Sibirisk järnsparv

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Sibirisk järnsparv
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Siberian Accentor (Prunella montanella) - Сибирийн хайруулдай (16435139700).jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljJärnsparvar
Prunellidae
SläktePrunella
ArtSibirisk järnsparv
P. montanella
Vetenskapligt namn
§ Prunella montanella
AuktorPallas, 1776
Utbredning
Prunella montanella map2.png
Hitta fler artiklar om fåglar med

Sibirisk järnsparv[2] (Prunella montanella) är en palearktisk fågel i familjen järnsparvar som häckar i Ryssland och Mongoliet.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Sibirisk järnsparv är ungefär lika stor som en järnsparv, det vill säga 13-14,5 cm lång. Den har en spetsig, fin, svart näbb och utmärker sig genom sitt ljusa sandgula ögonbrynsstreck som accentueras av den svarta hjässan och den svarta ögonmasken som går ned på kinden. Den har en gråaktig halsboa och i övrigt är den brunvattrad på ovansidan, ljust gråbeige på undersidan, har ett ostreckat sandgult bröst, vit undergump och ljust rosaröda ben.

Utbredning och taxonomi[redigera | redigera wikitext]

Sibirisk järnsparv häckar lokalt i ett smalt bälte över hela nordligaste Sibirien, från Berings sund i öst till en bit in i norra delen av Europeiska Ryssland där den har sitt största häckningsområde.[4] Dessutom häckar den även lokalt i ett smalt bälte i södra Sibirien.[4] Den europeiska häckningspopulationen återfinns i Europeiska Ryssland i ett 30 mil brett bälte, 70 mil in i Europa vilket är ett område endast något mindre än Norrland.[4] Som enda representant för familjen järnsparvar så är hela världspopulationen flyttfåglar som övervintrar i sydöstra Asien i ett begränsat område i nordöstra Kina och Korea.[4] Ett bra område att se sibirisk järnsparv om vintern är vid Kinesiska muren utanför Peking.[4] De nordligaste häckningsområdena överges i början av september och återbesätts i början av juni.[4]

Sibirisk järnsparv brukar delas upp i två underarter med följande utbredning:[3]

Observationer utanför utbredningsområdet[redigera | redigera wikitext]

Sibirisk järnsparv uppträder mycket sällan väster om Ryssland. Elva fynd är gjorda i Finland sedan 1975, tre fynd i Italien (åren 1884-1907), och vardera ett fynd i Österrike, Danmark, Tjeckien, Slovakien, Litauen och Polen.[5] Den har också observerats i Libanon, Alaska, Kanada och USA.[5]

Före 2016 fanns endast nio säkra fynd av sibirisk järnsparv i Sverige.[4] Sveriges första fynd gjordes 1976 på Öland när en individ ringmärktesOttenby fågelstation. Ytterligare tre individer observerades på Öland 1987.[4] I övrigt har det gjorts två fynd i Uppland (1987, 2000) och vardera ett fynd i Södermanland (1991), Västerbotten (1988) och Gotland (2007).[4] Alla fynd är således från östra Sverige och alla observationer har gjorts i oktober, förutom Gotlandsobservationen som skedde i februari, vilket gör det rimligt att tro att den nådde Skandinavien under höstflyttningen året före.[4] Vid mitten av oktober 2016 skedde på grund av gynnsamma väderförhållanden ett stort inföde av sibirisk Järnsparv till Sverige och många tiotals sparvar sågs runt om i Sverige.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Sibirisk järnsparv häckar i viden och björkskog som gränsar till myrar, tundra och floder, men även i öppen, mager barrskog.[4] Den nordöstliga underarten P. m. badia lever i bergsområden.[4] Den bygger ett skålformigt rede där den i genomsnitt lägger 5 ägg.[5] Efter att äggen är kläckta tar båda föräldrarna hand om ungarna som är flygga efter cirka 17 dygn.[5] Om sommaren består dess föda till största delen av insekter som förstärks av bär och frön om vintern. Den födosöker mestadels på marken, är skygg och håller sig ofta dold.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Prunella montanella Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 14 mars 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
  4. ^ [a b c d e f g h i j k l] Ullman, 2007, sid:55
  5. ^ [a b c d] Larsson, 2001

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Mullarney, K. Svensson, L. Zetterström, D. (1999). Fågelguiden, Europas och medelhavsområdets fåglar i fält. (första upplagan). Stockholm: Albert Bonniers förlag. sid. 256 
  • Lars Larsson (2001) Birds of the world, CD-rom
  • Magnus Ullman (2007) Sibirisk järnsparv, Vår Fågelvärld, nr.2, sid:55
  • Club300 - Svenska fågellistan, Sibirisk järnsparv

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]