Sigma Coronae Borealis

Från Wikipedia
Sigma Coronae Borealis (σ)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildNorra kronan
Rektascension16t 14m 40,854s[1]
Deklination33° 51′ 31,02″[1]
Skenbar magnitud ()+5,55[1]
Stjärntyp
SpektraltypF6 V[2] + G1V (B) [3]
U–B+0,045[4]
B–V+0,599[4]
VariabeltypEruptiv variabel av RS Canum Venaticorum-typ (RS)[5]
Astrometri
Radialhastighet ()-12,30 ± 0,06[6] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -263,39 ± 0,24 [7] mas/år
Dek.: -92,67 ± 0,21[7] mas/år
Parallax ()43,93 ± 0,10[8]
Avstånd74,2 ± 0,2  (22,76 ± 0,05 pc)
Absolut magnitud ()+4,64 ± 0,01[7]
Detaljer
Massa1,0[9] M
Radie1,68[10] R
Luminositet3,42[10] L
Temperatur5 950 ± 10[9] K
Vinkelhastighet3 ± 2[9] km/s
Ålder1 - 3[9] miljarder år
Andra beteckningar
σ CrB, 17 Coronae Borealis, BD+34° 2750, HIP 79607 (endast AB), SAO 65165, ADS 9979[5]

σ CrB A : σ 2 CrB, TZ CrB, GJ 9550B, HD 146361, HR 6064, CCDM J16147 + 3352A, WDS J16147 + 3352A, TYC 2583-1846-1 [11]

σ CrB B : σ 1 CrB, GJ 9550A, HD 146362, HR 6063, CCDM J16147 + 3352B, WDS J16147 + 3352B, TYC 2583-1846-2[12]

ö CrB C : GJ 9549, HIP 79551, WDS J16147 + 3352E , G 180-42 [13]

Sigma Coronae Borealis (σ Coronae Borealis, förkortat Sigma CrB, σ CrB) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en kvintipelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Norra kronan. Den har en kombinerad skenbar magnitud på 5,55[1] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Konstellationen innehåller tre solliknande stjärnor i huvudserien och två följeslagare med mindre massa. Av dessa är Sigma Coronae Boreulis A, den variabla stjärnan TZ Coronae Borealis. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 43,9[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 73 ljusår (ca 23 parsek) från solen.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Primärstjärnan Sigma Coronae Borealis A är en utvecklad vit till gul stjärna i huvudserien av spektralklass F6 V[2]. Den har en massa som är ungefär lika stor[9] som solens massa, en radie som är ca 1,7[10] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 3,4[10] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 5 900[9] K.

Systemkomponenter[redigera | redigera wikitext]

De starkast lysande komponenterna i Sigma Coronae Borealis bildar en visuell dubbelstjärna, först upplöst på 1800-talet[14] och betecknas Sigma Coronae Borealis A och B. Senare har beteckningarna Sigma2 och Sigma1 Corona Borealis kommit i bruk. Något förvirrande betecknas den ljusare komponenten A som Sigma2 eftersom den har högre uppstigning. En tredje komponent, separerad med ett minimum av 14 000 AE, har en gemensam rörelse med huvudsystemet och är fysiskt associerad. Den är noterad i Washington Double Star Catalog (WDS), en sammanställning av observationer av dubbelstjärnor, som komponent E,[14] men brukar kallas Sigma Coronae Borealis C.[9]

Sigma2 Corona Borealis är i sig själv en snäv dubbelstjärna. Här ligger de två stjärnorna extremt nära med en kort rotationsperiod på 1,14 dygn[9] och separerad med endast 0,0279 AE[9] vilket gjort det möjligt för de två stjärnorna att utöva tidvatteneffekt på varandra, som leder till synkronisering av deras rotation. De har också klassificerats som RS Canum Venaticorum-variabler, aktiva stjärnor, som visar variationer i sin skenbara magnitud på grund av ”solfläckar” på deras yta.[5] Trots att Sigma2 Corona Borealis två stjärnor är separerade med endast ungefär varje stjärnas diameter, upplöstes de med hjälp av CHARA optical interferometer vid Mount Wilson Observatory. Primärstjärnan är 13,7 procent mer massiv än solen, medan följeslagaren är 9,0 procent mer massiv än solen, och båda har en radie som är ca 24 procent större än solens.[9]

Sigma Coronae Borealis C, även känd som HIP 79551, framträder som en röd dvärg av spektraltyp M2.5V.[15] Den är också en dubbelstjärna, med en följeslagare med en omloppsperiod på 52 år och en massa på ca 10 procent av solens detekterad genom astrometri.[16] [9]

Den spektroskopiska dubbelstjärnan Sigma2 Coronae Borealis är en RS Canum Venaticorum-variabel. Det varierar i magnitud med 0,05 enheter med en period på 1,139789 dygn, samma som omloppsperioden. Ljusförändringarna orsakas av variationer i ljusstyrkan på stjärnornas yta, beroende på gigantiska ”solfläckar”. Variabla stjärnbeteckningar ges inte till stjärnor med Bayerbeteckning, men i detta fall identifieras endast en komponent av Sigma Coronae Borealis som variabel och har beteckningen TZ Coronae Borealis.[17]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Høg, E.; et al. (2000). "The Tycho-2 catalogue of the 2.5 million brightest stars". Astronomy and Astrophysics. 355: L27–L30. Bibcode:2000A&A...355L..27H.
  2. ^ [a b] Strassmeier, K. G. (1994). "Chromospheric activity in G and K giants: the spectroscopic data base". Astronomy and Astrophysics Supplement. 103 (103): 413–425. Bibcode:1994A&AS..103..413S.
  3. ^ Gray, R. O.; Corbally, C. J.; Garrison, R. F.; McFadden, M. T.; Robinson, P. E. (2003). "Contributions to the Nearby Stars (NStars) Project: Spectroscopy of Stars Earlier than M0 within 40 Parsecs: The Northern Sample. I". The Astronomical Journal. 126 (4): 2048. arXiv:astro-ph/0308182 . Bibcode:2003AJ....126.2048G. doi:10.1086/378365.
  4. ^ [a b] Rakos, K. D.; Albrecht, R.; Jenkner, H.; Kreidl, T.; Michalke, R.; Oberlerchner, D.; Santos, E.; Schermann, A.; Schnell, A.; Weiss, W. (1982). "Photometric and astrometric observations of close visual binaries". Astronomy and Astrophysics Supplement Series. 47 (221–235): 221. Bibcode:1982A&AS...47..221R.
  5. ^ [a b c] "* sig CrB". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 20 april 2017.
  6. ^ Karataş, Y.; Bilir, S.; Eker, Z.; Demircan, O. (2004). "Kinematics of chromospherically active binaries and evidence of an orbital period decrease in binary evolution". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 349 (3): 1069. arXiv:astro-ph/0404219 . Bibcode:2004MNRAS.349.1069K. doi:10.1111/j.1365-2966.2004.07588.x.
  7. ^ [a b c] van Leeuwen, F.; et al. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752 . Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  8. ^ Lestrade, J.-F.; Preston, R. A.; Jones, D. L.; Phillips, R. B.; Rogers, A. E. E.; Titus, M. A.; Rioja, M. J.; Gabuzda, D. C. (1999). "High-precision VLBI astrometry of radio-emitting stars". Astronomy and Astrophysics. 344: 1014. Bibcode:1999A&A...344.1014L.
  9. ^ [a b c d e f g h i j k] Raghavan, Deepak; McAlister, Harold A.; Torres, Guillermo; Latham, David W.; Mason, Brian D.; Boyajian, Tabetha S.; Baines, Ellyn K.; Williams, Stephen J.; Brummelaar, Theo A. ten; Farrington, Chris D.; Ridgway, Stephen T.; Sturmann, Laszlo; Sturmann, Judit; Turner, Nils H. (2009). "The Visual Orbit of the 1.1-day Spectroscopic Binary σ2 Coronae Borealis from Interferometry at the CHARA Array". The Astrophysical Journal. 690: 394. arXiv:0808.4015 . Bibcode:2009ApJ...690..394R. doi:10.1088/0004-637X/690/1/394.
  10. ^ [a b c d] https://www.universeguide.com/star/sigmacoronaeborealis. Hämtad 2018-07-19.
  11. ^ "* sig02 CrB". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 20 april 2017
  12. ^ "* sig01 CrB". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 20 april 2017
  13. ^ "* sig CrB C". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 20 april 2017
  14. ^ [a b] Mason, Brian D.; Wycoff, Gary L.; Hartkopf, William I.; Douglass, Geoffrey G.; Worley, Charles E. (2001). "The 2001 US Naval Observatory Double Star CD-ROM. I. The Washington Double Star Catalog". The Astronomical Journal. 122 (6): 3466. Bibcode:2001AJ....122.3466M. doi:10.1086/323920.
  15. ^ Reid, I. Neill; Hawley, Suzanne L.; Gizis, John E. (1995). "The Palomar/MSU Nearby-Star Spectroscopic Survey. I. The Northern M Dwarfs -Bandstrengths and Kinematics". The Astronomical Journal. 110: 1838. Bibcode:1995AJ....110.1838R. doi:10.1086/117655.
  16. ^ Heintz, W. D. (1990). "Photographic astrometry of binary and proper-motion stars". The Astronomical Journal. 99: 420. Bibcode:1990AJ.....99..420H. doi:10.1086/115340
  17. ^ Kholopov, P. N.; Samus', N. N.; Kukarkina, N. P.; Medvedeva, G. I.; Perova, N. B. (1981). "65th Name-List of Variable Stars". Information Bulletin on Variable Stars. 1921: 1. Bibcode:1981IBVS.1921....1K.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]