sätter stopp för granskning av Säpo”. DN. http://www.dn.se/ekonomi/ask-satter-stopp-for-granskning-av-sapo. Läst 16 december 2012.
- ^ Rebecka Martikainen (30 september 2012). ”Vänsterpartiet planerar anmäla Beatrice Ask”. Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/vasterpartier-planerar-anmala-beatrice-ask/. Läst 16 december 2012.
- ^ http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5509403
- ^ Riksmarskalkämbetet (6 juni 2020). ”Medaljförläningar 6 juni 2020”. Pressmeddelande. Läst 6 juni 2020. Arkiverad från originalet den 6 juni 2020.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Beatrice Ask.
Wikiquote har citat av eller om Beatrice Ask.
- Beatrice Ask på Sveriges riksdags webbplats
Företrädare: Gunnar Hökmark |
Moderata Ungdomsförbundets förbundsordförande 1984–1988 |
Efterträdare: Ulf Kristersson |
Företrädare: Göran Persson |
Sveriges skolminister 1991–1994 |
Efterträdare: Ylva Johansson |
Företrädare: Lena Hjelm-Wallén |
Utbildningsutskottets vice ordförande 1994–1998 |
Efterträdare: Britt-Marie Danestig |
Företrädare: Thomas Bodström |
Sveriges justitieminister 2006–2014 |
Efterträdare: Morgan Johansson |
Företrädare: Morgan Johansson |
Justitieutskottets ordförande 2014–2017 |
Efterträdare: Tomas Tobé |
Företrädare: Åsa Lindestam |
Försvarsutskottets vice ordförande 2018–2019 |
Efterträdare: Niklas Karlsson |
Företrädare: Krister Örnfjäder |
Riksdagens ålderspresident 2018–2019 |
Efterträdare: Tuve Skånberg |
Företrädare: Niklas Karlsson |
Försvarsutskottets ordförande 2019 |
Efterträdare: Pål Jonson |
Företrädare: Liselott Hagberg |
Landshövding i Södermanlands län 2020– |
Efterträdare: Innehar fortfarande posten |
|
- Landshövdingar i Södermanlands län
- Sveriges biträdande utbildningsministrar
- Sveriges justitieministrar
- Ledamöter av Sveriges riksdag för Moderaterna
- Sveriges riksdags ålderspresidenter
- Alumner från Uppsala universitet
- Svenska politiker under 1900-talet
- Svenska politiker under 2000-talet
- Personer från Sveg
- Födda 1956
- Levande personer
- Kvinnor
- Förbundsordförande för Moderata ungdomsförbundet
- Regeringen Carl Bildt