Själevad
| Själevad | |
| Del av tätorten Örnsköldsvik Kyrkby | |
 | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Ångermanland |
| Län | Västernorrlands län |
| Kommun | Örnsköldsviks kommun |
| Koordinater | 63°17′33″N 18°36′28″Ö / 63.29250°N 18.60778°Ö |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
  Själevads läge i Västernorrlands län
| |
| Wikimedia Commons: Själevad | |
Själevad är kyrkbyn i Själevads socken i Örnsköldsviks kommun, belägen 6 kilometer väster om Örnsköldsviks stadskärna. Orten är en av de äldsta i Nolaskogsområdet.
Själevads kyrka har en säregen åttkantig form och har tidigare utsetts till Sveriges vackraste kyrka.
Namnet
Själevad skrevs 1347 som Siælawa. Det är sammansatt av själ (som betyder 'säl' i östliga dialekter) och ava som betyder 'grund, trång vik av sjö eller ström' i norrländska dialekter.[1]
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Själevad 1950–1965[2][3] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1950 | 1 595 | ## | ||
| 1960 | 1 334 | 209 | ||
| 1965 | 1 735 | 214 | ||
Anm.: Sammanvuxen med Örnsköldsvik 1970.
## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950. | ||||
Näringsliv
Hägges och Fjällräven kommer från Själevad. De ligger liksom flera andra industrier i Gålnäs industriområde. Porrmagnaten Berth Milton Jr. föddes i Själevad.
Idrottsliv
Själevad har ett tidigare allsvenskt damfotbollslag tillhörigt klubben Själevads IK. Fotbollslandslagsspelarna Malin Moström och Frida Östberg kommer från orten, likaså ishockeyspelarna Bo Berglund, Victor Hedman och Niklas Nordgren.
Ortens orienteringsklubb heter Skogslöparna och svarar för driften av ett elljusspår där de även preparerar skidspår vintertid och håller till vid Nordhemsvägen 41.
Själevads Skidor IF var tidigare en mycket aktiv längdskidklubb.
Orten är även känd för ett bra fiske i Moälven, Själevadsfjärden och Veckefjärden. Främst är det gös och gädda som fångas där, men även laxfisket har fått ett uppsving de senaste åren.
Se även
Referenser
Noter
- ^ Svenskt ortnamnslexikon (2003), s. 274, ISBN 91-7229-020-X
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 232. http://www.webcitation.org/6T09ZkyrB. Läst 9 oktober 2014
- ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 74